Vattenbristen orsakad av vattenverken

2019-05-27 07:32  
Foto: TT

Grundvattnet sinar, och det varnas för låga nivåer i sommar igen. Men för de flesta kommer vattnet i kranen inte från grundvattnet, utan från sjöar och vattendrag.

Vattenbristen beror i stället på dålig kapacitet i vattenverken.

Den senaste rapporten om grundvatten från myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU), om läget i landet för maj visar på oroande låga grundvattennivåer i framför allt östra Sverige. SGU skiljer på små och stora vattenmagasin, berättar Jonas Carlström, hydrolog på SGU.

– De små magasinen är de som finns i moränjordar och i urberg. Det är ur dessa som de som har egna brunnar får sitt vatten. De större magasinen är sandåsar och rullstensåsar, och de står för den kommunala vattenförsörjningen.

Men det är ändå relativt få svenskar som verkligen får sitt vatten direkt från en grundvattentäkt, och som därmed påverkas av de låga grundvattennivåerna.

Sjövatten i kranarna

– Ungefär hälften av Sveriges befolkning får vattnet från sjöar och vattendrag.

Läs mer: Forskare larmar: Klimatkaos närmare än väntat

Grundvattentäkterna används också för att rena sjövatten.

– För ungefär en fjärdedel av befolkningen är det konstgjort grundvatten, det vill säga vatten från en sjö som leds in i en grundvattentäkt för att renas. Här i Uppsala har vi det så, vattnet tas ur Fyrisån och leds in i åsen, säger Jonas Carlström.

Det innebär att omkring sju och en halv miljon dricker sjövatten, och en relativt liten andel av svenskarna (en fjärdedel) riskerar att få torrt i kranen bara på grund av att grundvattennivåerna blir låga.

Ändå uppmanas vi alla att spara på vattnet.

– Ordet vattenbrist leder fel. Det är brist på grundvatten i vissa områden, som på Gotland, men att många kommuner inför bevattningsförbud beror oftast på kapacitetsbrist i vattenverken, säger Pär Dalhielm, vd på branschorganisationen Svenskt vatten.

Kapacitetsbrist

Förra året hade 116 kommuner bevattningsförbud, och i de allra flesta fall berodde det på kapacitetsbrist. Vattenverken klarar helt enkelt inte av att rena så mycket vatten som konsumenterna vill ha vid vissa tider. Men det är inte brist på själva vattnet, förklarar han. I exempelvis storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö tas dricksvattnet ur vattendrag, och en sjö som Mälaren torkar inte ut.

Men då det är varmt sätter vi oftare på kranarna. Johanna Lindgren, vd på kommunalförbundet Norrvatten i Stockholm som förser 14 kommuner i norra Stockholm med dricksvatten renat ur Mälaren, berättar att förbrukningen skjuter i höjden direkt när vårtemperaturen stiger.

– I onsdags, den 22 maj, hade vi årets högsta förbrukning. Då var det varmt, säger hon.

Förra året vid samma tid var läget dock värre. Vattenverket gick för högtryck i sex veckor, då det var sommarvarmt redan i maj. Exakt vad som får oss att skruva på kranen så fort värmen kommer vet hon inte. Men trädgårdsintresset har ökat, liksom antalet pooler i villaträdgårdarna.

– Vi tror att det är sådana sommaraktiviteter som bevattning av planteringar, spolning med slang och högtryckstvätt, och också att man fyller pooler. Det gör att förbrukningen ökar, säger Johanna Lindgren.

Investeringsbehov

Vattenverken är gamla, generellt sett, förklarar både hon och Pär Dalhielm.

Det skulle behövas nya investeringar på runt 25 miljarder kronor per år för att motsvara behoven, men nu lägger vi bara ned hälften, enligt Pär Dalhielm.

– Vi har kapacitetsbrist när det är hög förbrukning. Senast vi byggde ut vår kapacitet var 1965. Sedan dess har Stockholm växt mycket, säger Johanna Lindgren.

Kommunerna uppmanar oss att spara på vattnet. Och samtidigt spills det en hel del på vägen. Upp till 20 procent av det rena vattnet läcker ut på vägen mellan vattenverket och kranen. Vore det inte bättre att helt enkelt täta läckorna, undrar kanske den som gillar att låta vattnet forsa.

– Jo, men det är också en kostnadsfråga. Nu byggs det så mycket så vi har vi mest fokus på att klara nybyggnationen, men vi förnyar ledningsnätet också, säger Johanna Lindgren.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt