Alfa och delta – här är det vi vet om virusvarianterna

2021-06-21 14:03  
Skyddseffekten mot deltavarianten av sars-cov-2 är något lägre efter en vaccindos, men ska efter två doser vara lika god jämfört med andra. Foto: Foto: Johan Nilsson/TT

De varianter av sars-cov-2 som är i fokus just nu har alla genomgått förändringar i spikproteinet. Det är den del av viruset som fäster till våra celler.

Sars-cov-2 är namnet på det virus som orsakar sjukdomen covid-19.

Den ursprungliga smittan har utvecklats till många olika varianter, däribland deltavarianten som tidigare har kallats för den indiska varianten. 

Vad är en virusvariant? 

Alla virus förändrar sig över tid. Det gäller även det nya coronaviruset sars-cov-2. I de flesta fall behöver förändringarna inte ha någon större påverkan på virusets egenskaper. Men vissa förändringar kan ha betydelse för sådant som hur enkelt ett virus sprids, hur sjuk den som smittas kan bli och hur bra ett vaccin skyddar mot den sjukdom som smittan orsakar.

Förändringar i ett virus genom, de vill säga arvsmassan, kallas för mutationer. Ett virus som har utvecklat ett eller flera nya mutationer jämfört med det ursprungliga viruset kallas för en variant.

Läs mer: Deltavarianten oroar Tegnell: ”Definitivt inte över än”

WHO har en pågående övervakning av förändringar av sars-cov-2, detta för att kunna identifiera mutationer av betydelse och förhindra smittspridning.

Under senare delen av 2020 upptäckte forskare varianter av sars-cov-2 som bedömdes innebära en ökad risk för den globala folkhälsan. Detta är bakgrunden till att WHO har karaktäriserat två kategorier av varianter av sars-cov-2: “Variants of Interests” och “Variants of Concern”, alltså varianter av intresse respektive av särskild betydelse.

Hur upptäcker man en virusvariant?

För att studera ett virus och upptäcka nya varianter kan forskare använda sig av gensekvensering. Man studerar alltså virusets arvsmassa, i sin helhet eller delar av den, och kan jämföra denna med andra virus och varianter.

För att tidigt upptäcka virusvarianter kan man använda sig av pcr-baserade analyser. Pcr står för polymeraskedjereaktion och är ett sätt att spåra ett virus arvsmassa. Denna metod kan användas i kombination med gensekvensering.

Varför pratar vi om deltavarianten? 

I slutet av maj 2021 meddelade Världshälsoorganisationen WHO att varianterna av sars-cov-2 skulle få nya beteckningar. Från och med nu skulle man utgå från det grekiska alfabetet. Bland skälen som uppgavs var att de vetenskapliga namnen kan vara våra att uttala (delta heter exempelvis B.1.617.2).

Men WHO uppgav också att det kan vara stigmatiserade och diskriminerande att ge varianterna namn utifrån platserna där de har upptäckts. Som exempel har alfa kallats för ”den brittiska varianten” och delta för ”den indiska varianten”.

Läs mer: EMA-topp sågar Astras covid-vaccin: Inte ens äldre bör få det

Genom att utgå från det grekiska alfabetet menar WHO också att man kan underlätta kommunikationen till allmänheten.

Hur många varianter av sars-cov-2 finns det egentligen? 

Det finns tusentals varianter av det nya coronaviruset som cirkulerar. Men alla är inte lika centrala. De varianter som oroar experterna har alla genomgått förändringar i coronavirusets spikprotein, de delar som sticker ut från viruset och som fäster vid våra celler.

De fyra varianter av sars-cov-2 som WHO har betecknat vara av särskild betydelse kallas alfa, beta, gamma och delta. Det tidigaste fallet av alfa dokumenterades i Storbritannien i september 2020, vilket är skälet till att den har kallats den för ”den brittiska varianten”. 

Betavarianten upptäcktes i Sydafrika i maj 2020, gamma i Brasilien i november 2020 och delta i Indien i oktober 2020.

Det finns ytterligare sju varianter av sars-cov-2 som WHO bedömer vara ”av intresse”. De benämns epsilon, zeta, eta, theta, iota, kappa och lambda.

Vad mer vet vi om mutationerna?

De virusvarianter som är i fokus just nu har alla genomgått förändringar i spikproteinet, som är den del av viruset som fäster till våra celler.

Alfa-, beta- och gammavarianterna av sars-cov-2 ska alla ha fått en mutation, formellt kallad N501Y, som gör viruset bättre på att infektera celler och sprida sig.

Beta- och gammavarianterna ska även ha en mutation, som kallas E484K,  som hjälper sars-cov-2 att undgå antikroppar. Antikroppar hjälper kroppen mot infektion.

Deltavarianten har bland annat muterat på ett sätt som ska tycks göra det lättare för viruset att sprida sig.

Är deltavarianten mer smittsam än andra? 

De senaste medierapporterna handlar om att deltavarianten av det nya coronaviruset nu sprider sig snabbare än andra varianter av sars-cov-2, att den kan vara mer smittsam och farlig. Förändringar i spikproteinet ska bland annat ha bidragit till att den här varianten av det nya coronaviruset lättare sprider sig.

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef och biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger till P1 Morgon den 16 juni att deltavarianten kan ha en förmåga att orsaka en mer aggressiv sjukdom.

– Tittar man på den här varianten jämfört med andra så är det fler som både söker akutmottagning och sen hamnar på sjukhus, säger hon till radion.

Varför deltavarianten tycks vara mer smittsam än andra vet man ännu inte. Det är inte tillräckligt undersökt. Men Karin Tegmark Wisell uppger att risken för att föra smittan vidare vid kontakt ligger runt 12–13 procent för deltavarianten, att jämföra med strax under 10 procent för andra.

Virologiprofessor Tomas Bergström säger till Sveriges Radio den 17 juni att det är något orättvist att jämföra den brittiska alfavarianten med deltavarianten, när man nu pratar om att den senare fördubblar risken att hamna på sjukhus jämfört med alfa. 

Det skulle kanske vara mer intressanta att jämföra sjukhusinläggningarna kopplade till deltavarianten i dag med hur läget såg ut under den första perioden av den så kallade ”brittiska varianten” förra hösten, menar han. 

– För då rapporterade man också om en ökad virusmängd, ökad sjukhusinläggning. Så det kanske är de perioderna man ska jämföra, och så ska man ha samma observationsperiod, säger han till Sveriges Radio.

Han säger också att virus nog blir snällare med tiden. Men tidsskalan är lång, vi kan behöva räkna med att det tar hundra år eller mer. De förändringar vi ser i virusvarianternas allvarlighet just nu är att betrakta som krusningar på vattenytan.

Vilket skydd ger covidvaccinen mot deltavarianten? 

Efter en dos vaccin är skyddseffekten mot deltavarianten av sars-cov-2 något lägre jämfört med andra. Men efter två doser är den lika hög som mot de andra varianterna. Det har statsepidemiolog Anders Tegnell sagt till nyhetsbyrån TT den 15 juni.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer