Världens första koldioxidhotell byggs på norska västkusten

2019-03-27 06:00  

Norge satsar på att bygga världens första koldioxidhotell. Koldioxid som avskiljs från fabriksskorstenar i Europa ska pumpas ner och lagras 3 000 meter under Nordsjöns botten.

Läs mer: Koldioxidsugen – ”en äkta klimatåtgärd”

Läs mer: Preem ska avskilja koldioxid – siktar på norsk lagring

Per Sandberg är redan ute och raggar kunder. Han är affärsutvecklare på den norska oljejätten Equinor, som tidigare hette Statoil. Bolaget fick nyligen tillstånd för att använda ett område i Nordsjön för koldioxidlagring.

Och i Sverige finns potentiella kunder.

– I Sverige har vi två aktörer som är speciellt intressanta, Preem och Stockholm Exergi. Även i övriga Europa finns intresse, säger han.

Men först ut blir troligen norska bolag. Två anläggningar i östra Norge, cementtillverkaren Norcem och Fortum Oslo Varmes avfallsförbränningsanläggning, siktar på att avskilja koldioxid som sedan ska lagras under Nordsjön.

Läs mer: Preem ska avskilja koldioxid – siktar på norsk lagring

Planen är att koldioxiden ska transporteras med båt till en omlastningsstation utanför Bergen, där den pumpas över till tankar på land, för att sedan via pipeline skickas till lagret under havsbottnen.

Platsen för lagret kallas internt för Aurora och ligger 110 kilometer från fastlandet. Där är havet 300 meter djupt. Koldioxiden ska pumpas ner tre kilometer under bottnen.

Där tror man inte att det finns någon olja eller gas. Däremot en reservoar i form av porös sandsten och en takformation av skiffer som kan hindra koldioxiden från att sippra upp.

För att minska jordens utsläppsproblem

Tekniken att avskilja och lagra koldioxid kallas CCS från engelskans carbon capture and storage. Den framhålls av många som en viktig teknik för att minska jordens utsläppsproblem. Genom att fånga koldioxiden från fabrikernas skorstenar och pumpa ner den i berggrunden hindras gasen från att nå atmosfären och förvärra växthuseffekten.

I Norge är ambitionen att bygga upp en storskalig kedja med teknikens delar: avskiljning, transport och lagring. Och lagret som planeras på Aurora blir världens första som är tillgängligt för kunder.

Vad kommer det att kosta för svenska fabriker att lagra sin koldioxid hos er?

– Det är vi väldigt vaga på i dag. Vi har ännu inte diskuterat pris med något av företagen vi jobbar med, säger Per Sandberg.

Investeringsbeslut har än så länge inte tagits för det planerade CCS-projektet i Norge. Statens bedömning pekar mot att det skulle kosta 11 respektive 13 miljarder norska kronor att bygga och driva avskiljning och lager i fem år från Norcem respektive Fortum.

Ska hålla minst 100 miljoner ton koldioxid

Men om båda koldioxidströmmarna blir verklighet blir totalkostnaden lägre än 24 miljarder, enligt Per Sandberg.

– Då pekar statens beräkningar på att det blir cirka 15 eller 16 miljarder norska kronor, kostnader för två fångstanläggningar plus två skepp och vår anläggning med kaj, pumpar och pipelines, säger han.

Om koldioxidhotellet ska bli verklighet kommer det att krävas sex olika investeringsbeslut. Dels hos de tre oljebolagen som driver delprojektet kring lagret: Equinor, Total och Shell. Dels hos Norcem och Fortum Oslo Varme. Dels av den norska staten.

Läs mer: För att klara klimatmålen – koldioxiden måste grävas ned

Bolagens beslut kommer sannolikt att tas i början av 2020. Norska stortinget väntas följa efter senare under året eller 2021.

– Det är inte alls garanterat att det blir något, det handlar om väldigt stora pengar. Det är ett rejält beslut som måste tas, säger Per Sandberg.

Omlastningsstationen och transportsystemet dimensioneras för 1,5 miljoner ton koldioxid per år. Men Norcem och Fortum Oslo Varme planerar bara att avskilja 400 000 ton koldioxid vardera varje år. Det är därför Per Sandberg letar fler kunder.

Sandstensreservoaren Aurora utanför den norska västkusten tros kunna hålla minst 100 miljoner ton koldioxid. Borrningar planeras i slutet av året för att bekräfta den information som seismiska mätningar har gett.

Koldioxiden checkar in – men inte ut

Koldioxiden som checkar in här ska inte kunna checka ut. Oljebolagen planerar att hålla koll på att växthusgasen stannar kvar när den väl har pumpats ned. Det kan göras genom att ljudvågor skickas ned i berggrunden och reflektionsmönstret analyseras. Mätningarna görs antingen från fartyg eller så placeras utrustning permanent på havsbottnen.

– Om vi ser förflyttningar av koldioxiden kan vi vidta åtgärder, till exempel genom att stoppa vidare injektion av koldioxid. Då sker en tryckutjämning som antagligen stoppar upp förflyttningen, säger Per Sandberg.

I närheten av Aurora ligger Trollfältet, där Equinor utvinner både olja och gas. Oljebolagen vill inte riskera att koldioxiden breder ut sig dit, för då kan den försämra kvaliteten på oljan så att fördyrande rening krävs.

Läs mer: Deras gröna satsning för klimatvärsting är långt borta

Hur ser du på den moraliska aspekten i att ni först tjänar pengar på att pumpa upp olja och sedan ska tjäna pengar på att lösa oljans problem?

– Det är en moralisk förpliktelse att olje- och gasföretagen engagerar sig i CCS, för det är bara vi som kan göra lagringsjobbet. I många år kommer Equinor att ha en dubbelhet. Vi kommer att producera olja men vill ha ett energisystem som inte generar koldioxid. Det är vi inte i närheten av än. Världen förbrukar så mycket energi att alla förslag om att enbart förnybart ska fixa det är drömmar. Vi måste också gå in och rena bort koldioxid, säger Per Sandberg.

”Måste jobba med både utsläppsreduktioner och negativa utsläpp”

En del forskare och miljöorganisationer menar att en viktig klimatåtgärd är att låta det fossila bränsle som finns kvar i marken ligga orört. Hur länge Equinor planerar att driva sina dubbla spår, med olje- och gasutvinning samt koldioxidlagring, kan Per Sandberg inte svara på.

En kritik som ibland framförs mot CCS handlar om att tekniken kan ses som en ”quick fix” som gör att andra ansträngningar för att minska utsläppen av växthusgaser kommer av sig. Men båda inriktningarna behövs, betonar Åsa-Britt Karlsson. Hon är den svenska regeringens utredare om negativa utsläpp, som innebär att man ”tar tillbaka” gamla utsläpp.

– Det finns en ganska hög grad av konsensus att man måste jobba med både utsläppsreduktioner och negativa utsläpp. Det är inget motsatsförhållande, båda sakerna måste ske, säger hon.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt