Biomaterial och ny teknik ska göra Sverige självförsörjande på drivmedel

Klimatnyttan med att ersätta fossila drivmedel med hållbart producerade biodrivmedel är stor. Det är dessutom en helt nödvändig utveckling om man ska kunna möta kraven på en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. I Sverige finns tillräckligt mycket råvaror i form av restprodukter från skogsbruk och lantbruk för att det skulle räcka och bli över till allt flytande drivmedel vi behöver.

De största restflödena kommer från skogen i form av grenar, toppar och stubbar som blir över vid avverkningen, sågspån och bark från sågverken och restprodukter som lignin och tallolja från massabruken. Slakteriavfall, raps och andra oljeväxter, vete, halm och alger är andra råvaror som passar bra för biodrivmedel.

– Den stora utmaningen handlar om att göra om fast material till flytande. Just nu pågår ett paradigmskifte där vi håller på att utveckla flera olika tekniker för att kunna förvätska biomaterial till kolväten och där Preem har tagit en ledande roll, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.

Vill du vara med och påverka? Läs mer om Preem som arbetsgivare här

Nya svenska satsningar ska ge mer biodrivmedel

Hur mycket flytande biodrivmedel som kommer att behövas i framtiden beror på en rad olika faktorer, inte minst hur snabbt elektrifieringen går. Men beräkningar tyder på att det skulle kunna röra sig om 4–4,5 miljoner kubikmeter flytande biodrivmedel per år i Sverige på 20 års sikt.

I dagsläget importerar Sverige 85 procent av alla flytande biodrivmedel. Den inhemska produktionen utgör totalt ungefär 600 000 kubikmeter, främst i form av biodiesel, HVO och etanol tillverkad av restprodukter från massabruk, slakteriavfall, raps, vete och bagerirester. Produktionen sker vid Preems raffinaderi i Göteborg, Lantmännen i Norrköping och Adesso BioProducts.

Preem driver flera utvecklingsprojekt som innebär att man inom kort också kommer att kunna tillverka flytande biodrivmedel av restprodukter från skogen, bland annat av lignin, grenar, toppar och sågspån. Dessutom pågår flera projekt som på sikt kommer att göra det möjligt att producera elektrobränslen.

– Om fem år kommer Preem att producera runt 1,3 miljoner flytande biodrivmedel och 2030 ska vi vara uppe i 3 miljoner kubikmeter, berättar Mattias Backmark.

Läs mer: Preem skapar världens första ligninanläggning för biodrivmedel

Svenska satsningar minskar det globala fotavtrycket

Göran Berndes, professor vid avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers, påpekar att internationell handel med biobränslen per definition inte är fel, men att det helt klart finns många möjligheter att öka den inhemska produktionen i Sverige.

– Satsningarna som vi ser i Sverige speglar en strävan att utnyttja biomassaresurserna mer effektivt, vilket förstås är positivt. Utvecklingen av nya tekniker baserade på inhemska råvaror innebär i dagsläget att vi sannolikt minskar det globala fotavtrycket eftersom en betydande del av biodrivmedlen som importeras är baserad på palmolja och PFAD. Dessa har historiskt varit förknippade med tropisk avskogning och därmed höga växthusgasutsläpp, säger Göran Berndes.

Preems ambition är att inte ersätta ett miljöproblem med ett annat. Företaget ställer därför höga krav på långsiktig hållbarhet och spårbarhet i de förnybara råvaror som det tillverkar drivmedel av.

– Vi vill minska beroendet av råolja från andra nationer och i högre grad bli självförsörjande på förnybara råvaror. Det skapar nya gröna arbetstillfällen och affärsmöjligheter inom landet, säger Petter Holland, vd för Preem.

Följ med på Preems hållbarhetsresa. Se lediga jobb här.