Startup

33-bolag har svårt att hitta utvecklare

Vinnarna av årets 33-lista. Foto: Christian Rehn
Publikprisvinnaren Manomotion, som utvecklat nästa generations vr-mus, har för stunden inget kapitalproblem utan är i behov av kompetens. –Vi behöver forskare på hög nivå inom främst signalbehandling. Sådana är svåra att få tag på i Sverige, säger Shahrouz Yousefi och nämner också bostäder som en utmaning. Foto: Christian Rehn
Againity, som gör klimatsmart el av sopor, pekar på de låga svenska elpriserna för icke-förnyelsebar energi som ett problem. – Det minskar incitamenten att välja vår produkt, säger Elin Ledskog. Kapital utgör dock det största behovet just nu, flikar vd David Frykerås in (i mitten). Till höger: Joel Bertilsson.
1928 Diagnostics, som tagit upp kampen mot antibiotikaresistensen, är i stort behov högkompetenta programmerare och bioinformatiker: – Men eftersom vi säljer till sjukvården är även de poliska förutsättningarna viktiga. Personaloptioner är också en viktig fråga, säger Susanne Staaf (t.h). Till vänster Kristina Lagerstedt. Foto: Christian Rehn

Vad behöver nystartade teknikbolag för att växa ur startup-fasen? Främst kapital och kompetens, berättar årets 33-vinnare.

Publicerad

Den tionde 33-listan presenterades i förra veckan av Ny Teknik och Affärsvärlden. Tidigare år har Spotify, Truecaller och Yubico tagit plats, bolag som i dag har växt till världssuccéer.

Vägen mot global framgång är lång och krokig. Gemensamt för alla bolag på 33-listan är dock viljan att växa. Vad anser de själva att de behöver för att göra det? Under 33-listangalan på Münchenbryggeriet i Stockholm gjorde Ny Teknik därför en liten enkät bland bolagen.

Vi gav fyra alternativ att välja mellan: 1) Kapital, 2) Kompetens, 3) Politiska förutsättningar (bostäder, personaloptioner etc), 4) Övrigt. Några bolag angav två alternativ som då har viktats.

Den tydligaste utläsbara trenden är behovet av kompetens och kapital. Av åtta intervjuade bolag angav 3,5 kapital och 3,5 kompetens. Många nämnde politiska förutsättningar, men ingen angav dem som viktigast.

Fidesmo, som utvecklat ett chip för bland annat säkra inloggningar, tar också upp kompetensbristen som ett problem.

–Vi har dubblat antalet utvecklare på kontoret i Spanien men hittar inte de vi behöver här i Stockholm, säger Theo Franzén.

Till slut enas dock han och kompanjonerna Ellinor Rylander och Håkan Sahlén om att kapital utgör det största behovet.

Imagimob står bakom en teknik för strömsnål rörelseanalys med hjälp av ai. Företaget svarar att kompetens "tveklöst" utgör den största utmaningen just nu.

– Vi är i behov av duktiga utvecklare och har precis tagit hjälp av en konsult för att hitta dem, säger Alexander Samuelsson.

Foreseeti, vars programvara avslöjar svaga punkter i nätverk, har också problem att hitta utvecklare. Erik Rindahl lyfter dock fram kapital som den största utmaningen.

– Hittills är det affärsänglar som har finansierat oss. Nu kommer vi att delvis ändra taktik och i stället söka finansiering av större investmentbolag, säger han.

Visiba Care, som utvecklat en plattform för distansvård, är också i störst behov av kapital. Företaget håller just nu på att samla in 20 miljoner kronor med målet att ha dem i hamn den 31 maj, berättar Johan Gustafsson.

Biocool med sin skonsamma vattenreningsteknik sticker ut genom att direkt peka på publicitet som den avgörande faktorn.

– Vi breakar just nu och behöver nå ut till allmänheten och kunder. Vi fick nästan direkt in 94 miljoner i kapital så det har hittills inte inneburit något problem för oss, säger Thomas Sandelius.

Professor Robin Teigland vid Handelshögskolan i Stockholm förvånas inte av svaren. Men hon vill gärna peka på att kapital kommer i flera skepnader: smart kapital och dumt kapital.

– Ta reda på om investeraren är rätt för ditt bolag. Du kan få in jättemycket pengar snabbt men investeraren kanske ställer krav som är fel för det du vill göra. Tänk bara på IT-bubblan. Många bolag fick pengar från riskkapitalinvesterare och fonder som ville att de skulle växa alldeles för snabbt, säger hon.

I stället bör man överväga alternativ finansiering som exempelvis crowdfunding. Samma sak gäller när man söker kompetens. Är det nödvändigt att anställa eller kan man lösa problemet genom någon av de frilansplattformar som finns? Använd gärna universiteten, påpekar hon också.

– Doktorander och masterstudenter behöver ofta tillgång till produkter att forska kring. Och marknadsföringsstudenter kan hjälpa dig att sy ihop användarens behov med tekniken du utvecklar. Det är relativt billig kompetens, säger hon.

Läs mer: