Biometri ska skärpa jakten på brottslingar: ”Ser stora möjligheter”

2021-05-19 14:20  
På Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping lagras bland annat dna-profiler på dömda och misstänkta brottslingar. Arkivbild. Foto: Jeppe Gustafsson/TT

Regeringen vill utreda ökade möjligheter för polisen att identifiera brottslingar. Det kan i framtiden bli lättare att samla in, registrera och använda dna-profiler, fingeravtryck och foton.

– Vi ser stora möjligheter att vässa regelverket och ge polisen kraftfullare verktyg, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Han presenterade på onsdagen direktiv till en stor utredning om polisens användning av så kallad biometri.

Syftet är att fler brottsmisstänkta ska kunna identifieras med hjälp av till exempel dna, fingeravtryck eller ansiktsbilder.

Läs mer: Efter Encrochat – nu har polisen knäckt (dubbelt så stora) Sky

Bakgrunden är att teknisk bevisning blivit allt viktigare för att misstänkta ska kunna lagföras, framförallt när det gäller brott med koppling till kriminella nätverk.

Utredningen ska bland annat ta ställning till i vilken utsträckning polisen ska få använda ansiktsbilder eller fingeravtryck från brottsutredningar för att söka i passregistret, körkortsregistret eller Migrationsverkets register i syfte att identifiera brottsmisstänkta.

– De registren syftar inte till att utreda brott, men det skulle göra stor nytta om polisen fick söka även i dem, säger Damberg.

Snabb utveckling

I utredningens direktiv konstateras att de tekniska möjligheterna att identifiera personer med hjälp av biometri har utvecklats snabbt på senare tid.

Det finns till exempel program för ansiktsigenkänning som gör det möjligt att snabbt och med stor träffsäkerhet jämföra en enskild ansiktsbild med tusentals andra bilder i en databas.

Utredningen ska även överväga om polisen bör få samla in andra biometriska underlag än de som det finns regler om i dag; dna-prov, fingeravtryck, fotografi, videofilm och avtryck av hand, fot eller öra.

Läs mer: Kritik mot att polis inte når molntjänster: ”Det är märkligt”

Det skulle till exempel kunna handla om röstprov.

Polisen har haft önskemål om att få samla in dna-prov och biometriska underlag från alla personer som är skäligen misstänkt för ett brott med fängelse i straffskalan. Därmed behövs ingen bedömning av om fängelse är troligt just i det enskilda fallet.

– Frågan är hur allvarligt en brottsmisstanke ska vara för att få ta ansiktsbilder, fingeravtryck och dna, säger Damberg.

En sådan regeländring skulle innebär att mer biometrisk data får samlas in än i dag. Utredningen ska bedöma om en sådan ändring är lämplig.

Hot mot integritet

En annan uppgift för utredningen blir att se hur det kan bli lättare för polisen att samla in biometrisk data. I dag finns olika regler för vilken typ av data det handlar om, vem som får ta beslut om insamling och och om när och hur insamlingen får ske.

Utredningens förslag ska vara klara 20 februari 2023.

Damberg uppger att det är svårt att säga om svensk polis ligger efter andra länders polis när det gäller att kunna använda biometri. Någon sådan stor utredning som den som nu tillsätts har inte gjorts tidigare, enligt honom.

– Det finns nog länder som haft större tillgång till olika register än vad svensk polis har haft. Å andra sidan ligger svensk polis ganska långt fram när det gäller att jobba med AI-teknologi för att hitta till exempel olika ansiktsbilder, säger Damberg.

Mot behovet av en effektiv brottsbekämpning står skyddet för den personliga integriteten.

Integritetsskyddsmyndighetens rapport för 2020 konstaterar att tekniska möjligheterna att identifiera personer med hjälp av biometri utvecklas snabbt.

– Det är ett viktigt perspektiv. Jag tror inte vi vill leva i ett övervakningssamhälle, säger Damberg.

Han understryker dock att huvudinriktningen för utredningen är att brottsbekämpningen ska stärkas.

Fakta: Polisens register

Polisen har i dag flera olika register med biometrisk data.

I dna-registret finns dna-profiler från personer som dömts för brott som straffats med mer än böter.

I utredningsregistret finns dna-profiler från personer som är misstänkta för brott som kan ge fängelse.

I de två registren fanns 2020 168 380 personer, enligt Nationellt forensiskt centrum, NFC.

Det finns även ett spårregister med DNA-profiler för personer som ännu inte identifierats.

Det registret innehöll 2020 40 990 dna-profiler.

Hos polisen finns också register för fingeravtryck och signalement.

De används för att identifiera personer i samband med brottsutredning.

Förutom fingeravtryck lagras också foton där.

Källa: Polisen, NFC

Mer om: Biometri Polisen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt