”Vi får aldrig ett samhälle utan förpackningar – och det är bra”

2019-06-27 06:00  

Vi använder allt mer förpackningar. Och framtiden är långt ifrån förpackningsfri – tvärtom. Enligt experterna finns det stora fördelar med det.

På tio år har plastanvändningen i Sverige ökat från cirka 900 000 ton till nästan 1,3 miljoner ton per år enligt en rapport från Naturvårdsverket. Bara förpackningarna står för 367 000 ton.

Tetra Pak är en jätte på förpackningsområdet. Förra året tillverkade bolaget 189 miljarder förpackningar, framför allt i kartong men även i plast. Och den siffran väntas öka.

Enligt bolagets hållbarhetschef Erik Lindroth är framtiden inte förpackningsfri. ”Zero waste”-butiker som marknadsför sig som just förpackningsfria ser han bara som ett symtom på att konsumenter efterfrågar mer hållbarhet. Men förpackningar är inte ett problem, utan en lösning, menar han.

Läs mer: Pappersbatteriet tar nästa kliv

– Du förpackar ett livsmedel för att leverera det på ett säkert sätt och minska matsvinnet. Förpackningsfria butiker innebär bara mer strul för konsumenterna och dessutom risk för ökat matsvinn. Jag tror att behovet av förpackningar bara kommer att öka, säger han.

Osynlig omvandling på gång

Tetra Paks förpackningar genomgår just nu metamorfos i en mer hållbar riktning. Men omvandlingen är inte helt uppenbar för en genomsnittlig konsument – det syns inte alltid utanpå förpackningen att den är gjord i ett nytt material. Allt fler förpackningar tillverkas av fossilfri, växtbaserad plast.

Omställningen beror framför allt på klimatförändringarna. Enligt Tetra Paks egen livscykelanalys minskar mängden utsläppt koldioxid med två kilo för varje kilo plast som byts ut från fossilbaserad till växtbaserad.

Läs mer: Arla satsar på fossilfri plast – över en miljard förpackningar byts ut

– Klimatfrågan är den största utmaning vi har i dag och den driver på en ökad återvinning samt en ökad användning av förnybara och växtbaserade resurser. För vår del handlar det om att hitta nya materiallösningar, få till effektivare processer och använda mer biomassa och andra växtbaserade råvaror som kan bli bioetanol och sedan plast, berättar Erik Lindroth.

Nyproducerad, fossilbaserad plast ersätts med polyeten gjord på brasilianska sockerrör. Det är den enda fossilfria plasten som tillverkas i tillräckligt stora volymer och är tillräckligt prisvärd att använda brett, enligt Tetra Pak.

– Vi måste visa på möjligheterna som gör att vi kan gå bort från den fossilbaserade plasten, där oljan ju inte heller kommer från Sverige. Stegvis förflyttar vi oss i en alltmer hållbar riktning, säger Erik Lindroth.

Läs mer: Ny jätteanläggning kan sortera Sveriges alla plastförpackningar

Hoppas på svenskproducerad plast

Vad förpackningsföretaget hoppas på lite längre fram är att en fossilfri plast gjord av spillprodukter från svenska skogen snart ska börja tillverkas i stor skala. Tekniskt sett är det redan möjligt, men det kräver stora investeringar.

– Det är en "holy grail" för oss. Vi siktar på att få till en förpackning som är gjord helt av svensk skog, både pappret och plasten. Det är ett lokalt, cirkulärt tänk som vi tycker är väldigt spännande, säger Erik Lindroth.

Aluminiumfolie kräver mycket energi i tillverkningen och får därför en stor klimatpåverkan. Snart ska Tetra Pak därför börja byta ut den aluminiumfolie som används i aseptiska förpackningar, som skyddar och förvarar livsmedel i rumstemperatur, till en fossilbaserad plastbarriär, för att sedan bli en variant av en växtbaserad, förnybar plast.

Läs mer: Därför måste mängden återvunnen plast öka

På lite längre sikt är Erik Lindroth övertygad om att intelligent tryckteknik och sensorer kommer att kunna bidra till minskat matsvinn, bland annat genom att varna för när en produkt gått över en viss temperatur. Det vore bra även för klimatet. Men i dagsläget är tekniken för dyr att implementera.

Förpackningar är informationsbärare

Enligt Annika Olsson, professor i förpackningslogistik vid Lunds tekniska högskola, fokuserar debatten om att få bort förpackningar på den energiåtgång som krävs för att tillverka dem och när de inte tas hand om på rätt sätt. Mer sällan pratar man om det faktiska värdet av en förpackning.

Förpackningar är informationsbärare. Det är ett skäl till att hon ser problem med den förpackningsfria trenden. Den lägger över mer ansvar på konsumenten, som måste hålla koll på hur länge en vara håller och se till att den förvaras på ett bra sätt.

– Vi kommer aldrig att få ett samhälle utan förpackningar. Med zero waste-trenden glömmer man bort att produkterna måste levereras till butik i förpackningar, och kunderna måste också ha med sig något att transportera hem produkterna med, säger Annika Olsson.

I framtiden kommer matsvinnet också att kunna minska med hjälp av elektronik på molekylär nivå, tror Annika Olsson. När du tar ut mjölken från kylen skulle förpackningen kunna se till att hålla drycken nedkyld, till exempel.

– Med teknikens hjälp skulle förpackningar kunna vara uppkopplade och informera om hur de ska tas om hand. Då skulle det bli nästintill omöjligt för en konsument att göra fel.

Läs mer: Svenskarnas berg av plastskräp växer

En möjlig teknisk lösning på förvirringen kring bäst före-datumet, men som fortfarande befinner sig i teststadiet, är ett dynamiskt datum som presenteras i en app, på en hemsida eller i ett affärssystem. Detta har provats inom ramen för ett nu avslutat forskningsprojekt på Lunds tekniska högskola kallat Dynamaht, i samarbete med handeln.

Bland annat testade forskarna att sätta sensorer på förpackningar och på de grålådor som livsmedlen levereras i till handeln. På så sätt kunde man få kontinuerlig information om livsmedlens temperatur, tid och position. Datan skickades direkt till molnet, och kunde då användas för att räkna ut livsmedlens faktiska bäst före-datum.

Längre hållbarhet än datumstämpeln visar

I försöket upptäckte forskarna bland annat att en frukostskinka som enligt den tryckta informationen skulle hålla i 26 dagar kunde hålla ända upp till 51 dagar om den förvarades kyld i 4 grader i stället för 8.

– Vi märkte även när det blev fel i kedjan, som när ett kylaggregat gick sönder och temperaturen på färsk torsk översteg 10 grader. Fisken lades i frys sista biten fram till distributionscentral, vilket gjorde att produkten hade rätt temperatur vid stickprov och godkändes för vidare distribution. Hade de haft informationen från Dynahmat och en kontinuerlig temperaturmätning genom hela kylkedjan hade inte produkten ansetts vara tjänlig, berättar Malin Göransson, forskare i förpackningslogistik på LTH, som drev projektet.

Matproduktion kräver stora resurser, och det kostar att slänga mat. Ur klimatsynvinkel måste vi bli bättre på att återvinna förpackningar, och se till att ingenting slängs i naturen, säger Annika Olsson.

– Om 20 år hoppas jag att vi har förfinade återvinningssystem och inte ser på förpackningar som skräp.

Förpackningsmyter Tetra Pak vill slå hål på

Myt 1: Dryckeskartonger går inte att återvinna om de består av flera lager

Det går utmärkt. Dryckeskartonger bör och ska återvinnas. Processen är enkel – med hjälp av vatten och omrörning separeras lagren i olika fraktioner, säger Erik Lindroth, hållbarhetschef på Tetra Pak.

Myt 2: Juicen som står i rumstemperatur i matbutiken måste innehålla konserveringsmedel.

Nej, bara för att juicen står i vanlig hylla i rumstemperatur och inte i en kyl innebär det inte att den är full av konserveringsmedel. Så kallade aseptiska kartonger har aluminiumlager inuti som skyddar färskvaror mot syre och ljus. Därmed kan de klara sig både utan kylning och utan konserveringsmedel i flera månader. (Tetra Pak tittar på att byta ut aluminiumbarriären mot först fossilbaserad plast, och senare förnybar/växtbaserad).

Myt 3: Det spelar ingen om du återvinner material eller inte.

Det är också fel. Återvinning säkrar att resursen används fler gånger och miljövinsterna bekräftas även i de livscykelanalyser som har gjorts.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt