Sverige vässar digitala skyddet – utbildar tangentbordskrigare

2020-01-13 08:24  

Sverige är ett av de mest digitaliserade länderna i världen – men de svenska datorsystemen behöver bättre skydd, även de som är viktiga för Försvarsmakten. I veckan öppnar ett svenskt forskningscentrum för cyberförsvar – och i sommar ska personalen medverka i utbildningen av de första militära tangentbordskrigarna.

– Man har förstått att cyberrymden har förvandlats till ytterligare ett slagfält, säger Pontus Johnson, professor i nätverk och systemteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm, till TT.

Larmrapporterna har varit många om svagt skyddade svenska datorsystem, även sådana som är av stor vikt för rikets säkerhet. Regering och riksdag har beslutat att cyberförsvaret ska stärkas och på onsdag öppnas Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet (CDIS), ett samarbete mellan Försvarsmakten och KTH.

Pontus Johnson är ansvarig på KTH för CDIS. Han pekar på att det inte längre räcker för ett land att ha en armé, ett flygvapen och en flotta – utan att den nu också krävs digitalt försvar.

Läs mer: Här är 6 av världens säkraste smarta mobiler

– Det finns en fjärde vapengren för cyberrymden, som är den fjärde krigsskådeplatsen. Då behöver man militära förmågor så att man kan operera även på den krigsskådeplatsen.

"Akademiskt avancerat"

Till skillnad från andra vapengrenar – där mängden materiel och manskap är viktigast – bestäms stridsvärdet i cyberrymden mycket mer av kunskap och teknisk förmåga.

Den 20 juli rycker 30 särskilt utvalda rekryter in till Försvarsmakten för att påbörja en elva månader lång utbildning i cyberförsvar. Urvalet i rekryteringen sker i huvudsak utifrån intelligens och intellektuell förmåga, säger Johnson.

– Man vill jämföra det här med tolkskolan när det gäller hur tekniskt eller akademiskt avancerat det ska vara.

Läs mer: Så kan ett pyttelitet chip användas för att hacka sig in hos storföretagen

Enligt Johnson är tanken att två kullar per år ska rekryteras framöver, och att antalet rekryter stegvis ska utökas.

Försvarsmakten betonar att den redan har kompetenser för att genomföra alla typer av data- och nätverksoperationer, även aktiva sådana. Men samhällets ökande beroende av allt mer komplexa och sårbara cybermiljöer gör att olika aktörer måste förstärka förmågan att skydda Sverige och pilotutbildningen av de 30 första cybersoldaterna är en del av det, enligt Försvarsmakten.

Sex doktorander

CDIS handlar till mycket stor del också om forskning.

Centrumet ska ha sex doktorandtjänster, varav fyra redan är tillsatta, för lika många särkilt utpekade forskningsfält. Doktoranderna ska också delta i utbildningen av de militära rekryterna.

– Försvarsmakten är nog lika intresserad av både forskningen och utbildningen, säger Johnson.

Läs mer: Mafiaboy: ”Världen i dag är en hackares paradis”

Han anser att det är en fördel att det går drygt sju månader mellan det att CDIS öppnar och att rekryterna rycker in.

– Doktoranderna har nu tid på sig att förbereda sig och vi har tid att förbereda dem och utbildningen.

Halkat efter

Sverige är långt ifrån världsbäst på cybersäkerhet.

Johnson pekar på att Sverige rankas som det åttonde mest digitaliserade landet av 144 länder i National cyber security index. Men när det gäller cybersäkerhet är Sverige nere på plats 40, att jämföra med exempelvis Finland och Danmark på plats sju respektive åtta.

Men med ett annat mått ser det ännu värre ut för svensk del, påpekar Johnson:

– Om man är väldigt digitaliserad och därmed väldigt beroende av it, då är det desto viktigare att man har hög cybersäkerhet. Därför jämförs gapet mellan hur digitaliserad man är och hur cybersäkerhetsmogen man är, och i den jämförelsen ligger Sverige på plats 107.

Fakta: Centrum för cybersäkerhet och informationssäkerhet

Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet (CDIS) öppnar den 15 januari och är ett samarbete mellan Försvarsmakten och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.

CDIS ska bland annat medverka vid utbildningen av 30 utvalda militära rekryter som ska rycka in den 20 juli. De ska utbildas under elva månader.

Dessutom inrättas sex doktorandtjänster vid CDIS inom områdena postkvantkryptografi, bevisbart säker hårdvara, maskininlärning för cyberoperationer, attacksimulering för försvarssystem, cybersäkerhet för sakernas internet och för stridssystem samt militärt cyberlägesförståelse.

Budgeten för CDIS fram till 2024 är satt till 47 miljoner kronor och pengarna kommer från Försvarsmakten. Det inbegriper kostnader för forskningsdelen, inte för utbildningen av rekryter.

I det första steget berörs Försvarsmakten, men framöver kan det komma att utvidgas till även Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan och i förlängningen möjligtvis även till aktörer som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Källa: KTH

Tomas Bengtsson/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt