Europadomstolen: Brister i svensk avlyssning – kräver ändring av FRA-lagen

2021-05-25 13:49  
Det finns brister i lagen som reglerar hur Försvarets radioanstalt (FRA) får bedriva sin avlyssning, anser Europadomstolen. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT

Europadomstolen fäller Sverige för att Försvarets radioanstalt (FRA) har något för fria tömmar i sin massavlyssning. Centrum för rättvisa, som drivit fallet, kräver att regeringen rättar till lagstiftningen.

Domstolen har granskat den så kallade FRA-lagen sedan rättsorganisationen Centrum för rättvisa för nästan 13 år sedan poängterat att civila aktörer, som organisationen själv, riskerar att bli avlyssnade när FRA bevakar kommunikation mellan Sverige och utlandet.

I breda drag tar FRA-lagen tillräcklig – eller proportionerlig – hänsyn till Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, sett till att det finns ett behov av att upprätthålla nationell säkerhet, anser domstolen. Men den pekar på tre problem i de ramar som signalspaningen sker inom.

Mot artikel åtta

Dels bedömer domstolen att det inte finns några tydliga bestämmelser om hur insamlat material som inte innehåller några personliga uppgifter ska raderas. Dels finner den att det inte ställs nog tydliga krav på att det ska tas hänsyn till enskilda personers integritet när det fattas beslut om att dela insamlade uppgifter med andra länder. Dessutom anser domstolen att det inte finns tillräcklig granskning av hur lagstiftningen tillämpas retroaktivt.

Sammanfattningsvis innebär dessa brister att Sveriges myndigheter överträder den marginal som domstolen ändå anser sig ge länder när det gäller att väga nationella säkerhetsintressen mot Europakonventionen.

Sverige bryter således mot artikel åtta i Europakonventionen, som slår fast att den enskildes integritet och privatliv ska respekteras, skriver domstolens högsta instans (Grand Chamber) i sitt beslut.

Viktigt och klargörande

"Det här är en viktig dom som klargör vilka rättssäkerhetskrav som ska gälla för att hemlig massövervakning ska vara tillåten. Signalspaning kan vara ett användbart verktyg för att kartlägga och avslöja yttre hot mot landet, samtidigt är det viktigt att sådan verksamhet sker med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter", meddelar Centrum för rättvisas chef Fredrik Bergman i ett pressutskick.

Organisationen kräver att regeringen åtgärdar de påtalade bristerna i FRA-lagen omgående.

En domarpanel vid Europadomstolen (som formellt heter Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna) slog 2018 fast att FRA-lagen i stora drag var godtagbar, men att det fanns brister. Centrum för rättvisa överklagade det beslutet till högsta instans.

Fakta: FRA-lagen

Försvarets radioanstalt (FRA) bildades 1942 och utgör en del av Sveriges underrättelsetjänst. Myndigheten arbetar med signalspaning.

FRA lyder under Försvarsdepartementet och har huvudkontor på Lovön väster om Stockholm. Antalet anställda är runt 800.

Fram till internets intåg på 2000-talet arbetade FRA främst med radiotrafik.

2009 trädde den nya FRA-lagen i kraft, som gav myndigheten rätt att bedriva kabelspaning på all datatrafik som passerar Sveriges gränser.

Lagen innebär att en stor del av privatpersoners internettrafik kan avlyssnas.

Källor: FRA, Nationalencyklopedin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt