Samhälle
Ska flygskatten höjas eller skrotas – frågan delar partierna
VALET 2018. Miljöpartiet vill inte bara behålla flygskatten, utan även höja den. Alliansen vill ersätta skatten med andra satsningar, som klimatstyrande start- och landningsavgifter.
Under de senaste åren har flyget seglat upp som en av de viktigaste frågorna i den svenska klimatdebatten. Utsläppen från flyget fortsätter att öka, och det är framför allt vårt utrikesflygande som står för ökningen.
Effektivare motorer, mer hållbara bränslen och elektriska flygmotorer har lyfts fram som möjliga dellösningar, men svenska forskare har framfört att även styrmedel som begränsar ökningen av flygandet behövs.
Den 1 april i år fick vi en ny nationell avståndsbaserad flygskatt i Sverige. Ju längre du flyger, desto högre är skatten.
– Det är rimligt att man betalar för den klimatpåverkan som ens resande orsakar, förklarade finansmarknadsministern Per Bolund (MP) för DN förra året när det stod klart att regeringen skulle gå vidare med det som då var ett förslag.
Som en följd av flygskatten kostar inrikesresor och resor inom EU nu 60 kronor mer och resor under 600 mil till länder utanför EU har blivit 250 kronor dyrare. De allra längsta resorna kostar nu 400 kronor mer.
Transportstyrelsen har beräknat att den nya flygskatten kommer att sänka ökningen av antalet avresande passagerare från svenska flygplatser, från tidigare prognostiserade 5 procent till 2,6 procent under 2018.
I andra länder som har haft flygskatt en längre tid pågår fortfarande diskussioner om dess för- och nackdelar.
För sju år sedan införde Tyskland en avståndsbaserad flygskatt. Tyska flygbolag och fack har protesterat mot denna, då de anser att skatten är till nackdel för tyska företag. Förra året sa också finansminister Birgitte Zypries att hon vill skrota flygskatten.
I Storbritannien, som införde sin flygskatt 1994, har det pågått diskussioner om att lägga ett större ansvar på individen. Detta beror på att en mindre andel av befolkningen står för majoriteten av alla flygturer. Idén är att beskatta flygresenärerna progressivt. Den som flyger mer också ska betala mer.
De svenska riksdagspartierna är inte överens om flygskattens vara eller icke vara. De rödgröna står bakom skatten. Övriga är emot.
Allianspartierna: Därför vill de inte ha flygskatt
Centerpartiet anser att flygskatt inte är ett bra sätt att minska utsläppen på, och att den slår hårt mot orter på landsbygden.
Liberalerna förklarar sitt motstånd till flygskatten med att de inte vill förhindra resandet i sig. Partiet vill i stället införa en avgift ”på flygets faktiska utsläpp”. Detta skulle öka incitamenten att satsa mer på biodrivmedel, teknikutveckling och smartare sätt att flyga, uppger de i sitt svar till Ny Teknik.
Tillsammans med övriga partier i Alliansen, det vill säga Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, vill Liberalerna införa obligatorisk inblandning av förnybart bränsle och klimatstyrande start- och landningsavgifter. Alliansen vill även att internationella avtal och konventioner som sätter stopp för beskattning av flygbränsle omförhandlas, och att det görs en riktad satsning på forskning och utveckling av biobränslen för flyget.
Socialdemokraterna svarar att det är svårt att motivera varför den som tar bilen, motorcykeln eller lastbilen ska betala för sina utsläpp, men inte den som flyger. Därför är det rimligt med flygskatt, anser partiet.
Miljöpartiet är enda riksdagsparti att uppge att de inte bara vill ha flygskatten kvar, utan också höja denna.
”Det bästa vore om flyget betalade skatt för bränslet precis som andra transportslag, men eftersom internationella avtal inte tillåter detta annat än för inrikes- trafik behövs flygskatten”, svarar Miljöpartiet.