”Varför ska statliga Teracom vara en 5g-operatör?”

2021-01-26 14:43  

KRÖNIKA. Statliga Teracom har som uppgift att stå för stabil och säker digital infrastruktur. Så varför leker bolaget affärer och konkurrerar ut privata aktörer? Det skriver Ny Tekniks reporter Anders Frick. 

Alla operatörer vann 5g-auktionen, skriver Ny Tekniks reporter Peter Ottsjö, men frågan är om inte ett bolag vann lite extra, nämligen Teracom. Till skillnad från andra operatörer behöver Teracom inte oroa sig för felsatsningar eller konkurs. Som helägt statlig bolag med ansvar för samhällsviktig infrastruktur är det en lågoddsare att staten skulle gå in med mer stöd, om Teracom en dag skulle behöva det. 

Först måste sägas: Teracom är ett fascinerande bolag med massor av spännande teknik. Kort sagt – en ingenjörsdröm! Jag har själv sommarjobbat där i flera omgångar och jag gjorde även ett av mina examensarbeten där. Detta var för över 20 år sedan, men en sak förvånade mig lika mycket då som det gör än i dag: Hur kan ägaren staten tillåta att Teracom gång på gång konkurrerar med kommersiella företag på områden där marknaden rimligen borde styra?

Nya affärer - ränder som inte går ur

Under min tid i bolaget arbetade jag på affärsområdet ”Nya affärer” med att försöka etablera just nya affärer som skulle dra nytta av bolagets främsta styrka: Ägandet av masterna och annan teknisk infrastruktur för utsändning av marksänd radio och tv. Affärsområdet lades visserligen ner samtidigt som jag slutade där, men däremot tycks själva ambitionen ha överlevt längre än så. 

Titt som tätt hörs kravet på att Teracom borde lämna sitt monopol – samtidigt som andra betonar vikten av att staten äger, och därmed alltid har tillgång till, samhällsviktig infrastruktur för kommunikationsändamål. Minns andra infrastrukturdebatter såsom rabaldret kring Kina och hamnen i Lysekil samt Ryssland och hamnen i Slite.  

Däremot kan man med fog ifrågasätta varför Teracom ska ge sig in i konkurrensen med andra leverantörer om att leverera tjänster. Teracomkoncernens har en historik av återkommande dikeskörningar där statliga pengar används för att försöka konkurrera ut privata satsningar. Internet på tåg, fastighetsutveckling, mediasatsningar, underhållning, iot-satsningar – genom åren har vi sett satsningar som ofta är lika ingenjörsmässigt spännande som kommersiellt förvirrande. 

Comet Networks - ett exempel som avskräcker

Ett frapperande exempel är Comet Networks, då Teracom sålde sin bredbandsverksamhet till en konkurrent. I efterhand visade det sig att nätet, som skattebetalarna bidragit med närmare en miljard kronor till att bygga, såldes för en(!) krona till en av Teracoms egna utredare

Med sådana historier i bagaget är det enkelt att också vara tveksam till Teracoms satsning på 5g. Hur stor är risken för att 5g inte blir nästa historia på samma tema? 

Nu invänder kanske den marknadsskeptiske att Sverige med stora folktomma områden möjligen inte alls är optimalt anpassad för 5g, och att det i sig är ett bra skäl för Teracom att vara med i 5g-racet. Själva påstår ju Teracom att bolaget bygger en ny marknad och inte alls konkurrerar med de övriga aktörerna.

Många nät skapar robusthet

Sant är att en enda aktör inte räcker för att skapa god täckning och tillräcklig redundans i hela landet, men robusthet får man inte genom att bygga ETT nät, utan många. Oavsett vad Teracom och andra säger får enskilda användare redan i dag bättre robusthet om man exempelvis köper ett utländskt sim-kort, vilket ger nationell roaming. 

En alternativ väg för Teracom skulle istället vara att hjälpa marknaden på traven genom att bygga ut och förstärka sin infrastruktur men framför allt att låta andra operatörer hyra in sig. 

Vi kan i alla fall hålla tummarna för att Teracom åtminstone avhåller sig från att i framtiden, på Comet Networks-manér, sälja sin 5g-verksamhet till någon kompis kompis för en symbolisk summa.

Anders Frick

Mer om: Krönika Teracom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt