Antikroppstester riskerar bli besvikelse: ”Baskunskap saknas”

2020-06-01 07:26  
Foto: Ali Lorestani/TT

Antikroppstester i stor skala beskrivs som ett mycket viktigt redskap för att få en bild av hur covid-19 har spridits i samhället – och på så vis kunna planera det fortsatta smittskyddsarbetet. Men allt mer tyder på att bilden blir missvisande.

– Det fanns en väldig tilltro till det här med antikroppstest, att de skulle lösa en massa problem när det gäller det fortsatta smittskyddsarbetet. Men det verkar tyvärr inte vara så enkelt, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.

Grundproblemet är att forskarna världen över är osäkra på hur resultaten från antikroppstesterna ska tolkas. Det beror helt enkelt på att det än så länge saknas tillräcklig kunskap om hur kroppens immunförsvar reagerar på det nya coronaviruset.

– Det gör att det är väldigt svårt att värdera olika strategier för fortsatt social distansering, nedstängning och sådana saker. Om det är rimligt, nödvändigt eller onödigt. Det finns alla tänkbara möjligheter där, säger Jan Albert.

Många frågetecken

Personer som har tillfrisknat efter en allvarligare infektion tycks i de allra flesta fall ha producerat antikroppar som går att upptäcka med dagens antikroppstester. Men när det gäller mildare infektioner finns många frågetecken.

– Det börjar komma allt mer kunskap om att även de allra bästa testerna missar fall, framför allt de mildaste. Och det är ju de fallen som är mest intressanta, som vi inte har koll på, säger Jan Albert.

Frisk utan antikroppar

Klas Kärre, som är professor i immunologi vid Karolinska institutet och enligt Jan Albert kan beskrivas som Sveriges nestor när det gäller kroppens immunförsvar, förklarar i en artikel i Svenska Dagbladet att antikroppar inte är en fråga om noll eller ett – att man antingen har dem eller inte.

– Har man haft en mild infektion kanske man bara fick ett mindre omfattande antikroppssvar, som kanske inte når upp till gränsen för vad som räknas som ett positivt test, och som kanske inte heller ger den efterlängtade totala immunitet som vi hoppas att infektionen innebär, säger Klas Kärre.

Läs mer: Antikroppar från tillfrisknade i ny studie

Dessutom, tillägger han, finns det exempel på personer som blivit friska från covid-19, trots att de på grund av en ärftlig immunbristsjukdom inte kan tillverka några antikroppar alls.

Kroppens immunförsvar är enormt komplext. Förutom antikroppar, som bildas av B-celler genom ett slags vild improvisation där olika antikroppar slumpas fram tills någon visar sig passa – så finns det en bred bukett av andra vapen mot infektioner, exempelvis olika typer T-celler som också kan lära sig att känna igen och bekämpa smittämnen.

Immunologiskt minne

Det innebär alltså att personer som inte har antikroppar i blodet ändå skulle kunna ha haft covid-19 – och någon form av skydd mot framtida infektioner.

– Sannolikt finns det något slags immunologiskt minne, som gör att man åtminstone inte klarar sjukdomen sämre än vad man gjorde första gången om man blir smittad på nytt, säger Jan Albert.

Men han understryker att ingen vet hur det ligger till ännu. Och även om det immunlogiska minnet skulle ge ett visst skydd, så är det oklart hur länge det skyddet kvarstår – vare sig det handlar om antikroppar eller något annat immunsvar.

– Det är ju så forskning fungerar kring nya sjukdomar, två steg fram och ett steg bak. Man får omvärdera tidigare kunskap ju mer man lär sig. Det är inget konstigt, och ingen kritik i det, säger Jan Albert.

Läs mer: Nya tester visar: Femtedel av sjukhuspersonal har haft covid-19

Flera forskargrupper, bland annat vid Karolinska institutet, studerar nu intensivt hur immunförsvaret hanterar det nya coronaviruset för att få fram fler viktiga detaljer.

– Det är en massa baskunskap som saknas just nu, som behövs för att förstå läget i Sverige och i andra länder, säger Jan Albert.

Fakta: Antikroppar

Antikroppar är små proteiner som likt pusselbitar kan fastna på ett smittämne (till exempel ett virus) och på så vis hindra det från att fungera.

Antikropparna tillverkas i enorm, slumpmässig formvariation av olika B-celler, som är en typ av vita blodkroppar.

Många former passar inte alls – men till slut fastnar någon antikropp hyfsat bra på smittämnet. Då skickas signaler om ökad produktion av just denna antikropp.

Den utvalda B-cellen börjar då dela sig. I samband med delningen uppstår nya formvariationer, som ger ny återkoppling om massproduktion. Tack vare den mekanismen finslipas immunsvaret så att antikropparna får en allt mer optimal form. I bästa fall besegras smittämnet.

Första gången kroppen möter ett nytt smittämne kan det dröja innan immunförsvaret lyckas framställa en effektiv antikropp. Men efter den första infektionen omvandlas några av de passande B-cellerna till minnesceller, som snabbt kan aktiveras igenom vid en ny smitta.

Källa: Vårdguiden, Nationalencyklopedin

Jörn Spolander/TT

Mer om: Coronaviruset

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer