Kan nästa generations vaccin hejda coronasmittan?

2021-12-01 13:53  

De nya, proteinbaserade vaccin som är på gång mot covid-19 kan visa sig ge mer robust skydd än de mRNA-vaccin som utvecklades snabbt. I fortsatt bekämpning av pandemin finns mycket att lära av misstagen som Sverige gjorde, enligt Kungliga Vetenskapsakademien.

(Uppdaterad)

Det har snart gått två år sedan Världshälsoorganisationen, WHO, fick information om en ny typ av lunginflammation i kinesiska Wuhan. Sedan mars 2020 har spridningen av det nya coronaviruset, sars-cov-2, klassats som en pandemi. 

Vi har hunnit lära oss en hel del om viruset och om hur covid-19, den sjukdom som viruset orsakar, kan motverkas och behandlas. Men många frågor återstår. Till exempel om omikron. WHO uppger att det kan dröja flera veckor innan vi kan få en bättre bild av den nyupptäckta varianten av coronaviruset, samtidigt som medierapporteringen om omikron och oron för denna tycks öka snabbt.

– De flesta forskare som får frågan nu säger att det vi vet är att omikron verkar mer smittsam. Men vad gäller andra egenskaper som skiljer den från andra varianter, det vet ingen något om just nu, säger Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi på Karolinska institutet, till Ny Teknik.

Gunilla Karlsson Hedestam leder en forskargrupp som undersöker immunsvaret mot bland annat det nya coronaviruset. Hon är också medlem av Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 som på tisdagsförmiddagen presenterade sin slutrapport om vad vi kan lära oss av pandemin (så här långt).

En slutsats är att det behövs en tydligare nationell styrning. 

– Det är mycket lättare att byta information mellan olika forskare, det är vi vana vid att göra. Det som har varit svårt för många länder, inte bara Sverige, har varit det organisatoriska. Vi behöver absolut se över det här inför en potentiell annan kris eller pandemi. Det är väldigt splittrat nu och det är så väldigt tydligt att det har gjort arbetet på golvet svårt, till exempel för alla labb som håller på med diagnostik, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Andra punkter som expertgruppen lyfter fram är bland annat:

  • Behovet av att se över samordningen mellan regionerna, sett till epidemiologi, smittskydd,  testning och vaccination.
  • Att titta på behovet av ett etiskt råd expertgrupp vetenskaplig kompetens som kan stödja politiker  och myndigheter i svåra etiska avvägningar som måste göras under en pandemi. 
  • Vikten av kraftfulla åtgärder i ett tidigt skede för att kunna kontrollera smittan. Det kan till exempel handla om att se till att så få som möjligt som kommer in i Sverige är smittade, att identifiera smittade kontakter och använda munskydd. En kortare nedstängning av samhället kan vara ett sätt att bättre kontrollera en smitta.
  • KVA tycker att Sverige göra en översyn av behovet av en lämplig vilande pandemilagstiftning/krislagstiftning, så den snabbt kan aktiveras av riksdagen vid behov. 
  • Expertgruppen tycker att vi under den pågående pandemin ska använda munskydd i alla inomhusmiljöer utanför hemmet, och att Sveriges vaccinationsprogram intensifieras så att vi uppnår 90 procents vaccinationstäckning i hela befolkningen. Detta kan ske genom ökade resurser och riktade insatser mot ovaccinerade.
  • Inför framtiden behövs bland annat forskning och utveckling av billig och snabb diagnostik av smittsamma agens, digital teknik för smittspårning och brett verkande vacciner som skyddar från att bli smittad.

Professor Gunilla Karlsson Hedestam talar på pressträffen när Kungliga Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 presenterade sin slutrapport. Foto: Duygu Getiren/TT 

Något som expertgruppen också har tryckt på är att den pågående coronapandemin är en beteendepandemi, som alltså påverkas av vad vi gör och hur vi förhåller oss till smittan.

–  Vi kan inte tänka på Sverige som en egen bubbla. Vi är i allra högsta grad påverkade av vad som händer i resten av världen. Det är en viktig poäng och det önskar jag att folk har en förståelse för. Det är så tydligt när de här nya varianterna kommer, att om inte alla har ett så smittsäkert beteende som möjligt så tar allt längre tid, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Kommer vintern domineras av omikron?

Det är för tidigt att säga om vi kan få en vintervåg av det nya coronaviruset i Sverige, och om den i så fall framför allt kommer att orsakas av deltavarianten eller av omikron. Just nu visar siffror att delta utgör 99,5 procent av alla nya fall globalt. Men i Sydafrika, där den nya varianten först upptäcktes, har omikron gått om delta, berättar Gunilla Karlsson Hedestam. 

Sydafrika är dock speciellt eftersom särskilt de som bor i de regioner där viruset har spridit sig tycks ha ett sämre utgångsläge hälsomässigt. Många är hiv-infekterade och kan därför ha ett försvagat immunförsvar. I ett samhälle där många har ett sämre immunförsvar finns också en miljö där viruset lättare sprids.

– Spridningen blir större, och infektionerna längre i varje person. Så frågan är hur ett virus som har utvecklats i den miljön kommer att se ut när det kommer in i en annan samhällsstruktur? Det vet vi inte. Så jag tycker att det är för tidigt att säga för mycket om den här varianten är annorlunda. Man får nog vänta en vecka eller två i alla fall, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

För att bättre förstå helheten måste man också bättre förstå hur sars-cov-2 och covid-19 slår mot olika grupper, betonar hon. I början av pandemin var det betydligt svårare att göra än i dag, eftersom man då tittade på en slags sammanslagen siffra.

– Det kan bli missvisande, särskilt med ett sådant här virus där utfallet ju ser rätt olika ut i olika grupper. Framför allt i olika åldersgrupper, men det kan också vara andra faktorer, som sociala skillnader. Den typen av information kommer oftast senare. 

Att komma åt den data som behövs för att göra den här typen av uppföljningsstudier i Sverige har visat sig vara svårt. Gunilla Karlsson Hedestam säger att det beror på ett ”splittrat system”. Forskare som vill följa upp vaccineringen behöver till exempel söka tillstånd från Läkemedelsverket och hon beskriver ansökningsprocessen som lång. 

–  Det gör det lite svårarbetat. Resten av världen gör dock också sådana här saker och det kommer väldigt mycket studier. Jag tror därför att det kommer att finnas mer nyanserad data tillgänglig.   

Vilka pusselbitar saknas för att vi ska få en bättre bild av läget?

– Det här med testning är en viktig faktor. Om vi inte testar då kan vi inte heller veta hur smittspridningen ser ut. Man måste i det här stadiet av en pandemi samla in data, säger Gunilla Karlsson Hedestam och fortsätter:

– Blir det en våg av en ny variant i Sverige, då finns det flera variabler som vi måste förstå. Är varianten annorlunda än de tidigare och hurdå? Det blir mer komplext med tiden att reda ut eftersom vi har en blandning av personer som har haft infektionen, personer som har blivit vaccinerade och personer som både har haft infektionen och vaccinerat sig. Den här immuniteten i samhället är väldigt svår att sätta fingret på om man inte gör specifika studier på det och samlar in en massa prover. Det är komplext och jag ser en risk med att det kommer mycket snabba rapporter som drar förenklade slutsatser och det kan vara lite förvirrande för allmänheten. 

Nya vaccin kan ge längre immunitet

Vaccin mot covid-19 har utvecklats i rasande fart. De som finns tillgängliga redan nu minskar risken att utveckla allvarlig sjukdom. De minskar även smittspridningen, men stoppar den inte. De tillgängliga vaccinens skyddseffekt avtar också med tiden, vilket är skälet till att Sverige nu rekommenderar en tredje dos till alla över 18 år.

Det finns även läkemedel mot sjukdomen, och ännu bättre vaccin är på väg, som kan påverka smittan sars-cov-2 i högre utsträckning.

– Vi har aldrig vaccinerat en hel värld på det här sättet tidigare, på samma gång. Tillverkningskedjorna har inte varit skalade för att producera hundratals miljoner doser på en gång, men mRNA-vaccinen har varit väldigt lämpade för det. De går snabbt att ta fram och producera mycket av. Men de ger inte den starkaste immunitet man kan få. Det är därför jag verkligen har hopp om nästa generations vacciner mot coronaviruset, som är proteinbaserade, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

De proteinbaserade vaccinen är av en mer traditionell typ, som också tar lite längre tid att ta fram och tillverka. Men nu kan flera sådana vaccin vara på väg att bli godkända, däribland från Novavax och Sanofi Pasteur. 

Illustration av antikroppar (röda och blåa) som svarar på en infektion av det nya coronaviruset sars-cov-2. Foto: Science Photo Library

Gunilla Karlsson Hedestam har inte bara en förhoppning om att den här typen av vaccin ska ge en mer robust immunitet som varar längre, utan att de också ska vara bättre på att hejda smittspridningen.

–  Det handlar helt enkelt om vilka antikroppsnivåer du får, alltså hur stark immuniteten blir. Efter mRNA-vaccin vet vi att den ligger lägre jämfört med proteinbaserade vaccin som i kliniska studier ligger väldigt mycket högre, om man tittar på antikroppsnivåer. Då vet vi att de också kommer att blockera viruset bättre när det kommer till smittspridning, förklarar hon.

Om det dyker upp ett nytt virus, och blir en ny pandemi, skulle det se likadant ut då? Att vi får mRNA-vaccin först, och en annan typ senare?

–  Så tror jag mycket väl att det skulle kunna bli, just för att mRNA-vaccinen går så bra att skala upp. Tillverkarna har ett vinnande koncept där och något som faktiskt fungerar. Men parallellt behöver man nog kunna jobba med de andra vaccinplattformarna och optimera tillverkningskedjorna för dem också. Vi skulle inte börja från scratch på samma sätt, utan den infrastruktur som byggs upp nu kommer vi att ha nytta av sen. 

Kommer de proteinbaserade vaccinen alltid att ta längre tid att tillverka?

–  Den går nog att snabba på den processen, det tror jag. Men den kommer nog aldrig att vara lika snabb som den för mRNA-vaccin. Det krävs mer laboratoriearbete för att tillverka proteinbaserade vaccin. Alla processer kan säkert optimeras och snabbas på om man bara lägger in de resurserna. Det har blivit tydligt att världen behöver ha den typen av resurser. 

Frågan på mångas läppar just nu är nog om viruset snart kommer att försvinna, eller åtminstone stabiliseras och bli ett snällare virus, att jämföra med en förkylning med milda symptom. Svaret just nu är att forskarna inte vet. 

–  Det kan ta tio år till innan viruset har stabiliserats så pass mycket, men jag vill egentligen inte sätta någon siffra på det. Att viruset förändrar sig har vi sett och det är förväntat. Vi behöver förstå när det börjar stabilisera sig, och då är sekvenseringen av viruset och monitoreringen väldigt viktig.

Expertgruppen har granskat kunskapsläget om covid-19

Vetenskapsakademiens expertgrupp om covid-19 har granskat det vetenskapliga kunskapsläget om det nya coronaviruset sars-cov-2 och sjukdomen den orsakar sedan hösten 2020. Deras slutrapport presenterades tisdagen den 30 november 2021. 

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer