RYMDEN
Ett diagram visar den uppskattade banan för den interstellära kometen Atlas (A11pl3Z).
Foto: Nasa/JPL-Caltech
Just nu far en tredje interstellär besökare genom vårt solsystem
Snacka om ketchupeffekt: för tredje gången på bara åtta år har vår lilla vrå av universum fått en interstellär besökare. Säg hej till 3I/Atlas.
Fram till 2017 hade mänskligheten aldrig observerat ett föremål med interstellärt ursprung anlända till vårt solsystem. Det var då ʻOumuamua kom på blixtvisit. Mötet blev kortvarigt, men debatten efteråt pågår fortfarande. Harvardforskaren Avi Loeb ägnade en hel bok åt att spekulera om ʻOumuamua i själva verket var ett rymdskepp, medan annan forskning tyder på att det finns naturliga orsaker till föremålets till synes märkliga egenskaper.
2019 gjorde kometen Borisov entré, upptäckt av ryska amatörastronomen Gennadij Borisov. Objekten heter formellt 1I/ʻOumuamua och 2I/Borisov där I står för interstellär.
Varför heter den Atlas?
Så, varför namnet Atlas?
Jo, under tisdagen 1 juli upptäckte ett teleskop i Chile ett okänt föremål på en egendomlig bana. Teleskopet tillhör Nasa-finansierade projektet Asteroid Terrestrial-impact Last Alert System, eller ATLAS. (Notera dock att om du sett A11pl3Z på nätet så talar vi om samma sak – det var det första provisoriska namnet.)
Vidare observationer, bland annat av ESA, den europeiska rymdorganisationen, har bekräftat att objektet har interstellärt ursprung. Banan är exempelvis starkt hyperbolisk, vilket innebär att föremålet inte är bundet till solen. Den höga hastigheten – drygt 65 km i sekunden – pekar mot ett ursprung utanför vårt solsystem. Även infallsvinkeln är extrem: objektet rör sig nästan helt motsatt planeternas riktning.
Just nu befinner sig Atlas ungefär mitt emellan asteroidbältet och Jupiters bana, drygt 670 miljoner kilometer från solen. Det motsvarar omkring 4,5 astronomiska enheter, där en enhet är medelavståndet mellan jorden och solen.
Passerar nära Mars
Föremålet beräknas passera som närmast solen i slutet av oktober 2025. Då kommer det att befinna sig 1,4 astronomiska enheter från solen, strax innanför Mars bana.
Faktum är att Atlas kommer att – med kosmiska mått mätt åtminstone – stryka ganska nära Mars, med enbart 0,2 astronomiska enheter. Tillräckligt nära för att Nasas rymdsond Mars Reconnaissance Orbiter (MRO) möjligtvis kommer att kunna ta sig en titt. Även James Webb-teleskopet kommer att spana efter föremålet.
Jorden är emellertid inte i farozonen. Avståndet mellan oss och Atlas blir aldrig mindre än 1,6 enheter, eller omkring 240 miljoner kilometer.
De första observationerna tyder på att det handlar om en komet. En tunn så kallad koma – det vill säga ett moln av gas och stoft – har börjat bildas, och en svag svans anas redan nu. Framåt våren 2026 lämnar Atlas vårt solsystem och ger sig ut på nya äventyr i universum.
