ANNONS FRÅN PREVAS

Lyft på locket till den smarta fabriken

Uttrycket ”Smarta fabriker” används flitigt som beskrivning av vår framtida, digitaliserade tillverkningsindustri. Det låter kittlande, men vad är en ”smart fabrik”?

Uttrycket ”Smarta fabriker” används flitigt som beskrivning av vår framtida, digitaliserade tillverkningsindustri. Det låter kittlande, men vad är en ”smart fabrik”?

Publicerad Uppdaterad

Uttrycket lämnar enorma friheter till tolkning och kan väl närmast jämföras med ”god mat” i det avseendet att vad som är smart eller gott är en högst subjektiv bedömning. Många tillverkande företag ställer sig naturligtvis frågan hur de ska förhålla sig till detta och svaret står ofta att finna någonstans i den egna verksamhetens utmaningar och behov.

– Förutsättningarna varierar mellan olika branscher och företag och du måste utgå från din egen verksamhet. Det är heller inte någon ”kaboom-utveckling” utan mer en evolution, men det är ett bra tillfälle att verkligen lyfta på locket till automation och kommunikation, säger Andreas Rosengren, Automation and Control Systems Specialist på Prevas.

Även om vi ofta utgår från tekniken så är de centrala drivkrafterna för den industriella digitaliseringen primärt inte tekniska, det handlar om att använda teknik för att identifiera och ta tillvara på nya möjligheter. Ur det perspektivet är det viktigt att fråga sig vem som driver digitaliseringsinitiativen på företaget. Är det produktutvecklingsavdelningen, IT-avdelningen eller är det produktionsledningen?

Inom det tyska initiativet Industry 4.0 finns ganska långtgående visioner om den autonoma fabriken som anpassar sig efter de produkter som ska tillverkas, vilket kanske låter tilltalande vid en första betraktelse. Fyran står för den fjärde industriella revolutionen och målar upp en bild av stora förväntningar om ett paradigmskifte där ny teknik kommer att revolutionera tillverkningen. Det kommer inte att ske enligt Andreas Rosengren.

– Dels pratar vi om stora värden som under lång tid investerats i produktionsutrustning och som du inte ändrar utan vidare, dels ska automation och styrsystem närmast ses som fabrikens hjärna och centrala nervsystem som svårligen låter sig transplanteras i en Big Bang.

Nyckeln är kommunikationsteknik

När vi i dagligt tal pratar om digitalisering förs tankarna till det vi brukar kalla IOT (Internet of Things), Big Data och Analytics. Uppkopplade, intelligenta saker och deras förmåga att kommunicera är den tekniska drivkraften bakom många av de nya tjänster som nu översköljer oss med möjligheter. Den industriella digitaliseringen ser dock lite annorlunda ut då många av dessa saker – givare och annat – redan är en del av olika industriella system.

– Speciellt inom processindustri finns redan övergripande system och de är väl medvetna om vinsten med hopkoppling. En förutsättning för att gå mot en industriell digitalisering är att du har en strategi för den digitala resan som baserar sig på verksamhetens utmaningar och behov, men som medger frihetsgrader för framtida kurskorrigeringar, menar Rosengren.

För att påbörja denna resa finns det enligt Andreas Rosengren ett antal saker du ska fråga dig:

  • Har jag en tydlig målsättning för vad jag vill åstadkomma ur ett verksamhetsperspektiv?
  • Hur ser min målarkitektur ut?
  • Vilka tekniska krav ställer målsättningen på min utrustning?
  • Hur ser min utrustning ut idag ur ett IT-/automationsperspektiv?
  • Hur ser min fabrik ut idag ur ett kommunikationsperspektiv?
  • Behöver vi komplettera med flera datakällor?

Se även film om Produktivitetsdagen, ett årligt återkommande event som riktar sig till dem som är ansvariga för produktionsfrågor:

Digitalisering handlar om att introducera nya sätt att se på information och vad som kan åstadkommas genom att utnyttja den information som datoriseringen av automationen skapar. Idag är fabrikerna fulla av intelligenta svarta lådor med sensorer och olika avancerade algoritmer för styrning av utrustning. Ofta rör det sig om slutna system vilket innebär svårigheter att komma åt informationen och här är nyckeln kommunikationsteknik. System som ligger en nivå ovanför och som använder information från automationen brukar benämnas ”produktionsnära IT”. Det kan vara MES-, OEE-, spårbarhetssystem eller EAM-system, traditionella stödsystem för produktion som till viss del redan uppfyller en del av kriterierna för digitalisering.

– Tyvärr är det ofta slutna system som hanterar information skräddarsydd för de uppgifter de ska utföra, förklarar Andreas Rosengren. – Det är en flaskhals som vi vill undvika genom en friare hantering av information med central datahantering, där varje uppgift kan tjänstefieras. Det ger större frihet och flexibilitet att utveckla och förändra funktionaliteten över tiden.

Digitalisering är en ovärderlig resurs

En central datahantering ger möjlighet att genom avancerad dataanalys upptäcka nya samband och därmed bättre förstå processen, för att i nästa steg utveckla nya tjänster baserade på den kunskapen. Digitalisering handlar om att kombinera och överlappa information från olika källor och skapa nya kontexter.

– Det kan dock vara svårt att driva en sådan satsning i en industriell verksamhet där varje investering ofta belastar en produktkalkyl. Det är svårt att motivera kostnader som inte ger direkt avkastning, men syftet med digitaliseringen är att skapa synergier och lyfta potentiell ny funktionalitet så att ett plus ett blir tre – eller mer, säger Rosengren.

Automationen med sina styrsystem utgör basen som informationsbärare och insamlare. En utmaning här är att många företag inte har arbetat strategiskt med automation och därmed hamnat i en situation med en spretig flora av styrsystem av olika fabrikat, generationer och tekniker – och det finns alltid fler sätt att komplettera fabriken med ytterligare sensorer och andra datainsamlande apparater. Detta är en utmaning för det strategiska systemtänkandet.

– Det finns också en risk med systemtänk då många traditionella stödsystem, som exempelvis MES, har en tendens att vara extremt processorienterade. Det kan vara hämmande i en värld där du vill vara flexibel och arbeta med ständiga förbättringar, då konsekvensen kan bli att systemet låser fast ”dåliga” processer och arbetssätt, säger Andreas Rosengren.

De flesta högpresterande tillverkande industrier har idag en mer eller mindre uttalad Lean-strategi och det finns vissa kulturella motsättningar mellan ett ”renlärigt” Lean och en systemorienterad verksamhet. Det viktiga är att förstå vad Lean innebär och inse att motorn i ständiga förbättringar är baserad på kunskap om vad som faktiskt händer.

– Här är digitaliseringen en ovärderlig resurs då analys av data kan ge helt nya insikter och vara avgörande vid rotorsaksanalyser, avslutar Andreas. Du kan inte förbättra det du inte kan styra och du kan inte styra det du inte kan mäta. Ett strategiskt arbete med styrsystem är det mest rationella, då det påverkar så många fler aspekter än ren systemintegration.