Äntligen har han sin kiselkarbidfabrik

2006-06-07 08:31  
Efter sju sorger och åtta bedrövelser kan Asko Vehanen ta sin kiselkarbidfabrik i produktion.

Asko Vehanen är mäkta stolt när han visar upp sin nya fabrik. I fyra år har han kämpat för bygget av en kiselkarbidfabrik, och nu i veckan börjar de första elektronik-skivorna växa till i industriområdet strax norr om Norrköping.<br></br>

- Jag är helt nöjd, även om det hade varit bra om den kommit igång redan för två år sedan, säger direktör Vehanen och ler nöjt mot Ny Tekniks fotograf Henrik Witt.
Efter många turer har Sverige och Norrköping nu fått en helt ny elektronikindustri.

I Norstels nya fabrik, vackert belägen vid Bråviken, ska tusentals elektronikskivor tillverkas varje månad. Skivor som ska användas för krävande tillämpningar inom kraft- och högfrekvenselektronik.

Började projektera för fyra år sedan
Sedan 2002 har Asko Vehanen, Norstels nuvarande direktör, arbetat för att industrialisera kiselkarbidtillverkningen med rötter vid Linköpings universitet. Och i vår har hans önskedröm blivit verklighet:

- Nu ligger bollen hos oss att visa vad vi går för, säger Asko Vehanen.

Redan denna vecka drar en del av tillverkningen igång. Det är det slutliga tillverkningssteget, epitaxin, där de färdiga halvmillimetertjocka kiselkarbidskivorna beläggs med ett
mikrometertunt, dopat karbidskikt.

Skiktet ger skivorna de elektroniska egenskaper som kunderna önskar.

Start om ett par veckor
Om någon vecka startar även det första steget i tillverkningen, kristalldragningen, där de homogena kiselkarbidgöten tillverkas. Göten kapas sedan i hundratals tunna skivor.

När fabriken står klar finns där flera epitaximaskiner och ett tiotal kristalldragningsmaskiner. En del av dem kommer från pilotverksamheten i Linköping, medan andra levereras nya från skåneföretaget Epigress, som numer ägs av tyska Aixtron.

- Vi "rampar upp" verksamheten under året och börjar sedan kapa åt oss marknadsandelar, säger Asko Vehanen.

Bygget av kiselkarbidfabriken i Händelö industriområde har varit kantat av förseningar på grund av uteblivna bygglov och ont om pengar. Men i februari förra året föll alla bitarna på plats och arbetet tog fart.

Kommunen, staten och riskkapitalet
Norrköpings kommun bekostade bygget av fabrikslokalerna, och är nu hyresvärd. Vinnova och Energimyndigheten gav forskningsanslag. Och tre riskkapitalister (Eqvitec, Northzone och Creandum) ställde upp med pengar till verksamheten när den ursprungliga finansiären, finska Okmetic, fick tomt i kassan. Priset för hela kalaset ligger runt 200 miljoner kronor.

Problemet med bygglovet löstes genom att flytta fabriken på betryggande avstånd från närliggande kemikaliefabrik och diesellager.

Orsaken är att Norstel använder giftiga och explosiva gaser i tillverkningen. På fabriksområdet står stora gasbehållare med allt ifrån kväve och argon till vätgas, eten (C2H4) och silan (SiH4).

De två senare gaserna används för att bygga upp kiselkarbiden, kristallskikt för kristallskikt, i fabrikens heta reaktorer. Kvaliteten hos de färdiga kiselkarbidskivorna anses bli bättre om kristallerna byggs upp av gas i stället för av fast material, som är den gängse metoden.

Patenterad metod
Den unika tillverkningsmetoden (HTCVD, High temperature chemical vapour deposition) har utvecklats vid Linköpings universitet och patenterades 1995.

Metoden har testats i en pilotanläggning vid universitetet sedan 1999 och de första skivorna levererades under år 2000.

För fyra år sedan presenterades de första planerna på en fabrik, och i februari förra året kom klartecknet till den industrianläggningen, som nu står färdig.

Tillverkningen, inklusive sågning, polering och rengöring av skivorna, upptar bara 750 av fabrikens totala yta på 2 000 kvadratmeter. Resten rymmer all kringutrustning som krävs.

På övervåningen finns stora fläktar och filter som förser renrummen med dammfri luft.

Eget reningsverk
I bottenplanet finns ett eget reningsverk som gör Norrköpings kommunala vatten helt fritt från smuts och joner, så att det kan användas i de känsliga processerna. Där finns också filter som ytterligare raffinerar processgaserna som levereras från Air Liquide.

Även det som ska ut ur fabriken måste renas; Norstel har ett eget reningsverk som befriar avloppsvattnet från giftiga ämnen innan det släpps ut i kommunens nät, och frånluften tvättas i vattenfyllda "skrubbrar" samtidigt som brännbara gasrester eldas upp i särskilda pannor.

- Vi har satsat extra pengar på infrastrukturen för att kunna göra skivor som kan användas för elektronik med ner till 0,3 mikrometers linjebredd, berättar Asko Vehanen.

- Det är "overkill" i dag, men en fördel när industrin mognar och kräver mer komplicerade komponenter.

45 anställda ska bli över 100
I dag är fyrtiofem personer anställda i fabriken, varav ett femtontal kommer från den tidigare pilotverksamheten i Linköping. På sikt väntas ett hundratal personer få jobb på Norstel. När fabrikshjulen kommer igång på allvar kan Norstel leverera några tusen skivor i månaden.

Företaget deltar i flera projekt och levererar redan kiselkarbid till vissa kunder. Bland annat till ett amerikanskt företag som slipar smyckestenar av "moissanit", som materialet kallas av gemmologerna (efter franske kemisten och nobelpristagaren Henri Moissant som upptäckte kiselkarbiden 1893). Det är en fast order värd flera tiotals miljoner kronor.

- Det hjälper oss en hel del så här i början.

Militära radarsystem
Norstel jobbar också, tillsammans med Ericsson Microwave, i ett europeiskt projekt för att utveckla högfrekvenselektronik till nya militära radarsystem.

Men viktigare är kanske företagets kontakter med tillverkare av kraftkomponenter. Drivelektronik till hybridbilar är det heta inför framtiden, och det är där volymerna för kiselkarbid finns.

- Om en procent av världens bilar är hybridfordon, och de använder våra skivor, måste vi bygga en ny fabrik, säger Asko Vehanen förhoppningsfullt.

Anders Wallerius

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt