33-listans glans tar bolag till nästa nivå

En internationellt uppmärksammad betallösning. Unik tillverkning av skräddarsydda antikroppar. Ett innovativt sätt att tillverka solceller. Izettle, Atlas Antibodies och Midsummer är några av 33-listebolagen som har lyckats omvandla en idé till framgångsrika bolag.

Under takkronorna på Berns hade Ny Teknik och Affärsvärlden precis utsett Sveriges hetaste startup-företag. Det var den 17 april 2012 och 33-listan fyllde fem år. För en av de nya vinnarna tycktes det inte finnas ett enda moln på himlen. Izettle hade ett år tidigare revolutionerat – eller demokratiserat, som de själva skulle säga – kortbetalningar. Det hade varit en värld med dyra terminaler som skulle installeras av servicetekniker. Startavgifter, månadsavgifter och transaktionsavgifter. Väntetider och pappersarbete. De stora bankerna styrde, småföretagen hade ingen chans att komma in på marknaden. Med Izettle fick man terminalen gratis, pluggade in den i telefonen och vips så kunde man ta betalt.

– Industrin hade sagt till oss att det vi försökte göra var helt meningslöst. Vem vill ha era produkter och tjänster? frågade de. Från augusti fram till jul fick vi ut 20 000 nya kortterminaler på den svenska marknaden. Vi ökade den installerade basen med 10 procent på en marknad som brukade öka med omkring 3 procent varje år, säger vd Jacob de Geer.

Vinnarplatsen på 33-listan gav ytterligare tyngd åt argumentet att Izettle var på rätt väg.

– I dag, när vi vunnit massor av priser, är det lätt att vara bortskämd. Men för fem år sedan behövde man all form av validering och uppmärksamhet från etablerade aktörer, som Ny Teknik och Affärsvärlden. Sådana utmärkelser är guld värda mot handlare, konsumenter, branschen och riskkapitalister.

Jacob de Geer hälsar att den sortens uppskattning ska firas ordentligt, men han påminner samtidigt om baksmällan som kan följa.

– Har man hamnat på 33-listan så är man väl på god väg att ta nästa steg. 33-listan är som en milstolpe för det man gjort hittills och sedan börjar nästa fas, där magnituden av problem och konsekvenserna av dem man inte löser bara blir större och större. Jag tror att man ska njuta av stunden och sedan gå tillbaka till kammaren och fundera på hur man löser nästa utmaning.

Läs mer:

Läs mer: Här kom idén till 33-listan

– Det kan vara att hitta den perfekta kodaren man verkligen behöver för att kunna utveckla plattformen. Eller att lansera en särskild feature vid precis rätt tillfälle, annars kommer det att gå åt helvete. Eller att man inte har pengar kvar på kontot för att den tidigare rundan är slut.

För Izettle kom nästa stora utmaning ett par månader efter partyt på Berns. Den bankägda organisationen Visa Europe ändrade sina regler för godkänd hårdvara. I praktiken innebar det att Izettles danska, norska och finska kunder inte längre kunde ta emot Visa.

Över en natt, säger de Geer, tappade bolaget 75 procent av sin volym på de marknaderna (i Sverige fick Izettle fram till 2014 dispens av kortjätten). Visa Europe hade vänt sig mot att de Geers terminaler använde chip och signatur som standardlösning, snarare än chip och pinkod.

Var det en rimlig säkerhetsåtgärd eller bara ett svepskäl som lät bankerna markera mot den lilla svenska uppstickaren?

– Det kan man bara spekulera i. Men det var deras slutsats och deras förklaring. ”Ska ni fortsätta med det här måste ni ge ut terminaler som tar emot pinkod också.” Jag tror att industrin blev orolig. Man hade utvecklat infrastruktur för kortbranschen i 50 år och helt plötsligt dyker det upp någon som använder samma infrastruktur och samma regelverk, men som förenklat det. När det plötsligt får effekt på ett sätt man inte räknat med vill man ta tillbaka kontrollen.

Izettle lanserade en ny kortterminal kort därpå och har i dag vuxit till en aktör på tolv marknader, hundratusentals aktiva användare och över 400 anställda. Under tiden har det bångstyriga bankväsendet omfamnat den fintech som de Geers bolag var ett så tidigt exempel på. Samtidigt tjänar Izettles exempel som en väckarklocka åt de bolag som kommer att ta plats på årets 33-lista.

Läs mer:

Läs mer: ”Företagen på listan är en utvald skara”

Att bygga upp ett framgångsrikt teknikbolag är tufft och tar ofta lång tid. Det har solcellstekniksbolaget Midsummer fått erfara. Bolaget, som har tagit fram en unik teknik för att pressa mikrometertunna solcellsskikt på skivor av rostfritt svenskt stål, var med på 33-listan 2008–2010. Först efter många år av relativt blygsam försäljning – och investeringar på flera miljoner kronor – pekar kurvorna tydligt uppåt.

Under 2015 steg omsättningen med 99 procent, jämfört med föregående år. 99 procent av försäljningen går på export, med en stor del av kunderna i Asien. Sven Lindström, vd för bolaget, räknar med att den utvecklingen ska fortsätta:

– Vi sålde vår första maskin för tillverkning av flexibla tunnfilmsceller 2011. Nu ser vi en otroligt stark tillväxt för den sortens lätta, flexibla solpaneler som våra maskiner framställer.

Sven Lindström lyfter fram 33-listan som en viktig möjlighet för unga, lovande bolag att synas – något som ofta är avgörande när man precis har startat.

– Börsnoterade bolag får sin naturliga del av mediebevakningen, men jag tror att det är viktigt att sprida information om icke-notererade företag.

Ett annat 33-listan-bolag som har växt stadigt är Atlas Antibodies, som tillverkar och säljer skräddarsydda antikroppar. Företaget nådde under åren 2011–2013 den magiska gränsen för hur många gånger ett bolag kan kvala in på 33-listan. Omsättningen för 2015 landade på drygt 68 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 32 miljoner kronor år 2011.

– Att sälja antikroppar är en väldigt konkurrensutsatt marknad. Det har gjort att vi har behövt vara ett globalt bolag från dag ett. Trots att 33-listan är en svensk utmärkelse brukar vi lyfta fram den även när vi presenterar bolaget för utländska kontakter. En placering på 33-listan ger en kredibilitet till bolaget, säger vd Marianne Hansson.

Fredrika Gullfot, grundare av Simris Alg, minns tydligt hur det var att stiga upp på scenen som ett av de utvalda bolagen på 33-listan under åren 2014–2015.

– Att komma med på listan hade varit ett av våra mål inom bolaget, säger Gullfot, som precis lämnade över vd-rollen för Simris Alg till Jonas Regnér, tidigare chef för bland annat Life AB.

Bolaget tog steget till börsen 2016, och Fredrika Gullfot poängterar att 33-listeplaceringarna spelat en viktig roll när det gäller att kunna knyta viktiga kontakter.

– 33-listan är inte nischad på samma sätt som andra listor kan vara. Ni har varit duktiga på att nosa upp bolag som håller på med allt från ny röntgenteknik till it. Det är många som har hört av sig efter att vi har varit med. Det gäller både investerare och potentiella kunder, säger Gullfot, som nu kommer att arbeta heltid med Simris Algs expansion.

Hjälp till hitta morgondagens stjärnor

33-listan tas fram av redaktionerna på Ny Teknik och Affärsvärlden, och samlar unga, heta innovationsbolag med potential att bli morgondagens stjärnor.

Den första 33-listan togs fram 2008, och genom åren har över 190 bolag varit med – bland annat Spotify, Mojang och Izettle, vilka ni kan läsa mer om här intill.

Arbetet med 33-listan 2017 är i full gång. Den som vill nominera intressanta bolag kan göra det på adressen nyteknik.se/nominera33.

Sista anmälningsdatum är fredag 20 januari.

Bolagen i reportaget

Izettle

Gör: Mobil betalkortsterminal.

Grundat: 2010.

Var med på 33-listan: 2012, 2013, 2014.

Midsummer

Gör: Tillverkar solcellsskikt av koppar, indium, gallium och selen.

Grundat: 2004.

Var med på 33-listan: 2008, 2009, 2010.

Atlas Antibodies

Gör: Säljer skräddarsydda antikroppar.

Grundat: 2006.

Var med på 33- listan: 2011, 2012, 2013.

Simris Alg

Gör: Omega-3 från odlade alger.

Grundat: 2011.

Var med på 33-listan: 2014, 2015.

Kalle Wiklund

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL