Ny Teknik 1969: Så här åt astronauterna på Apollo 11

2019-07-18 13:35  

Frystorkad skinka, kycklingsallad som pulver och ”smörgåsar” med oxkött. Ny Teknik publicerade sommaren 1969 en artikel om astronauternas meny.

Låg vikt, liten volym. Vakuumtålighet. Accelerationstålighet. Detta är de krav vår tids upptäcktsresande, astronauterna, ställer på sin mat.

Astronauternas matproblem är egentligen detsamma som forskningsresande i alla tider upplevt. Nämligen att få med sig ett matförråd inklusive reservproviant, som klarar resans strapatser och som dessutom inte stjäl för mycket av det begränsade utrymme i volym och vikt, som står till förfogande.

Maten i en rymdkapsel måste tåla att utsättas för det vakuumtillstånd, som råder i rymden.

Maten måste klara sju gånger tyngdkraften

Den måste också tåla åtminstone 60-gradiga temperaturvariationer och en acceleration av mer än sju gånger tyngdkraften.

Matförpackningen måste vara enkel att handskas med. Astronauten skall kunna äta maten direkt ur förpackningen, eftersom tillståndet av viktlöshet gör det omöjligt för honom att behålla fast föda på en tallrik eller vätskor i ett dricksglas.

De amerikanska astronauterna har under Mercury-, Gemini- och Apollo-färderna framför allt ätit mat på tub, mat i bitar och frystorkad mat.

Mattuben är av aluminium med en specialbeläggning på insidan för att metallen inte skall bilda vätgas exempelvis med syran i äppelsås. Man får också vid fyllningen se till att ingen gas kommer med. Denna kan annars expandera och i vakuum spränga tuben.

Eftersom maten kan göras mycket lätt, kommer tubens aluminium att stå för en stor del av förpackningens vikt och man har därför övergått från aluminium till lätta plastmaterial.

En gelatinhinna bevarar matens konsistens

Fast föda komprimeras och torskas ofta till pastiller eller små kuber. De förses sedan med en ätlig gelatinhinna, så att maten behåller sin konsitstens. Kuberna vakuumförpackas slutligen i laminerad plast, som förhindrar fuktintrång, oxidation och angrepp av mikroorganismer.

Frystorkning innebär att vattenånga snabbt avlägsnas från snabbfryst mat, utan att man för den skull förändrar matens form, färg eller smak. Mat som behandlats på detta sätt kan snabbt med vatten återges sina ursprungliga egenskaper. Detta kan man göra medan maten fortfarande är kvar i förpackningen. Den har dock mist något av den färska matens smakinnehåll.

Mat som skall frystorkas kan, beroende på tillverkningsmetoden, skrivas, skäras i tärningar, smulas sönder, malas eller smältas. Normalt kokar man den och snabbfryser den därefter.

Den frusna maten placeras på torkfat i speciella vakuumkammare, där gastrycket reducerats till ca 1/500 av atmosfärtrycket. I detta låga tryck upphettas maten gradvis till ca 150 grader. Slutligen sänks temperaturen åter till rumstemperatur, när maten torkat. Med detta förfarande övergår iskristallerna i maten direkt till vattenånga utan att vatten först bildas – iskristallerna sublimerar.

Vatten sprutas in med en pistolvattenkran

Frystorkad mat är porös och utomordentligt lätt, ty den innehåller bara några procent av den ursprungliga vattenhalten. Den vakuumförpackas i laminerade plastbehållare, som i ena änden har en öppning med en fjäderbelastad klaff, där vatten kan sprutas in med hjälp av en speciell pistolvattenkran.

I andra änden av plastbehållaren finns en förseglad röröppning, som skulle kunna ges texten: ”Brytes vid måltid”. När astronauten vill äta, sprutar han nämligen med vattenpistolen in vatten i behållaren och maten löses upp, så att han som ur en kaviartub kan trycka den i sig via röröppningen.

Dessa extra arrangemang är till för att han även i tomma rymden ska kunna äta sig mätt.

Artikeln publicerades i Ny Teknik nr 22 1969 och skrevs av Hans Swegen.

 

En del av tv-sändningen från Apollo 11, om att tillaga kycklinggryta.

Astronauternas meny

B: mat i bitar om sex till åtta kuber.

F: frystorkad mat.

Frukost

baconrutor (B) 180 kalorier

skinka och äppelsås (F) 127

aprikosgryn (B) 171

choklad (B) 180

chokladmjölk, 42 gram (F) 190

Summa: 848 kalorier

Lunch

kycklingsallad (F) 237 kalorier

smörgåsar med oxkött (B) 138

fruktkaka med dadlar (B) 393

ananas-grapefruktdrink, 21 gram (F) 83

Summa: 851 kalorier

Middag

inlagd rostbiff (F) 119 kalorier

potatissoppa (F) 220

"brownies" (B) 321

chokladpudding, 70 gram (F) 307

grapefruktdrink, 21 gram (F) 83

Summa: 1 050

Totalt antal kalorier: 2 749

Enligt artikeln i Ny Teknik 1969 är menyn hämtad från Apollo 10.

Ny Teknik Redaktionen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt