Bitcoin – digital rebell som skakar centralbankerna

Del 3: Framväxten av Bitcoin

Den moderna staten har ett antal monopol. Ett av dem är monopol på att trycka pengar via centralbanken. Ingen annan medborgare får skapa pengar.

Pengar måste vara trovärdiga i flera avseenden, om penningsystemet ska fungera. Pengar har ju tre roller, betalningsmedel, räkneenhet och värdebevarare. Lever pengarna upp till detta kommer medborgarna använda slantarna utan att knota.

Om staten missköter sin roll, genom att trycka för mycket pengar som leder till hyperinflation som t. ex. i Zimbabwe, går medborgarna över till någon annan stats pengar, vanligen dollar, vilket troligen är det enda vettiga du kan handla med på gatorna i Harare.

Det här känns självklart, men är faktiskt relativt nytt. Före skapandet av USAs centralbank Federal Reserve 1913 hade USA konkurrerande valutor av olika delstatsbanker.

Drygt 100 år senare utmanas det här monopolet. För det första ägnar sig centralbankerna nu, enligt kritikerna, åt ett ansvarslöst experiment i och med QE. Vill man bli sittandes med pengar från ECB, Bank of Japan, Fed eller Riksbanken om experimentet slutar i hyperinflation?

För det andra, och kanske ännu viktigare är att det nu finns tekniska förutsättningarna på plats. Vips, har världen begåvats med bitcoin, så här långt det mest seriösa och framgångsrika försöket att skapa en ”statslös” alternativ valuta, eller en så kallad kryptovaluta.

Ingen vet egentligen vem skaparen är. Teknologin bakom bitcoin ligger i frontlinjen av det görbara och låter sig inte förklaras i brådrasket. Bitcoin ”utgör en P2P-implementation baserad på två förslag på alternativa elektroniska valutor:  Bitcoin använder sig av assymmetrisk kryptering för transaktioner av bitcoin mellan konton.

Transaktionerna är publika och lagras i en distribuerad databas. För att förhindra dubbel spendering implementerar nätverket en distribuerad tidserver och använder sammanlänkade proof-of work, förklarar Wikipedia.

Medan andra är mer lämpade att förklara tekniken bakom funderar vi istället på varför det anses finnas behov av bitcoin. En uppenbar poäng är ju bristen på insyn och övervakning vilket torde vara mumma för kriminella aktiviteter.

En annan lite mera nobel poäng är att valutan inte kan påverkas av klåfingriga centralbanker eller politiker. Som värdebevarare skulle alltså bitcoin vara oslagbar, i paritet med guld. Precis som det finns en begränsad mängd fysiskt guld (allt guld som tagits upp genom historien skulle rymmas på ett tankfartyg!) är mängden bitcoin begränsad, till exakt 21 miljoner bitcoin (80% beräknas att vara skapade till 2018).

När väl 21 miljoner bitcoin är skapade kommer valutan utsättas för ständig deflation, vet vill säga att varje bitcoin blir värd mer och mer. Därför har man gjort den delbar ned till 8 (!) decimaler.

Men vad avgör värdet av bitcoin? Tja, vad avgör värdet på guld? Just nu sägs det att kursen på bitcoin stiger för att kineser försöker kringgå kinesiska kapitalregleringar och försöker få ut sina pengar via bitcoin. I slutändan avgörs troligen värdet av hur uppskattade de traditionella valutorna är som betalningsmedel, räkneenhet och värdebevarare.

Hur bitcoin fungerar i sina andra roller – som räkneenhet och betalningsmedel är fortfarande osäkert. Det är inte alldeles självklart att växla till sig, eller betala med bitcoin. Det finns ju också en risk att centralbanker eller myndigheter försöker reglera eller förbjuda bitcoin. Men det är tveksamt om det går.

Och självklart finns det frågetecken kring säkerhet och teknik. Dagen när vi alla väljer bort dollar till förmån för bitcoin känns avlägsen. Men inte mer avlägsen än att någon på Federal Reserve ligger vaken om nätterna och funderar på det. Bitcoin är på riktigt.

Läs mer på Danske Banks hemsida.