EU överens om miljarder i coronastöd

2020-07-21 07:18  
Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel studerar ett utkast. Foto: John Thys/AP/TT

Sverige får en höjd EU-avgift i rena pengar – trots en rabatt – och får acceptera mångmiljardbidrag till coronadrabbade medlemsländer.

(Artikeln är uppdaterad)

EU:s långtidsbudget och coronastöd är till sist i hamn, efter fyra dagar och två nätter.

– Vi gjorde det, jublar EU-basen Charles Michel efter maratontoppmötet i Bryssel.

Strax efter halv sex på tisdagsmorgonen kom det förlösande beskedet från EU:s maratontoppmöte i Bryssel.

”Deal! (Uppgörelse)”, lyder det ensamma ordet från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel via Twitter.

En kort stund senare strålade han som den uppgående solen på en presskonferens.

– Vi gjorde det! EU är starkt, EU är förenat, säger Michel.

– Det här är en bra uppgörelse och en stark uppgörelse. Och viktigast av allt så är det den rätta uppgörelsen för EU just nu. Vi har visat vår tilltro till vår gemensamma framtid, anser rådsordföranden.

– Det här är första gången i EU:s historia som vår budget kommer att vara kopplad till våra klimatåtaganden. Det är första gången som respekten för rättsstatsprinciperna är ett avgörande villkor för budgetutgifter och första gången som vi tillsammans förstärker våra ekonomier gentemot en kris, säger Michel i Bryssel.

Coronastöd: 7,7 miljarder kronor

Uppgörelsen innebär ett gigantiskt coronastöd på 750 miljarder euro – 7 700 miljarder svenska kronor. Drygt hälften, 390 miljarder euro, delas ut i rena bidrag till hårt coronadrabbade länder och företag. Återstoden, 360 miljarder, erbjuds i lån. Pengarna ska gemensamt lånas upp av EU-kommissionen och betalas tillbaka lika gemensamt – men först till år 2058.

Den nya långtidsbudgeten landar i sin tur på cirka 1 075 miljarder euro för åren 2021-27. Det är en god bit mindre än vad EU-kommissionen hade föreslagit på förhand, men betydligt mer än vad Sverige egentligen hade velat se, när den långa budgetprocessen inleddes för drygt två år sedan.

Coronastöd kommer som bidrag och lån

Sverige fick även ge med sig när det gäller bidragen i coronastöden, som regeringen helst hade velat se enbart som lån. På plussidan blev det i stället en rejält mycket högre rabatt på EU-avgiften, på nästan 11 miljarder kronor om året – 1 069 miljoner euro brutto.

Den ökande budgeten gör ändå att Sveriges EU-avgift kommer att öka i rena pengar, med ungefär sex miljarder kronor till runt 45 miljarder om året. Som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) beräknas den dock bli ungefär lika stor som de senaste sju åren – drygt 0,8 procent av BNI – vilket riksdagen krävt för att kunna godkänna en uppgörelse.

Sverige: Bra klimatambition

Den svenska regeringen sade sig redan i måndags kväll vara nöjd med det kompromissbud som då hade lagts fram.

– Vi har drivit på för höga rabatter och bra klimatambitioner. Och det som är väldigt viktigt, och som är utestående fortfarande, är att vi får i en mekanism som gör att man villkorar pengar ur EU-budgeten och återhämtningspaketet med att man följer de grundläggande värderingar vi har i unionen vad gäller oberoende rättsväsende, fria medier och yttrandefrihet, bland annat, sade Paula Carvalho Olovsson, statssekreterare med ansvar för EU-frågor hos statsministern och EU-ministern.

Den rättsstatsuppgörelse som presenterats har dock redan hunnit få kritik för att vara urvattnad jämfört med vad som tidigare föreslagits. I både Ungern och Polen hävdar regeringarna att dess premiärministrar Viktor Orbán och Mateusz Morawiecki vunnit en stor seger i förhandlingarna. Uppgörelsens anhängare anser emellertid att de skrivningar som nu finns är tillräckliga.

– Texten har blivit bättre. Det är ett väldigt starkt åtagande till rättsstatsprinciperna, anser kommissionsordförande Ursula von der Leyen.

Enligt uppgörelsen ska EU-kommissionen nu ta fram förslag på åtgärder som kan vidtas för att ”skydda” budgeten och coronastödet mot missbruk, inklusive när det gäller grundläggande värderingar och rättstatsprinciper.

Bidragsfonden minskade efter kritik

Förslaget om att EU skulle låna upp pengar till en gigantisk coronafond och sedan erbjuda bidrag och lån till medlemsländerna kom gemensamt från Tyskland och Frankrike.

Deras ledare är nöjda på en gemensam presskonferens, även om flera medlemsländer, däribland Sverige, har tyckt att de båda tog lite väl mycket för givet att de andra 25 medlemsländerna bara skulle hänga på.

Bidragsfonden har krympt med 110 miljarder på grund av det.

– Det var inte enkelt, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel, sida vid sida med den franske presidenten Emmanuel Macron.

– Men vi har lyckats, det är en viktig signal att denna ganska säregna konstruktion (EU) med 27 medlemsländer ändå kan uträtta något gemensamt, säger Merkel som säger sig vara redo att börja förhandla med EU-parlamentet om samtycke till budget och coronastöd.

Vänsterpartiet KU-anmäler regeringen

Regeringen får kritik från flera håll efter överrenskommelsen i EU-toppmötet i Bryssel, och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt säger att V ska lämna in en KU-anmälan.

Kritiken från Vänsterpartiet bottnar i frågan om rättsstatens principer, och Sjöstedt hävdar att EU-nämnden inte har fått ta del om en förändrad och i hans ord försvagad version om villkoren.

Sjöstedt kallar hela toppmötet för en stor konflikt och lyfter försvagning av demokratin i flera länder.

– Det är en väldigt dålig demokratisk utveckling i framför allt Ungern, men också i Polen. Vi vill ha möjlighet att dra in stödet från EU ifall inte demokratin skyddas, säger Jonas Sjöstedt till TT.

Liberalernas EU-politiker Karin Karlsbro är inne på samma spår. Hon skriver i ett pressmeddelande att det blev en kompromiss där den svenska regeringen under förhandlingarna försvarade viktiga prioriteringar för Sverige.

”Det fanns uppenbarligen inte starka röster nog som tydligt prioriterade EU:s gemensamma värderingar. Det är olyckligt att skrivningen om rättsstatens principer vattnades ur under natten”, skriver Karlsbro och fortsätter:

”Det var viktigt att Sverige fick behålla sina rabatter och att andelen bidrag i återstartsfonden minskade. Men vi ska vara medvetna om att varje seger var dyrköpt och viktiga satsningar på klimat, forskning och digitalisering kommer nu få stå tillbaka”.

Även SD:s EU-parlamentariker Jessica Stegrud kritiserar uppgörelsen på Twitter.

Moderaternas ledare Ulf Kristersson skriver på Facebook att statsminister Stefan Löfven (S) under nattens EU-toppmöte ”accepterat urvattnade formuleringar om hur rätten till bidrag också ska förenas med tydliga krav på respekt för rättsstaten”.

”Detta utan att i förväg ta upp saken och söka nytt mandat i riksdagens EU-nämnd. De skarpa skrivningar som fanns med i det underlag som EU-nämnden fick ta ställning till igår kväll har raderats i den slutliga överenskommelsen. Det är utomordentligt allvarligt, både sakligt och formellt”, skriver Ulf Kristersson.

M-ledaren påpekar dock att hans parti inte kommer att försöka blockera överenskommelsen, av hänsyn till EU-samarbetet.

Åsa Westlund (S), ordförande i EU-nämnden, säger att man hade ett samråd med nämnden om överenskommelsen kring villkoren för rättsstaten, men enligt Jonas Sjöstedt fick han inte se den ändrade versionen innan beslutet på EU-toppmötet, vilket han är kritisk till.

TT: Det är alltså den fysiska texten som han inte fått se?

– Han har fått en muntlig redogörelse för innehållet i de här skrivningarna. Men han har inte sett själva texten, därför vi hade ingen då vid den tidpunkten, säger Åsa Westlund.

Fakta: Uppgörelsen i Bryssel

Här är några av de viktigaste delarna i EU-toppmötets uppgörelse i Bryssel:

Coronastödet landar på 750 miljarder euro, varav 390 i bidrag och 360 i lån. Merparten ligger i en fond som kallas RRF (faciliteten för återhämtnings och motståndskraft) bestående av 312,5 miljarder i bidrag och 360 miljarder i lån.

Flera av de EU-fonder som skulle fått extrapengar ur coronastödet har minskats rejält, däribland den klimatomställningsfond som nu får nöja sig med grundbiten på 7,5 miljarder euro från långtidsbudgeten samt ett coronatillägg på 10 miljarder, i stället för 30 miljarder. För att få klimatpengar behöver man heller inte längre lova att vara nationellt klimatneutral år 2050.

Pengarna till stödet ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058.

Långtidsbudgeten för år 2021-27 ligger på totalt 1 074,4 miljarder euro. De största delarna utgörs som vanligt av regionalstödet och jordbrukspolitiken, som vardera får ungefär en tredjedel av medlen.

EU-kommissionen ges i uppdrag att ta fram ett system för hur budgeten och coronastödet ska skyddas från missbruk, inklusive när det gäller grundläggande värderingar och rättsstatsprinciper.

På inkomstsidan föreslås en rad nya EU-intäkter, i form av bland annat en plastskatt och en omsättningsavgift för stora nätjättar. Än så länge rör det sig dock bara om förslag. Eftersom många länder är starkt kritiska är det högst osäkert om något av dem blir verklighet.

Intäkten från tullavgifter ändras samtidigt så att medlemsländerna får behålla 25 procent av de avgifter som tas ut, i stället för 20 procent.

Fem länder ges rabatter på sina medlemsavgifter: Tyskland får 3 671 miljoner euro om året, Nederländerna får 1 921, Sverige 1 069, Österrike 565 och Danmark 377 miljoner.

Källa: Europeiska rådet.

Lars Larsson/TT

Mer om: Coronaviruset EU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer