Samhälle

Iran försöker avläsa svarta lådorna på plats

Irans haveriutredare säger att de ska försöka avläsa det nedskjutna flygplanets svarta lådor på plats i Iran, enligt iranska medier. Peter Swaffer på Statens haverikommission (SHK) varnar för att informationen på färdskrivarna kan förstöras om avläsningen sker utan rätt kompetens.

Publicerad

Turerna fortsätter i frågan om var ukrainska PS752:s färdskrivare, de så kallade svarta lådorna, ska avläsas. Senast på lördagen uppgav den iranske utredningsledaren Hassan Rezaifar för SHK att det ännu inte fattats något beslut. Men nu säger Hassan Rezaifar till den iranska nyhetsbyrån Irna att landets civila luftfartsmyndighet ska försöka avläsa dem i Iran, skriver Reuters.

– Vi försöker att avläsa de svarta lådorna här i Iran. Annars är våra alternativ Ukraina och Frankrike, men inget beslut har fattats än så länge om att skicka dem till ett annat land, säger Hassan Rezaifar till Irna.

SHK: Inte sannolikt

Peter Swaffer säger att informationen är ny för honom, och att han inte har fått uppgifterna formellt förmedlade till sig. För att avläsa färdskrivarna krävs avancerad utrustning och kompetens som endast finns på ett fåtal platser i världen, enligt SHK. Swaffer säger att han inte känner till att Iran har den förmågan.

Räddningsarbetare bär ett av offrens kvarlevor. Bilden är från olycksdagen den 8 januari. Foto: Ebrahim Noroozi/AP/TT

– Jag vet inte vilken apparatur eller personal de har lyckats skaffa, men det är inte personer man annonserar efter utan personer som jobbar i olika haverikommissioners specialistlabb och inget annat. Vi vet vilka länder och personer det är. Jag finner det inte sannolikt alls att de skulle kunna genomföra nedladdningen, och jag förstår inte vad det är som pågår nu, säger Swaffer.

"Finkänslig handpåläggning"

Viktig information på färdskrivarna riskerar att försvinna om de hanteras felaktigt. Swaffer säger att det till exempel kan handla om kretskort som behöver en hel del hantering för att återställas i ett tillräckligt bra skick för att de ska kunna kommunicera med andra komponenter.

– Det här är inte en intakt låda som man kopplar in en sladd i och så är allt klart och det kommer fram på en skärm. Det är en sönderslagen apparat som kräver ytterst finkänslig handpåläggning, säger Swaffer.

– Varje fall är unikt, och har man inte stor erfarenhet av många sådana fall, då vet man heller inte vad man gör.

Peter Swaffer på Statens haverikommission är Sveriges expert i haveriutredningen. Foto: Patrick Trägård//TT

Har du förtroende för den iranska utredningen?

– Jag vill inte svara svart eller vitt på den frågan, ja eller nej. Det har till stor del hanterats bra, men den senaste utvecklingen med att det tar onödig tid, och att det inte är tydliga besked om vad som ska ske, leder till att förtroendet får sig en liten törn. Men jag vill gärna avvakta måndagen och se vad som sker då, säger Swaffer.

Kanada: Inget beslut har fattats

Kanadas haverikommission (TSB) skriver i ett uttalande på söndagseftermiddagen att det fortfarande inte finns en bestämd plats eller tidpunkt för när avläsningen av färdskrivarna ska genomföras. Två av myndighetens medarbetare som befunnit sig i Iran under sex dagar har nu lämnat landet. Irans haveriutredare har varit samarbetsvilliga och hjälpsamma, enligt TSB.

Färdskrivarnas data kan ge svar på vad som hände när det ukrainska passagerarflygplanet sköts ned av iranskt luftvärn utanför huvudstaden Teheran på morgonen den 8 januari. Samtliga 176 ombord miste livet, av dem var 17 svenska medborgare eller folkbokförda i Sverige. Iran förklarar nedskjutningen med att den var ett misstag.

Kanadas regering har tidigare sagt att färdskrivarna borde skickas till Frankrike. Ukrainas regering vill i sin tur att de skickas till Ukraina, skriver Reuters.

Fakta: PS752 som sköts ned

Regeringen kräver att Iran genomför en skyndsam, grundlig och transparent utredning av händelseförloppet när Ukrainian International Airlines PS752 sköts ned. I det kravet ingår inte att flygplanets färdskrivare ska undersökas utanför Iran.

Enligt tilläggsprotokoll 13 i FN:s Chicagokonvention från 1944 har Sverige rätt att utse en expert i haveriutredningen eftersom svenskar omkom. Även Storbritannien, Kanada och Afghanistan har rätt att utse varsin expert av samma anledning.

Sveriges expert är Peter Swaffer på Statens haverikommission (SHK).

Experten har rätt att besöka olycksplatsen och att under vissa villkor få tillgång till fakta samt information om hur utredningen fortskrider. Experten har även rätt att närvara vid avläsningen av färdskrivarna och att få en kopia av slutrapporten. Iran har meddelat att SHK:s personal ska få närvara vid avläsningen när den genomförs.

Ukraina har rätt att utse en ackrediterad representant eftersom flygplanet tillhör ett ukrainskt flygbolag. USA och Frankrike har samma rätt eftersom flygplanet har designats och framställts i dessa länder. Representanterna har mer långtgående rättigheter än experterna att ta del av bevismaterial och närvara vid undersökningar.

Källa: Utrikesdepartementet, Statens haverikommission

Ukrainian International Airlines PS752 med destination Kiev lyfte från Teherans internationella flygplats strax efter klockan 6 på morgonen, onsdagen den 8 januari 2020.

Två minuter senare, när flygplanet befann sig på 2 300 meters höjd, slutade det att automatiskt skicka information om bland annat position och hastighet. Ytterligare några minuter senare slog det ned tre mil väster om Teheran, vilket följdes av en kraftig explosion.

Samtliga 176 som befann sig ombord omkom. På planet fanns 17 personer som var svenska medborgare eller folkbokförda i Sverige.

Iran nekade först till att planet skulle ha skjutits ned. Men några dagar efter det att bland andra Kanadas premiärminister Justin Trudeau sade sig ha fått underrättelseuppgifter om att en iransk robot träffade planet medgav man att luftvärnet låg bakom. Enligt president Hassan Rohani har militärens interna utredning slagit fast att den mänskliga faktorn orsakade nedskjutningen. Amir Ali Hajizadeh, befälhavare för det iranska revolutionsgardets flygvapen, har tagit på sig ansvaret för misstaget.

Han har förklarat det med att den ansvariga luftvärnsoperatören misstog flygplanet för en kryssningsrobot och tvingades fatta beslut på egen hand om att öppna eld på grund av störningar i kommunikationssystemet.