Jakten på svar om Estonias förlisning i gång

2021-07-09 09:15  
Jonas Bäckstrand, Statens haverikommissions utredningsordförande, i hamnen innan avgång med båt för att påbörja undersökningen av fartyget Estonia. Foto: Stefan Jerrevång/TT

De tidigare okända hålen i Estonias vrak har fått Statens haverikommission att på nytt vilja undersöka fartyget. Nu inleds en tio dagars förstudie med ekolod på förlisningsplatsen, i jakt på svar.

På torsdagen lämnade ett svenskt och ett estländskt fartyg sina hemmahamnar för att delta i de nya undersökningarna av Estonias vrak. Med start på fredag genomför Statens haverikommission en tio dagar lång förstudie, för att avgöra vilka åtgärder som behövs för att fortsatt kunna granska de tidigare okända hålen i vraket.

Dykoperationen har möjliggjorts i och med en ändring i lagen om gravfrid från och med den 1 juli.

Data om fartyget och bottenförhållandena kommer att samlas in med hjälp av ekolod och sonarmetoder.

Läs mer: Så ska forskningsfartyget undersöka Estonias vrak

– Vi kommer att ha utrustning som är monterad på fartygen, som släpar efter fartygen i vattnet och vi kommer att ställa ner sonarutrustning på botten runt fartyget, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör för Statens haverikommission.

Uppgifter om hål

Datan kommer senare att visualiseras med hjälp av forskare från Stockholms universitet, ett arbete som kan ta upp till tre månader. En undervattensrobot med kamera ska också ta bilder.

– Men den huvudsakliga fotodokumentationen planerar vi till våren. Det har bland annat att göra med att siktförhållandena bedöms vara bäst då, säger Jonas Bäckstrand.

Läs mer: 25 000 stillbilder ska ge svaret på Estoniagåtan

Bakgrunden till undersökningarna är de uppgifter om tidigare okända hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i höstas. Den sidan av fartyget låg tidigare ner mot botten, men är nu mer synlig, enligt Jonas Bäckstrand.

– Då anser vi att det är angeläget att man dokumenterar och undersöker den här sidan av fartyget och de skador som finns där.

Ceremoni ombord

Innan förstudien påbörjas ska det hållas en ceremoni vid förlisningsplatsen med kyrkorepresentanter från Sverige, Estland, Lettland och Finland.

– Det kommer att hållas en ceremoni för att inskärpa vikten av respekt. Det är trots allt en gravplats som vi utför vårt arbete på, säger Jonas Bäckstrand.

Från svenskt håll deltar Tuulikki Koivunen Bylund, biskop emerita i Svenska kyrkan, som kommer att läsa en bibeltext och be två böner.

– Det är ett hedersuppdrag. Jag var präst i Uppsala när olyckan inträffade och det skakade verkligen om hela stan. Flera grupper från Uppsala omkom. Det var en tung påminnelse om livets korthet, säger hon.

Eftersom gravfriden har lyfts tog Estland initiativ till ceremonin, berättar hon.

– Gravfriden är väldigt viktig för oss i kyrkan. Det har att göra med respekten för människan och människans värde, även den avlidna människan, och det håller vi väldigt hårt på även när det gäller våra begravningsplatser.

Hoppas vrakrester hittas

Överlevaren och anhörigrepresentanten Rolf Sörman har också bjudits in som observatör. Han hoppas få möjlighet att föreslå områden som kan vara intressanta att undersöka, där det har funnits mycket diskussion eller konspirationsteorier.

– Det känns jättebra att få vara med. Jag kan tycka att den nya haveriutredningens personal har agerat väldigt annorlunda, på ett positivt sätt, men 27 år för sent.

Rolf Sörman och många andra överlevare upplever att händelseförloppet i haverirapporten inte överensstämmer med deras egna minnesbilder. Han tror inte att förstudiens inflytande kommer att vara speciellt stort, men menar ändå att den kan hjälpa till att avfärda en del teorier, exempelvis om vad som hände med det bärgade bogvisiret.

– Vad jag hoppas på är att man ska kunna hitta vrakrester, det har ju varit väldigt diskutabelt var visiret hittades och under vilka omständigheter. En del säger att det satt kvar på fören och i så fall bör man kunna hitta avtryck i botten.

Stora delar av botten täckt

En försvårande omständighet kring undersökningen är att stora delar av botten är täckt av geotextil och att omkring 300 000 kubikmeter sand har spritts ut runt fartyget. Rent praktiskt skulle även vädret kunna vara en utmaning, enligt Jonas Bäckstrand på Statens haverikommission.

Han tror och hoppas dock att dokumentationen som samlas in ska kunna stävja spekulationerna om olyckan framöver.

– Vi hoppas att man ska få fram så mycket fakta som möjligt för att kunna göra bedömningar om de här hålen har påverkat förlisningen eller inte.

Fakta: Estoniakatastrofen

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter det att dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” sänts på Discovery har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid.

Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen om gravfrid i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige Estland, Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.

Med start den 8 juli gör Statens haverikommission nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man kommer även att undersöka visiret som föll av vid förlisningen. Hålen i fartyget kommer att fotodokumenteras under våren 2022.

Mer om: Estonia

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer