Samhälle

Nu varnar WHO för snabb väg mot flockimmunitet

Blodprover ska ge svar på hur många personer som har antikroppar mot det nya coronaviruset. Arkivbild. Foto: Marcus Ericsson/TT

I stora delar av världen har inte ens var tionde person utvecklat antikroppar mot covid-19, enligt en ny sammanställning från Världshälsoorganisationen WHO. ”Den här idén att länder som inte gjort så mycket för att bromsa spridningen plötsligt kommer att nå flockimmunitet, och inte bryr sig om man förlorar några äldre på vägen, är ett väldigt, väldigt farligt tillvägagångssätt”, säger WHO:s krisberedskapschef Michael Ryan.

Publicerad

En sammanställning av antikroppstester från Europa, Asien och USA visar att bara 1–10 procent av de testade personerna har antikroppar mot det nya coronaviruset. När en motsvarande sammanställning gjordes den 20 april var andelen 2–3 procent.

– Det indikerar att en stor del av befolkningen fortfarande riskerar att bli smittade och vi har en lång väg att gå med detta virus innan vi når flockimmunitet, sade epidemiologen Maria Van Kerkhove vid WHO:s presskonferens i Genève.

Förra veckan presenterade forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm en mindre studie som visade att omkring 10 procent av stockholmarna bar på antikroppar mot det nya coronaviruset i mitten av april. Och Folkhälsomyndigheten har tidigare sagt att en tredjedel av Stockholmarna skulle kunna ha fått antikroppar i mitten av maj. Enligt avdelningschef Karin Tegmark-Wisell är den prognosen fortfarande aktuell.

Svar nästa vecka

När får vi veta hur många som har haft den här sjukdomen i Sverige?

– Ja, vi håller på för fullt att analysera blodprover som vi samlade in under vecka 17, och då kommer vi att se hur många som hade sjukdomen tre, fyra veckor tidigare. Vi hoppas att i nästa vecka ha resultat från de analyserna. Och det är en andel av befolkningen som är provtagen som ska vara statistiskt representativ. Så vi hoppas då ha en siffra, dels för Stockholm och dels för landet i stort.

Förra veckan sade statsepidemiolog Anders Tegnell att det skulle ske den här veckan.

– Ja, vi jobbar för fullt med analysen av data. Det finns en del svårigheter i hur man ska bedöma förekomsten av antikroppar och inte. Det är en inställning vi måste göra, så vi jämför många olika metoder i den här analysen, för att kunna vara trygga i att positiva provsvar verkligen är positiva. Vi tittar på det nu, så att analysen ska vara så säker som möjligt, säger Karin Tegmark-Wisell.

Kritik mot Sverige?

WHO:s krisberedskapschef Michael Ryan varnade länder som hoppades på att snabbt kunna nå flockimmunitet genom att inte göra så mycket för att bromsa smittan med orden "det är ett väldigt, väldigt farligt tillvägagångssätt".

Det är svårt att inte tolka det som kritik mot Sveriges strategi. Hur ser ni på det här?

– Jag håller inte med om att det är en kritik mot Sveriges tillvägagångssätt. Vi har aldrig haft för avsikt att vi ska uppnå flockimmunitet. Den svenska strategin bygger på att vi ska ha hållbara strategier, att vi ska skydda de äldre och att vi framför allt ska ha åtgärder som vi vet ger en effekt, säger Karin Tegmark-Wisell.

Inte koppla av

Ett av de viktigaste målen är att strategierna ska hålla under lång tid, understryker hon.

– Vi ser ju att det dyker upp nya fall nu i Sydostasien, och det ger oss signaler om att vi inte kommer att bli av med den här sjukdomen. Och vi vet att det dröjer innan vi får ett vaccin, så vi vill ha en helhetsbild, och gör allt för att skydda vår befolkning på lång sikt. Men också på kort sikt, så det är viktigt att alla fortsatt förhåller sig till våra rekommendationer och inte drar en lättnadens suck nu och tänker att nu är det över. För smittan finns fortfarande kvar, säger Karin Tegmark-Wisell.

(Texten har uppdaterats)