Vatten i lasten – så fick Sverige sina första vattenbombplan

2021-08-08 06:00  

TEKNIKHISTORIA. Skogsbränder är svåra att upptäcka och har ofta fått rejält fäste innan motåtgärder kan sättas in. Sedan ett drygt halvsekel tillbaka har ett effektivt bekämpningsmedel kommit i bruk, nämligen vattenbombning från luften.

I äldre tider kallades man ur huse att med blöta risruskor söka bekämpa elden, särskilt som den ofta fått fäste i den torra markvegetationen, i mossor och sly samt i nedfallna trädgrenar och torrved. Vattenförsörjningen tillgodosågs genom langningskedjor eller foror med vattentunnor på flaken.

Andra metoder var att kväva elden med sand eller jord eller att gräva branddiken. Hade elden fått fäste i trädens grenverk, röjdes brandgator för att stoppa lågornas framfart.

Historiskt har bränder fått släckas med lövruskor, som branden i ljung i göteborgstrakten runt år 1926. Foto: Kamerareportage/TT

Avgörande för att begränsa skogsbränders utbredning är att upptäcka dem snabbt. Därför inrättades redan vid slutet av 1800-talet ett system med brandbevakningsspejare. Indirekt hade detta att göra med de stora skogsbolagens intressen i skogen och skogens ökande värden. Först användes bergshöjder, men senare uppfördes höga torn som bemannades av spejare vilka höll ständig utkik under de kritiska skogsbrandsperioderna. Det första tornet byggdes i Dalarna redan 1889. Tornen organiserades i ett riksnät, som omfattade ungefär 300 torn. Nätet kom att leva fram till 1960-talet då det ersattes av skogsbrandflyg.

Läs mer: Babylonierna var först med tillämpad geometri

Privatflygare anlitades som piloter

Mannen bakom skogsbrandflyget var flyggeneralen och flygpionjären Nils Söderberg. Efter sin pensionering från Flygvapnet 1954 tillträdde han som generalsekreterare i Kungliga Svenska Aeroklubben (KSAK). En av hans första åtgärder var att genomdriva tillkomsten av ett rikstäckande system för tidiga upptäckter av skogsbränder. Det gick ut på att landets flygklubbar flög olika slingor för att inrapportera uppblossande bränder. Klubbarnas privatflygare anlitades som piloter och genomförde flygningarna utan ersättning, förutom att få flygtiden betald.

Flygklubbarnas brandbevakningsflygningar har genom åren upptäckt otaliga begynnande skogsbränder. Särskilt 2018 var skogsbrandflyget flitigt i elden. Sommaren var torr och het, och svårsläckta bränder uppstod på flera platser i landet. Skog värd cirka 900 miljoner kronor brann upp. 2020 upptäcktes 94 bränder under en sammanlagd flygtid av 5 551 flygtimmar. Skogsbrandflyget finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Skogsbrandflyget med småflygplan för upptäckt av skogsbränder fann sin form i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Här gör sig en besättning från den tiden klar för sin runda genom att studera den på kartan inlagda rutten. En vanlig flygplanstyp vid denna tid var Piper Colt. Foto: Svensk flyghistorisk förenings arkiv

Motoriseringen under förra seklet samt ett alltmer utbyggt skogsvägnät gjorde att bekämpningen av skogsbränder kunde sättas in förhållandevis snabbt jämfört med tidigare. Brandslangar och pumpar kom oftast på plats utan större dröjsmål, men det insågs snabbt att mera radikala metoder måste till för att stävja utbredningen av bränderna. Redan under andra världskriget föddes tanken på att utnyttja flyget.

De första försöken inleddes 1947 av amerikanska flygvapnet med ombyggda amfibieflygplan av typen PBY Catalina. Inledningsvis användes vattenfyllda bomber, men när de inte fungerade installerades i stället vattentankar inne i flygplanen. Under årens lopp har ett stort antal flygplanstyper kommit till användning, den största en modifierad Boeing 747 Jumbojet som kunde släppa hela 75 ton vatten i ett svep.

Släpper lasten på 30 meters höjd

De flesta vattenbombare fylls när de står på marken. De släpper sedan sin vattenlast på cirka 30 meters höjd över brandhärden. I syfte att minska omloppstiderna kom specialkonstruerade vattenbombare i bruk på 1960-talet, vilka skopar upp vatten genom svepning alldeles ovanför vattenytan på närbelägna sjöar och vattendrag.

Först var Canadair CL-215, följd av Canadair CL-415 som tillverkades mellan åren 1993 och 2015. CL-215 utvärderades i Sverige så tidigt som 1995, men något köp kom aldrig till stånd. Flygplanet var högvingat och från början försett med två kolvmotorer av typen Pratt & Whitney Twin Wasp, samma typ av motor som i exempelvis DC-3. CL-215 försågs senare med turbopropmotorer och kom att utgöra grund för den utvecklade CL-415.

Bombardier CL-415 är ett effektivt flygplan för bekämpning av skogsbränder. Typen har vid ett par tillfällen använts av Sverige inom ramen för det EU-samarbete som innebär att olika länders samlade resurser kan utnyttjas gemensamt. Bilden är tagen vid en förevisning på Malta 2005. Foto: Lennart Berns

År 2000 inledde Saab Nyge Aero i Nyköping och Bombardier ett samarbete i syfte att modifiera två CL-415 för att, utöver grunduppgiften som vattenbombare, även kunna användas för kustbevakning och sjöräddning. Förhoppningar fanns att Sverige skulle anskaffa typen, men i stället tecknades ett samarbetsavtal inom EU att använda gemensamma resurser för skogsbrandsbekämpning. 2014 bildades Emergency Response Coordination Centre (ERCC). Inom ramen för detta samarbete har Sverige vid två tillfällen, under de stora bränderna 2014 och 2018, kunnat nyttja den hjälp som organisationen erbjuder, bland annat i form av just CL-415.

Förra året, år 2020, tecknade MSB avtal med Saab om flygplan av typen Air Tractor AT-802 Fire Boss. Dessa vattenskopande plan ska vara stationerande på Skavsta flygplats i Nyköping, men kunna flyttas för användning över hela Sverige.

Din bonus som Ny Teknik-läsare: En del av svensk teknikhistoria

Du som är prenumerant på Ny Teknik digitalt får som bonus ett urval av artiklarna från Teknikhistoria, ett magasin om den tekniska och industriella utvecklingen som lett fram till samhället som det ser ut i dag – med fokus på den svenska utvecklingen.  

Vill du få en bit av historien direkt hem i brevlådan? Teckna din prenumeration redan i dag på: teknikhistoria.prenservice.se 

Gilla Teknikhistoria på Facebook för att få senaste nytt ur historien! 

Gilla Teknikhistoria på Instagram

Lennart Berns

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt