”Bara. Wow.” Man kan förstå Nichole Ayers reaktion. Till och med för en astronaut ombord på Internationella rymdstationen, ISS, går det fortfarande att bli imponerad av vidunderliga väderfenomen.
Det Nichole Ayers fångat på bild med sin kamera – ett ljussken som skjuter upp från ett åskmoln högt över jordytan – är möjligen en ”luftande”, ”älva” eller ”röd fe”. Kär urladdning har många namn. Det vanligaste är engelskans ”sprite”.
Vad vi än väljer att kalla det rör det sig om en typ av höghöjdsblixt – på engelska kallade ”transient luminous event” (TLE) – som uppstår i det tunna luftlagret mellan åskmoln och rymden.
Nichole Ayers ombord på ISS. Bilden är tagen 10 juni 2025.Foto: TT/Astronaut Created/Nasa/Planet Pix via ZUMA Press Wire/Shutterstock
De liknar inte vanliga blixtar, utan består av kall plasma som glimmar till i mesosfären, omkring 50 till 90 kilometer ovanför marken. Fenomenet var länge omstritt, men dokumenterades första gången på film 1989 (vill du förkovra dig finns en fin Ny Teknik-text om detta från 1999).
Det som utlöser en sprite är inte själva blixten vid marknivå, utan det elektriska fält som kan bildas efter en särskilt kraftig positiv moln-till-mark-blixt – en relativt ovanlig typ av urladdning som utgår från molnets övre, positivt laddade del (de flesta blixtar är annars negativa och går från molnets undersida). När den positiva laddningen töms ur molnet skapas ett elektriskt fält riktat uppåt, mot jonosfären. Om fältet blir tillräckligt starkt kan det jonisera den tunna luften och tända en sprite.
Eller är det en gigantisk stråle?
Annons
Men alla är emellertid inte övertygade om att det i det här fallet rör sig om en sprite, utan om en så kallad gigantisk jet. Det är liknande urladdningar som i stället skjuter direkt upp från molntoppen. De börjar ofta som smala blåstrålar som övergår till rött högre upp – vilket tycks stämma väldigt bra överens med bilden.
Sprites och gigantiska jets är nära släkt. Båda tillhör höghöjdsblixtfamiljen, och båda uppstår vid kraftiga åskväder där laddningsbalansen i atmosfären rubbas. Men mekanismerna skiljer sig åt: en sprite tänds högt upp i mesosfären av ett elektriskt fält som uppstår efter en blixt, medan en gigantisk jet är en verklig ledare.
Det här är för övrigt andra gången på kort tid som fenomenet fångas på kamera. En icke namngiven ISS-medarbetare lyckades ta en bild på en höghöjdsblixt i november 2024.
”Vi har”, skriver Nichole Ayers på X, ”bra utsikt ovanför molnen och forskare kan använda den här typen av bilder för att bättre förstå hur höghöjdsblixtar uppstår, deras egenskaper och relationen mellan TLE och åskväder”.
