OECD ger grönt ljus för svenska Pisa-resultat: ”Glad att det står sig”

2020-10-01 10:49  

Sverige får godkänt trots att en stor andel elever exkluderades från kunskapsmätningen Pisa 2018, anser OECD. I en granskning som utbildningsminister Anna Ekström beställt kallar OECD Sveriges resultat för "acceptabla". Men det finns reservationer.

– Jag är glad att Sveriges Pisa-resultat står sig. OECD konstaterar att det antal elever man exkluderat är rimligt givet att vi hade så många nyanlända åren innan, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till TT.

När resultaten från senaste Pisa-mätningen kom i december i fjol hade Sveriges elever förbättrat sina resultat jämfört med tre år tidigare. Men förbättringen har ifrågasatts, utifrån hur urvalet till mätningen 2018 gjordes.

Andelen elever som exkluderades från att skriva testen i Sverige var drygt 11 procent, jämfört med gränsen som egentligen går vid fem procent.

Läs mer: Studie: Ingen fördel med egen skoldator

Enligt Expressen, som granskat mätmetoderna, hade de svenska skolorna även plockat bort elever som borde ha skrivit Pisatesten, och Skolverket gjort felberäkningar.

Språkfaktorn

Men OECD kallar nu i sin granskning Sveriges resultat för acceptabla, med tanke på att Sverige tagit emot många invandrar- och flyktingungdomar som inte hunnit lära sig svenska.

Enligt OECD:s beräkningar är det uppskattade antalet elever som exkluderades från testerna i Pisa 2018 på grund av språket, jämförbart med det uppskattade antalet elever som potentiellt kunde bli exkluderade på grund av språket.

"Detta antyder att språkfaktorn förklarar den höga uteslutningsgraden, som kan vara relaterad till ökningen av invandrar- och flyktingelever som inte talar undervisningsspråket", skriver OECD.

Foto: TT

OECD poängterar dock i sin rapport att sifferunderlaget inte är exakt utan bygger på diverse antaganden.

– Vi har en lagstiftning där vi av integritetsskäl inte kan urskilja vilka elever som har exkluderats på grund av språkskäl respektive funktionsnedsättning. Men för mig är det viktiga att även med de här bristerna anser OECD att det svenska resultatet står sig, säger Ekström.

Inte slutpunkt

Beslutet att låta OECD sköta granskningen har kritiserats av Moderaterna och Liberalerna, som menar att OECD inte är en oberoende part, eftersom organisationen tidigare godkänt de svenska resultaten.

Och OECD:s rapport innebär inte att sista punkten satts. Även Riksrevisionen ska granska Sveriges sätt att sköta Pisa 2018.

"Riksrevisionen har andra och bättre möjligheter att ta in information från svenska myndigheter och skolor än vad OECD har. Vår bedömning är att vår granskning kan ge ett mervärde utöver OECD:s granskning", skrev revisionsdirektör Sofia Sandgren Massih till TT i onsdags.

OECD:s Pisamätningar är kända i större delen av världen. Mätningarna brukar bedömas som solida och resultaten för respektive land brukar påverka den inhemska utbildningspolitiken.

Det gäller inte minst i Sverige, som hade en djupdykning resultatmässigt i Pisa 2012, med en rad politiska initiativ som följd. Därefter har Sverige vänt trenden.

Fakta: Detta är Pisa

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket. Sveriges kostnad för att delta i Pisa är cirka 14,4 miljoner kronor per treårscykel.

I Pisa 2018 deltog drygt 5 500 elever i Sverige, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten av de svenska eleverna, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven. Eftersom det alltid är 15-åringar som testas är det årskullen född 2002 som svarade i Pisa 2018.

Totalt svarade cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner på frågorna i Pisa 2018. Elevgruppen representerar 32 miljoner elever.

Källor: OECD och Skolverket.

Mer om: PISA OECD

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer