140 miljoner till Norstel

2008-03-18 14:24  

Kiselkarbidföretaget Norstel i Norrköping har tagit in 140 miljoner i nytt riskkapital för att kunna bygga ut fabriken. Målet är att komma in på elektronik till hybridbilar, men hittills har Norstels diamantliknande kiselkarbid gjort störst succé i smyckesbranschen.

Norstel bygger sin produktion på en ny tillverkningsmetod som ursprungligen utvecklats vid Linköpings universitet.

Hittills är den enda namngivna kunden det amerikanska juvelföretaget Charles & Colvard, som slipar smyckestenar av kiselkarbiden.

Men Norstel har även kunder som använder skivorna till elektronik.

- Vi levererar både till tillverkare av högfrekvenselektronik och kraftelektronik, men i små volymer, säger Norstels nye vd Iain Jackson till Ny Teknik.

Ännu outvecklat
För att klara tillverkning i stora volymer krävs att produktionsprocessen först utvecklas vidare.

- Vi har fortfarande inte en mogen produktionsprocess för elektronikkomponenter, men det ska komma på plats under 2008, säger Iain Jackson-

Elektronikkomponenter till hybridbilar
Norstel tillverkar halvledarskivor i kiselkarbid. Produktionen i Norrköping kom igång under hösten 2006. Målet är att tillverka kiselkarbidskivor i stora volymer bland annat till tillverkare av elektronikkomponenter till hybridbilar.

- Det är definitivt en av de mest intressanta marknaderna för kiselkarbid, säger Norstels vd Iain Jackson.

Fördelarna med kiselkarbid är att det, jämför med kisel, går att tillverka mindre komponenter som har mindre behov av kylning och som dessutom är mer energieffektiva.

- Allt detta är viktigt för bilindustrin, säger Iain Jackson.

Förlusten är tio gånger omsättningen
Under förra året omsatte Norstel fem miljoner kronor och gjorde en förlust på 53 miljoner kronor.

Enligt Iain Jackson ska intäkterna ta fart under 2009 då planen också är att nå nollresultat. De nya pengarna ska användas både till att finansiera verksamheten och till att på sikt bygga ut fabriken.

Bakom den nya investeringsrundan står ett konsortium av svenska och internationella investerare. Där ingår de tidigare ägarna Nothzone Ventures, Creandum och Eqviteq samt bland annat 6:e Ap-fonden.

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt