FOI: 168 miljarder kronor räcker inte till Försvaret

2018-02-22 11:04  
Bild från militärövningen Aurora 17 då svenskt luftförsvar övade med attackhelikoptrar. Foto: Anders Wiklund/ / TT

I dag lämnar Försvarsmakten sina långsiktiga behov till regeringen. Och då kan materielutredningen som visade att försvaret behöver ytterligare 168 miljarder kronor vara överspelad.

– För att få upp Försvarsmakten i krigsdugligt skick med nuvarande organisation kanske det räcker. Men Försvarsmakten har tidigare sagt att den har behov av en långt större organisation när det gäller personal och då även ett långt större materielbehov, säger Peter Nordlund, överingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

När utredningen om försvarets framtida materielbehov presenterades i tisdags var beskedet att det krävs 168 miljarder kronor mellan 2021_2030. Detta utöver de 53 miljarder kronor som är budgeterat för försvaret år 2020.

Men nu säger alltså FOI att summan sannolikt inte räcker. Anledningen är att beloppet är beräknat utifrån det som benämns Försvarsmaktsorganisation 16 – den organisation som är beslutad i försvarsbeslutet 2015.

Läs mer: Rapport: Försvaret behöver 168 miljarder för att klara materialbehovet

I dag lämnar Försvarsmakten sin perspektivstudie som beskriver myndighetens långsiktiga utveckling mot år 2035 till regeringen. Exakt vad som står där är inte klart. Men enligt FOI har Försvarsmakten tidigare sagt att organisationen behöver utökas med både mer personal och mer materiel för att möta framtida utmaningar och hot.

Detta som ett resultat av de kraftiga neddragningar Sverige gjorde efter kalla kriget.

– Sverige nedrustade med råge efter murens fall. Vi gjorde det långt mer än de flesta andra länder, säger Peter Nordlund.

Till det kommer den ständiga problematik som omger svensk försvarsekonomi: priserna på militär materiel stiger betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen. Enligt en studie som FOI gjorde 2016 stiger kostnaderna för militära produkter årligen 3,5 procent mer än konsumentprisindex – vilket är det som till stor del styr anslagen till Försvarsmakten.

– Man måste ändra principerna för prisuppräkning. Annars kommer det ständigt att dyka upp nya hål i försvarsbudgeten, säger Peter Nordlund.

Läs mer: Försvarsindustrins kritik: Sverige har halkat efter inom teknisk utveckling

Även från Försvarshögskolan (FHS) finns synpunkter på materielutredningen. Materielexpertis säger att det saknas ett tydligt inslag kopplat till framtidens cyberhot.

– Försvar mot cyberhot är inget enskilt materielsystem. Men det är en viktig arena som blir ett allt större hot mot Försvarsmaktens egna it-baserade system, säger kommendörkapten Ola Thunqvist, chef för sektionen för militärtekniska tillämpningar på FHS.

Försvarsmaterielrapporten lyfter fram behovet med exempelvis fler flygplan och fler ubåtar än vad som finns i dag. I sammanhanget saknar FHS ett tydligt resonemang kring vilken infrastruktur som krävs för att möta satsningarna på materielsystemen. Det kan exempelvis handla om kostnadskrävande underhållsåtgärder, hangarer eller större och fler övningsfält.

– Att man har valt att bara titta på materielsystem är intressant men något ensidigt. Det handlar också om personalförsörjning och hur de här eventuella materielanskaffningarna ska kunna tas emot och omsättas till miltär förmåga, säger Thunqvist, som poängterar att det är bra att rapporten är öppen och tydlig med de nuvarande bristerna.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt