Omtalade granaten var skarpladdad

2016-11-02 14:13  
En person undersöker röret där en grovkalibrig granat hittats. Foto: Kicki Nilsson/TT

Den gamla grovkalibriga granaten i Dalkarlsberg är oskadliggjord. Och den var skarpladdad.

– Det här är ett bevis på att om man hittar ammunition så ska man inte röra vid det, säger röjningsledaren Gary Campbell.

Sprängningen hade föregåtts av flera månaders förberedelser. I början av maj luftade en person oro över granaten, som låg intill ortens herrgård. Sedan dess har granaten satt myror i huvudet på alla experter som granskat den. Bland annat gick det genom röntgen inte att avgöra om den var fylld av sprängmedel eller betong.

Men nu är den sprängd. Och den visade sig vara skarpladdad.

– Den har haft mellan 20 och 30 kilo sprängmedel. Granaten delades av sprängningen, men däremot har vi inte sett något tändrör. Det kan ligga någonstans, men det sitter inget i granaten i alla fall, så vi bedömer den därför som ofarlig, säger Gary Campbell.

Om granaten saknade tändrör är det en förklaring till varför den har hållit sig intakt, trots att den tros ha funnits på platsen, bredvid Dalkarlsbergs herrgård utanför Nora, sedan 1930-talet. Tur det, med tanke på att granaten var avsedd att skjutas mot bepansrade fartyg.

– Folk säger ju att ungar har suttit och ridit på den och någon ska till och med ha slagit på den med en sten, säger polisområdeskommunikatör Anders Sjöberg.

Som skydd mot splitter och en eventuell tryckvåg hade ammunitionsröjarna placerat en betongsarkofag över granaten, och sedan täckt den med flera hundra ton sand. Sarkofagen fick sig en rejäl smäll av den kontrollerade sprängningen, och därför kommer det att ta lite tid att få bort den mindre mängd sprängmedel som fortfarande finns kvar.

– Jag kan inte släppa in folk i tunneln på grund av sarkofagen. Så vi kommer att få gräva fram de sprängämnesrester som är kvar. Byborna kan återgå till sina fastigheter, men det finns en risk kvar kring själva herrgården, säger röjningsledaren Gary Campbell.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook

Mer om: Militärteknik

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer