Försvarsmakten slipper miljonsmäll för giftvatten: ”Ett bakslag”

2021-10-19 07:17  
Försvarsmakten har stämts på 252 miljoner kronor för att ha förorenat dricksvattnet i Uppsala med giftiga PFAS-kemikalier. I dag kommer domen. Arkivbild. Foto: Christine Olsson / TT

Försvarsmakten anses inte ha varit huvudkällan till giftiga PFAS-kemikalier i Uppsalas dricksvatten. Nu slipper försvaret att betala det skadestånd på 252 miljoner man krävts på. ”Domen är ett bakslag”, säger Sigrid De Geyter, vd på det kommunala vattenbolaget, som sannolikt kommer att överklaga.

Domstolen fastslår visserligen i sin dom att försvarets verksamhet på Ärna flygfält har förorenat mark- och grundvattnet med giftiga PFAS-kemikalier. Men den finner inget stöd för att det är den huvudsakliga källan till att den aktuella vattentäkten har blivit förorenad.

Därför ogillar mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt det kommunala vattenbolagets krav om att Försvarsmakten skulle betala 252 miljoner kronor i skadestånd för genomförda och framtida reningskostnader av dricksvattnet.

Försvaret: "Ett samhällsproblem"

– Det kan man tycka är glädjande initialt, sedan är det kanske inte en problematik som man ska glädjas över generellt. PFAS och PFAS-föroreningar är ett samhällsproblem som hela samhället behöver adressera gemensamt, säger Jakob Gille, stabschef på Högkvarterets totalförsvarsavdelning.

Kommunen uppger att reningen hittills kostat drygt 37 miljoner kronor och beräknas kosta 4 miljoner per år i framtiden.

Det kommunala bolaget ser domen som ett bakslag.

– Framför allt för Uppsalaborna, som är med och betalar för den här reningen via sin vattenräkning. Inte minst är det också ett bakslag för miljön. Enligt domstolens beslut tillåts miljön att fortsatt ta skada, säger Sigrid De Geyter, vd på Uppsala vatten.

Domen ska nu gås igenom ordentligt av bolaget.

– Vid en första genomläsning förefaller det ganska sannolikt att vi kommer att överklaga, men det beslutet är inte fattat i dag, säger Sigrid De Geyter.

Togs ur bruk 1992

Enligt domen togs brandövningsplatsen på Ärna flygfält ur bruk 1992 och innan dess har det skett föroreningar med PFAS-ämnen, som finns i brandsläckningsskum.

Rätten anser dock att försvarets verksamhet står för en liten del av den totala föroreningen i den aktuella vattentäkten och att det är huvudsakligen andra källor som har förorenat vattnet. Det är i linje med vad Försvarsmakten har hävdat genom hela processen.

Inför rättegången sade Sigrid De Geyter att det var orimligt att någon annan verksamhet stod för föroreningen. Något hon står fast vid efter domen.

– Jag har suttit med varenda dag i domstolsförhandlingarna och följt hela processen från början till slut, och jag har inte blivit tveksam en enda gång under rättegången, säger De Geyter nu till TT.

Får betala 8,3 miljoner kronor

Rätten var dock oenig. Dess ordförande ansåg att försvaret bör betala nio miljoner kronor i skadestånd, vilket är cirka en fjärdedel av de kostnader som Uppsala vatten redan har haft för uppkomna kostnader.

I stället för att få ett stort skadestånd får det kommunala vattenbolaget ersätta staten genom Försvarsmakten för dess rättegångskostnader. En nota som landar på drygt 8,3 miljoner kronor.

Fakta: PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) tog i september i fjol fram nya hälsobaserade gränsvärden för PFAS-familjen och de ska inom två år implementeras i Sverige.

Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket

Fakta: Andra PFAS-rättegången i Sverige

Förhöjda halter av PFAS-ämnen – högflourerade kemikalier – upptäcktes i Uppsalas dricksvatten 2012. Då stängdes de förorenade vattentäkterna av och först efter att en reningsprocess var installerad kunde Bäcklösa vattenverk tas i bruk igen.

Det kommunala bolaget Uppsala vatten anser att Försvarsmakten ska ta hand om notan och framtida kostnader. Sommaren 2019 stämdes myndigheten på 252 miljoner kronor i mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.

Kommunen anser att utsläppskällan är den militära flygplatsen Ärna, där försvaret under tidigare verksamhet ska ha använt PFAS-haltigt brandsläckningsskum.

Ett av kommunens bevis är en hydrologisk grundvattenmodell, som visar på en koppling mellan Uppsalas grundvattenbrunnar och Ärnaområdet.

Försvaret hävdar att källan kan vara andra verksamheter eller anläggningar som ligger nära aktuell grundvattenbrunn.

Det är andra gången som ett PFAS-fall tas upp i svensk domstol. I våras föll tingsrättsdomen där det kommunala vattenbolaget i Ronneby döms till skadeståndsskyldighet till 165 privatpersoner för att ha orsakat personskador genom att under en lång period ha levererat dricksvatten med skyhöga halter av PFAS. Domen har överklagats till hovrätten.

Utsläppskällan i Blekinge var försvaret och dess verksamhet på flyttflottiljen F17 i Kallinge. Försvarsmakten har bedömt att det funnits "ett delansvar" för den föroreningen och uppger att man "bland annat bekostat en ny vattenledning i Ronneby kommun till en kostnad av 34 miljoner kronor".

De uppmätta halterna av PFAS-ämnen i Uppsalas dricksvatten är betydligt lägre än vad som var fallet i Blekinge och det nu aktuella målet i mark- och miljödomstolen handlar inte om hälsorisker för invånarna – utan om kostnaderna för rening av dricksvattnet.

Källor: Stämningsansökan, Uppsala vatten, Försvarsmakten

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer