Riksdagen säger ja till EU:s coronafond på 750 miljarder euro

2021-03-24 17:14  
Riksdagshuset i Stockholm Foto: Jonas Ekströmer/TT

Regeringen och samarbetspartierna C och L fick ge grönt ljus i riksdagen för finansieringen av EU:s långtidsbudget och coronastödfond på 750 miljarder lånade euro på egen hand.

SD och V gjorde röstade gemensamt nej. M och KD avstod.

Hampus Hagman (KD) ville förklara varför KD (och M) är kritiska men ändå inte röstar nej.

– Den kompromiss som gjordes i somras blev inte en framgång för Sverige, tvärtom. Men när vi väl var framme vid att att fatta beslut stod vi i praktiken i valet mellan att säga ja till kompromissen eller att ställa Sverige vid sidan av, med oöverstigliga konsekvenser för oss och för EU som helhet, sade Hagman.

Moderaten Jan Ericson hävdade att regeringen inte hade bevakat svenska skattebetalares intresse när det gällde att få ner medlemsavgiften till EU, motsätta sig EU-upplåning och coronabidrag samt bevaka den svenska rabatten på EU-avgiften.

Men det vore förödande för tilltron till Sverige som avtalspart om Sverige nu skulle säga nej, efter att ha gått med på en kompromiss för nio månader sedan med de 26 övriga EU-länderna.

Beslut juli 2020: återhämtningsfond på 750 miljarder euro

Bakgrunden är den historiska uppgörelsen mellan EU-ländernas ledare på ett maratontoppmöte i Bryssel i juli förra året. Efter långa nätter gjorde de upp om en långtidsbudget för EU för åren 2021-2027 och en stor återhämtningsfond för att stötta medlemsländerna ut ur coronapandemin.

Aldrig tidigare har EU bett EU-kommissionen låna upp pengar till utgifter i budgeten. Det handlar om de 750 miljarderna euro till coronafonden som sedan ska betalas av under en 30-årsperiod ut medlemsländernas budgetar.

Från början var förslaget att de 750 miljarderna skulle ges i två delar till medlemsländer efter behov och storlek, en idé med stark uppbackning av Frankrike och Tyskland.

500 miljarder skulle gå som bidrag och inte behöva återbetalas, och 250 miljarder som lån. Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna ville att allt skulle vara lån, men slutuppgörelsen blev 390 miljarder i bidrag och 360 i lån.

 

Avgift baserad på hur mycket plast som återvinns

Riksdagens godkännande, liksom de andra EU-länders beslut, är en viktig del för att EU-ledarnas uppgörelse vad gäller intäkter och lån till långtidsbudgeten och återhämtningsfonden ska kunna aktiveras.

Den innebär också att det ska tas ut en avgift till EU-budgeten baserad på andel plast som inte återvinns i medlemsländerna. Mer återvinning ska ge mindre avgift.

Källa: Propositionen

Lars Larsson/TT

Mer om: EU Coronaviruset

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer