Coronavirusets verkliga dödstal börjar bli synligt

2021-01-13 07:19  
Antal rapporterade dödsfall år 2020 jämfört med medelvärdet 2015–2019. Foto: Johan Hallnäs

Tusentals svenskar dog av det nya coronaviruset förra året, men inte så många som man kanske tror. Många hade dött i alla fall, fast av andra orsaker, visar de senaste siffrorna.

Enligt Folkhälsomyndigheten hade 9 309 svenskar dött med covid-19 fram till och med den 31 december 2020. Därmed, kan man tycka, står det klart vilket pris Sverige fick betala för pandemin under det som har beskrivits som "skitåret" 2020.

Men riktigt så enkelt är det inte. I Folkhälsomyndighetens statistik, som uppdateras tisdag–fredag, hamnar alla som haft en covid-diagnos och avlidit upp till 30 dagar efter diagnostillfället. I detta register kan alltså dödsfall av personer med konstaterad covid-19, men som blivit överkörda av en buss, komma att registreras. Men även i de fall en person avlidit på sjukhus eller på ett äldreboende kan det vara svårt att sia om i vilka fall viruset varit direkt dödande, och i vilka fall sjukdomen endast varit en bidragande orsak. Antalet möjliga felkällor är många.

Läs mer: Godkända vaccin mot covid-19 snarlika – det skiljer dem åt

Därför lutar sig forskarna mot den så kallade överdödligheten för att avgöra hur svårt en pandemi som denna drabbar en befolkning. Det vill säga hur mycket dödligheten sticker ut ett år, jämfört med ett medelvärde åren dessförinnan. Och nu har Statistiska centralbyrån (SCB) kommit fram till att 97 164 svenskar dog förra året. Det ska jämföras med åren 2015–2019 då i snitt 90 962 personer dog varje år. Det dog alltså 6 202 fler svenskar år 2020, jämfört med "vanligt".

– Lite slarvigt kan man säga att det är de som hade levt nu om covid inte hade funnits, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker på SCB.

Fler dödsfall

Han poängterar att siffran över hur många som dog förra året fortfarande är preliminär och kommer, med all sannolikhet, att skrivas upp med 300–700 personer på grund av eftersläpning av registreringen. Först den 22 februari låses befolkningsstatistiken över förra året slutgiltigt, berättar han.

Trots det är drygt 6 000 runt 30 procent färre döda än det antal som registrerades fram till den 31 januari i Folkhälsomyndighetens statistik. Dessa cirka 3 000 personer utgörs alltså av människor som, rent statistiskt, ändå hade dött förra året, fast av andra orsaker än covid-19.

Läs mer: ”Virus följer alltid minsta motståndets lag”

Förra året dog alltså 97 164 personer i Sverige, enligt SCB:s preliminära siffra. Det är ovanligt många. För att hitta ett år då nästan lika många dog måste vi gå ända tillbaka till 1993 då 97 008 dödsfall registrerades.

Att göra historiska jämförelser som dessa kan dock vara mycket vanskligt, påpekar Linus Garp.

– Det är jättesvårt, eftersom befolkningen ändras hela tiden. Inte bara folkmängden utan också dess sammansättning. Det finns de som tycker att vi inte ens bör jämföra med de senaste fem årens dödstal, eftersom folkmängden ökat. Det stämmer, men eftersom den ändrats mest på grund av invandring, så har gruppen riktigt gamla, det vill säga de som påverkats mest av pandemin, inte ändrats lika mycket, säger han.

Inget rekordår

För om folkmängden tas i beaktande dog 1,1 procent av Sveriges befolkning år 1993, att jämföra med "bara" 0,9 procent förra året, pandemin till trots.

– Vi har en mycket lägre basdödlighet nu än vad vi hade för bara några år sedan. En mycket mindre andel av befolkningen dör nu jämfört med tidigare. Man behöver bara gå 20 år tillbaka i tiden för att det ska finnas en skillnad. Vi förväntas leva längre i dag, säger Linus Garp.

Men inte ens i absoluta tal är 2020 något rekordår. "All time high", åtminstone sedan mätningarna började 1749, är år 1773 då 105 139 svenskar dog eller motsvarande 5,3 procent av befolkningen. Orsaken till detta var missväxt i kombination med en dysenteriepidemi som skördade många människors liv. Därefter kommer år 1918 med 104 591 dödsfall (spanska sjukan) och sedan år 1857 då 101 491 personer dog, främst av dysenteri och kolera.

– Det var mycket större variationer förr, från år till år. Samhället var mycket mer sårbart. Det var egentligen först under 1950-talet, då vaccinationer och annat minskade dödligheten, som det började stabiliseras, säger Linus Garp.

Fakta: Räkna med döden

I Sverige förs statistik över hur många som avlider till följd av covid-19 i två olika register. Det sker dels genom Folkhälsomyndighetens "snabbstatistik", dels Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

I Folkhälsomyndighetens statistik, som uppdateras tisdag-fredag, hamnar alla som haft en covid-diagnos och avlidit upp till 30 dagar efter diagnostillfället. I detta register kan alltså dödsfall av personer med konstaterad covid-19, men som avlidit av helt andra orsaker, komma att registreras.

Socialstyrelsens dödsorsaksregister har sammanställts varje år sedan 1961. Detta register omfattar de dödsorsaksintyg som sjukvården är skyldiga att skicka in senast tre veckor efter dödsfallet. Det ska skrivas av en legitimerad läkare och ange "terminal dödsorsak" samt bakomliggande orsaker/sjukdomstillstånd. Men inte ens detta register kommer att kunna säga exakt hur många som avlidit på grund av viruset under coronapandemin.

Det mest tillförlitliga sättet är att studera den så kallade överdödligheten. Det vill säga att jämföra det totala antalet dödsfall under en viss period, med ett genomsnitt för tidigare år.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen

Johan Nilsson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer