Volvos autonoma framtid ska säkras med Ericssons 5g-teknik

2018-11-29 13:43  

Ericssons molnplattform för fordonsindustrin har redan 2,5 miljoner uppkopplade och aktiva fordon. Nu har Volvo Cars bestämt sig för att Ericssons lösning visar vägen framåt.

De två svenska storbolagen har tecknat ett femårsavtal. Under samma period förväntas den nya mobilstandarden 5g gå från ny till väletablerad teknik. Just 5g uppges också i ett gemensamt uttalande av Volvo och Ericsson kunna erbjuda ”kritiska applikationer, så som autonom körning”.

– Volvo är väldigt proaktiva och progressiva när det gäller uppkoppling och hur den kan användas. Men det har också skapat en mängd komplexitet för dem. Framförallt för att de vill erbjuda sin uppkopplade lösning, med ungefär samma tjänstebud, oavsett om konsumenten kör i Plano, Texas eller Guangzhou, Kina. De vill vara säkra på att kundernas data hanteras på ett korrekt sätt ur ett juridiskt perspektiv. De vill vara säkra på att lösningen är globalt skalbar, säger Claes Herlitz, chef för Ericssons transport- och fordonsdivision.

Och underförstått menar Herlitz att det är precis vad Ericsson Connected Vehicle Cloud kan leverera.

För det svenska telekombolaget har satsningar på den enorma fordons- och transportindustrin blivit en allt viktigare del av verksamheten. Fordonstillverkare ägnar sig i allt större utsträckning åt att locka konsumenter med programvara och inte hårdvara. Man säljer fordonen inte längre lika mycket med växellåda, motor och hästkrafter, utan med finesser som kräver uppkoppling.

– Bilen blir mjukvarudefinierad, säger Claes Herlitz.

Internt talar Ericsson om akronymen ”care”. Connected, automated, redefined och electrified. Alltså uppkopplad, automatiserad, omdefinierad och elektrifierad. För att det här ska bli verklighet i stor skala krävs 5g. I liten skala är det redan verklighet.

Ta till exempel Nobinas självkörande och elektrifierade buss, som just nu är i kommersiellt bruk norr om Stockholm. För tillfället trafikeras en sträcka i Barkarbystaden av tre självkörande fordon, nästa år ska det bli sex. Enligt Stockholms läns landsting är detta världens första självkörande fordon i reguljär linjetrafik.

När Claes Herlitz är ute och föreläser om Ericssons ambitioner för fordonsindustrin visar han gärna en bild av Nobinas, en samarbetspartner till Ericsson, små gulliga bussar.

– Den är talande. Fordonet är uppkopplat i realtid och är det inte uppkopplat så stannar det. Det är hyfsat autonomt. Det är ett elektriskt fordon. Och affärsmodellen mellan fordonsleverantören (franska startupen Easymile), Nobina och Stockholms läns landsting ser helt annorlunda ut. Det är den perfekta stormen för fordonsindustrin. Det är många billtillverkare och transportoperatörer som sliter med det här. Det är många nykomlingar som försöker göra sitt inträde. Den här leverantören fanns inte för fem år sedan.

Ett annat exempel är 33-vinnaren Einrides förarlösa lastbil, T-pod. Flera T-pod-maskiner kör just nu runt på DB Schenkers lagerområde i Jönköping. DB Schenker kan därmed gå från fem förare till en förare (som sitter i motsvarande en trafikledningscentral och vid behov fjärrstyr Einride-maskinerna).

Men för att Einrides T-pod ska fungera krävs ett nät med god täckning och mycket bandbredd. Det nät som Ericsson och Telia byggt vid lagerområdet i Jönköping skulle kunna beskrivas som ett 4g-nät med 5g-glasyr. Det klarar med nöd och näppe fem samtidiga fordon i tjänst.

Så för att skala upp det Nobina och Einride är tidiga exempel på krävs ett ekosystem som bygger på ren 5g-prestanda. Och det är förstås det Volvo med sitt nytecknade avtal tror att Ericsson kommer klara av att bygga. Det kräver också att telekomaktörerna bygger mobilnät utifrån nya behov.

– Det återstår en massa frågetecken när det gäller anslutbarhet. För vad betyder det egentligen när vi säger ”the truly connected vehicle”? Jag träffar många chefer i billtillverkarindustrin och en av dem sa ”att när jag skickar mitt fordon från Södertälje” – så du kan ju gissa vilket bolag det rör sig om – ”till Milano så är det nedkopplat 30 procent av tiden”. Det betyder att vi har mycket kvar att göra när det gäller cellulär kvalitet om vi ska kunna skapa ett ständigt uppkopplat fordon. Täckningen idag är byggd för kontor, för hem, för människor. På sikt kommer täckningen också att vara byggd för fordonsindustrin.

När Ericsson uppger att de har 2,5 miljoner uppkopplade och aktiva fordon på sin molnplattform så kan det handla om olika typer av tjänster. Allt från att bilen går att låsa med en app till, åtminstone på sikt, realtidskontakt med ett lands trafikmyndigheter för att fordonen ska få tillåtelse att köra autonomt. Just det senare illustrerar återigen hur viktigt täckning kommer att bli om en aktör som Volvo ska kunna etablera en storskalig autonom fordonsflotta.

En annan svensk trafikgigant som Ericsson samarbetar med är Autoliv, via det från Autoliv avknoppade bolaget Veoneer. Autoliv är kända för sina trafiksäkerhetsprodukter. Men vad händer med krockkudden den dag då självkörande bilar mer eller mindre eliminerar risken för olyckor? Det var en av insikterna som fick dem att bilda Veoneer. Det bolaget gör också säkerhetsprodukter, men bygger dem för ett samhälle där fordonen alltid är uppkopplade och autonoma.

Claes Herlitz tror att Veoneer är en sådan aktör som – i en värld där bilen definieras av programvara – i princip skulle kunna lämna ett nyckelfärdigt koncept till en traditionell biltillverkare. Alltså från att ha i spåkulan sett krockkuddens sorti till att bli ett slags helhetsleverantör av autonoma lösningar.

– Det är inte alla biltillverkare som gillar det budskapet, men också en hel del som gör det. För det innebär ju att en billtillverkare i princip kan tillverka ett skal och sedan flyttar man in Veoneers totallösning i bilen och så har du helt plötsligt ett autonomt fordon. Det är ju fullständigt omstörtande. Om detta lyckas har jag ingen aning om, men det är ett tecken i skyn. Och man kan inte göra detta utan det cellulära, utan 5g. Vi ser en hel industri bli omkullkastad av cellulär teknik. Den industrin är i behov av någon som tar bort komplexiteten runt det cellulära, som möjliggör teknikinnovation.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt