Samhälle

Ny Teknik 1969: ”Det första steget kan bara tas en gång”

Ny Tekniks grundare Gunnar Hambraeus var med och ledde SVT:s direktsändning om månlandningen i juli 1969. Den här texten skrev han kort efteråt.

Publicerad

Några dagar tänkte vi bara på månlandningen.

Knappast någon frågar nu varför. Priset för projektet hade mindre betydelse, alla var intresserade och engagerade. Landstigningen var ett unikt ögonblick i mänsklighetens historia. Det första steget på en främmande himlakropp kan bara tas en gång.

Det rent tekniska – och däri inbegrips också den organisatoriska – prestationen, är också den enastående. Detta att praktiskt taget allt gick perfekt, att planerna visade sig hålla i detalj, att alla system och komponenter fungerade medför paradoxalt nog att allmänheten undervärderar ingenjörernas arbete och för framtiden ställer än större krav på dem.

”Enda missarna: glapp i mikrofonkontakt och fel solvinkel”

Så vitt man vet var de enda missarna dels en glappande mikrofonkontakt, dels en ogynnsam solvinkel vid landstigningen. Detta är närmast löjligt små saker jämfört med vad som kunde ha skett. En dylik perfektion blir ett högt mål för alla ingenjörer i framtiden. Att den är skyhög är naturligt; vad som är viktigt är att den över huvud taget kan uppnås.

Därmed är vi inne på lönsamheten. Om denna har skrivits och debatterats mycket. Låt oss genast konstatera: de direkta nyttigheter som vunnits ur Apollo-projektet – det må nu vara "spin-offs" eller organisatoriska erfarenheter – är obetydliga i förhållande till kostnaderna. Mycket mer väsentligt är den erfarenhet och de kunskaper som en generation tekniker fått under rymdtekniskt arbete.

Men tyngst i detta hänseende väger den ökade sysselsättning och den därav följande bättre ekonomin i det amerikanska samhället, vilket indirekt även förbättrat det internationella ekonomiska klimatet. Från USA:s synpunkt tillkommer ju också den good will och den entusiasm som Apollo 11:s färd väckt världen över.

”Apollo 11 öppnar inte för kolonisering”

Men Apollo 11 öppnar inte vägen för kolonisering i traditionell bemärkelse. Någon enstaka emigration till månen kan det aldrig bli fråga om. Tanken att månen skulle ta hand om ett växande befolkningsöverskott kan bara uppkomma hos dem som är djupt okunniga om såväl befolkningsfrågan som förhållandena på månytan. Att vi därtill skulle kunna finna mineral eller andra råvaror av sådant värde att en frakt till jorden skulle löna sig, är närmast otänkbart.

Månens nytta för människan är uteslutande vetenskaplig, men den är så mycket större. Astronomerna kan arbeta över ett flerfaldigt spektralregister och deras instrument kan dimensioneras för en väsentligt lägre gravitatio.

Geologerna och kosmologerna finner orörda lämningar av epoker hundratals miljoner år tillbaka i planetsystemets historia, lämningar som för länge sedan suddats ut på jorden.

Fysiker kan arbeta i vakuum med samma lätthet som under atmosfärstryck på jorden. Att denna vetenskap och denna forskning på längre sikt skall flerfaldigt återbetala kostnaderna för månens erövring är högst sannolikt.

”Projektet har visat vad tekniker är mäktiga”

För alla tekniker har rymdarbetet inneburit en stimulans, antingen de varit direkt engagerade eller följt arbetet på avstånd. Projektet har visat vad tekniker är mäktiga, när de får sätta ett högt mål och ges resurser att genomföra det.

Må vi kunna samlas till många projekt av samma storleksordning till mänsklighetens nytta!

Gunnar Hambraeus var chefredaktör för Teknisk tidskrift, grundade Ny Teknik 1967, och var tidningens första chefredaktör. Tillsammans med Bengt Feldreich kommenterade han tv-sändningen från den första månlandningen 1969. Gunnar Hambraeus fyllde 100 år 25 maj 2019, och gick bort en kort tid efteråt.

En 18 minuter lång film med höjdpunkterna från månlandningen går att se på SVT:s Öppet arkiv.