”Vaccinen får inte bli stående någonstans”

2020-12-21 06:00  

Fem olika vaccin mot covid-19, med olika krav på kyltemperatur, är aktuella för Sverige. Nu väntar en enorm logistisk utmaning för att transportera doserna hela vägen till svenskarnas armar.

I region Stockholm räknar man kallt med att få sena besked om vilka vaccin som anländer och hur många doser som kommer att finnas att ge.

– Den stora utmaningen är att få tillräckligt med vaccin och att få besked om vilket vaccin som kommer och när. Det viktiga är att få alla moment i kedjan att samverka effektivt så att vi inte tappar tid när vaccinet här är, samtidigt måste vi ha lika höga krav som vanligt på att allt görs metodiskt och smittsäkert, säger Magnus Thyberg, avdelningschef vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen i region Stockholm.

Läs mer: Massvaccinering väntar i Sverige – här är den svaga punkten

Det är de 21 regionerna i Sverige som ansvarar för själva utförandet av vaccinationerna. Staten står för inköp av vaccinen.

Första svenskarna kan vaccineras i mellandagarna

I kapplöpningen för att ta fram ett covidvaccin för svenska behov ligger Pfizer och Biontech längst framme. Deras gemensamma vaccin tillverkas redan för fullt och sprutas in i armar i flera länder.

Pfizer och Biontechs gemensamma vaccin mot covid-19. Foto: TT

Bolagens vaccinkandidat har fått nödgodkännande i Storbritannien och USA. Några länder, till exempel Kanada och Saudiarabien, har gett vaccinet fullt godkännande.

Men EU:s läkemedelsmyndighet EMA har ännu inte tagit slutgiltig ställning till Pfizervaccinet. Ett beslut väntas den 21 december.

Om EMA ger grönt ljus kan EU-kommissionen ge sitt godkännande två dagar senare. Därefter är Pfizer redo att skicka 10 000 doser till varje EU-land.

Läs mer: Det här vet vi om vaccin mot covid-19

Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström bedömer att vaccinet kan levereras till Sverige på julafton.

– Då finns möjligheten att börja vaccinera i mellandagarna, säger han till TT.

Efter de första 10 000 doserna finns det avtalade leveransscheman om flera hundratusen doser i månaden från och med januari från Pfizer.

”Det ska användas så fort som möjligt”

Just Pfizers vaccin är också det som skapar de största utmaningarna i transport- och logistikkedjan på sin väg till Sverige. Vaccinet behöver transporteras i extremt låg temperatur, minus 70 grader Celsius, och klarar sig bara i fem dagar i kylskåpstemperatur.

Bolaget har därför utvecklat särskilda frysboxar för transporten. Med hjälp av isolering och kolsyreis ska vaccinen hållas nedfrusna under färden. Varje box är dessutom försedd med GPS och temperatursensor för att Pfizer ska kunna övervaka temperaturen för varje försändelse dygnet runt.

– Det gör att vi proaktivt kan undvika oönskade avvikelser och agera innan de sker, säger Ulrika Goossens, kommunikationschef på Pfizer i Sverige.

Läs mer: Coronavaccin: Rekordsnabba racet som världen hoppas på

Vaccinet för den europeiska marknaden ska i första hand tillverkas på Pfizers fabrik i belgiska Puurs. Därifrån kommer det att transporteras till ett svenskt centrallager för att sedan skickas vidare till mottagningsstationer i varje region.

Så här ser Pfizers frysboxar ut. Foto: Pfizer

Frysboxen ska kunna hålla minus 70 grader i tio dagar så länge den är oöppnad. Därefter kan den användas som en tillfällig lagerlösning i upp till 30 dagar om kolsyreisen fylls på var femte dag.

För att ha möjlighet att lagra Pfizervaccinet utan att behöva fylla på med kolsyreis har några regioner köpt in särskilda frysar som kan hålla 70 minusgrader. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att köpa in 21 extra kryofrysar.

I region Stockholm finns det tillräckligt med frysar för att förvara Pfizers vaccin, enligt Magnus Thyberg.

– Men vi kommer ju också att få vaccinet allt eftersom. Det ska ju inte lagras länge utan användas så fort som möjligt, säger han.

Orsaken till att Pfizers vaccin behöver så låg temperatur är att det är ett så kallat mRNA-vaccin. Det är en helt ny typ av vaccin som aldrig tidigare har godkänts.

Curevac ligger efter i racet

M-RNA står för messenger RNA, eller budbärar-RNA, och är en känslig molekyl som lätt bryts ned. För att göra den mer stabil och underlätta transporten in i de mänskliga cellerna packas den i nanopartiklar av fettmolekyler, så kallade lipider.

Och det är just dessa fettmolekyler som behöver den kalla temperaturen, enligt Pfizer.

– Temperaturkraven för vårt vaccin har att göra med lipid-nanopartikel-systemet som vi använder för att leverera vaccinet till målcellerna, säger Ulrika Goossens.

Totalt har Sverige avtal med fem läkemedelsföretag som utvecklar vaccin mot covid-19. Förutom Pfizer/Bionteck har även två av de andra bolagen, Moderna och Curevac, satsat på just mRNA-vaccin.

Men dessa två bolag uppger att deras vaccinkandidater är stabila vid betydligt högre temperaturer, vilket underlättar transport och lagerhållning. Moderna säger att deras vaccin är stabilt i sex månader i minus 20 grader och Curevac hänvisar till stabilitet i tre månader i fem plusgrader.

Det tyska läkemedelsbolaget Curevac utvecklar ett mRNA-vaccin mot covid-19. Foto: Curevac

Vad skillnaden i stabilitet mellan de tre läkemedelsbolagen beror på är inte helt klart. Curevac uppger i mejl till Ny Teknik att deras vaccinkandidat skiljer sig från andra försök med mRNA på så sätt att bolaget använder sig av ett naturligt och icke modifierat mRNA. Liksom Pfizer och Moderna skyddar Curevac mRNA-molekylen från att brytas ned genom att omge den av nanopartiklar av lipider.

– För att mRNA ska förbli stabilt måste det skyddas mot att delas upp i sina beståndsdelar i kontakt med vatten. Vi tror att vi har uppnått det genom att packa mRNA tätt. Vår teori är att ju kompaktare mRNA:t packas desto mindre reaktionsyta finns det för vatten. Vi har också ett högt innehåll av kvävebaserna guanin och cytosin, vilket gör mRNA-strukturen mer kompakt, säger Thorsten Schueller, kommunikationsdirektör på Curevac.

Curevac ligger dock efter i racet mot ett vaccin. Medan Modernas kandidat väntas bli godkänd i EU inom några veckor har Curevac precis inlett sin kombinerade fas 2- och fas 3-studie, som bolaget hoppas ska omfatta 35 000 deltagare i Europa och Latinamerika. Den beräknas vara klar efter drygt 13 månader.

”Det finns en enorm marknad för den som löser problemet med kylkravet”

Kanske kan också Pfizer och Biontechs vaccin, som i dag är svårast att hantera i transportkedjan, bli enklare framöver. Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid Karolinska institutet, tror att nya stabilitetstester kan visa att vaccinet håller sig bättre i varmare förhållanden än vad man bedömer i dag.

– Kanske visar det sig att om Pfizer gör tester i minus 20 att det fungerar. De kommer nog att försöka visa att vaccinet är stabilt i högre temperaturer i alla fall, säger han.

Pfizer jobbar även med att utveckla en frystorkad variant av sitt vaccin. Men det ligger längre fram i tiden. Möjligen kan en sådan finnas färdig under andra halvan av 2021.

– Vi tittar på flera områden för fortsatt utveckling av vaccinet som inkluderar förbättringar i formulering, potentiellt genom frystorkning. Det skulle underlätta leveranskedjan då man inte behöver transportera vaccinet i ultralåg temperatur som krävs i dag och kan också gynna transport och lagring av vaccin till utvecklingsländer och till mer otillgängliga områden, säger Ulrika Goossens.

Matti Sällberg. Foto: Erik Flyg

Frystorkning innebär att vattnet avlägsnas så att bara ett pulver återstår. När vaccinet ska injiceras i patienten löses pulvret först upp i en vätska.

Metoden att frystorka vaccin har funnits länge. Men det har aldrig tidigare gjorts för mRNA-vaccin.

Förhoppningen är att frystorkningen ska göra det möjligt att förvara vaccinet i vanliga kylskåp.

– Det är det ideala. Den typen av kylkedjor har vi i princip över hela jordklotet, säger Matti Sällberg.

Han är övertygad om att frystorkning av mRNA-vaccin kommer att lyckas framöver.

– Man kommer säkert att hitta en lösning. Kanske genom att se till att RNA:t är tillräckligt rent, och kanske genom att tillsätta en stabiliserande komponent. Det kommer att komma väldigt mycket RNA-baserade vaccin och läkemedel framöver, så det finns en enorm marknad för den som löser problemet, säger han.

Vektorvaccin är enklare att transportera

En annan metod, som möjligen kan bli aktuell längre fram i tiden, utvecklas av företaget Ziccum i Lund. Där siktar man på att lufttorka vacciner för att de ska bli mer stabila. Men tekniken har ännu inte testats på mRNA-vaccin.

De övriga två läkemedelsbolagen som Sverige har avtal med, Astra Zeneca och Janssen Pharmaceutica, har satsat på en mer vedertagen vaccinteknik, som kallas vektorbaserade vaccin. Den innebär att man utgår från ett vanligt förkylningsvirus som modifieras och används som budbärare, så kallad vektor, för vaccinproteinets arvsmassa.

Pfizer har utvecklat en särskild frysbox för transport av covidvaccinet. Foto: Pfizer

Vektorvaccin är betydligt enklare att transportera och förvara. Både Astra Zeneca och Janssen har uppgett att deras vaccinkandidater kan transporteras i vanlig kylskåpstemperatur, 2-8 grader Celsius.

– Det gör vaccinkandidaten förenlig med standardkanalerna för vaccindistribution. Om det godkänns behöver den inte ny infrastruktur för att nå människorna som behöver den. Vi kommer att använda samma kylkedjor som vi gör i dag för att transportera läkemedel, säger Lisa Cannellos, kommunikatör på Janssen.

”Det är något som inte får hända”

Men det gäller att alla länkar i transportkedjan fungerar – oavsett vilket vaccin det handlar om.

– Vaccinen får inte bli stående någonstans. Man måste ha koll på temperaturerna, det får inte så och tina och frysa igen för att någon frys pajar. Frystining är ett välkänt sätt att bryta ned RNA, till exempel, säger Matti Sällberg.

Om ett vaccin tinar eller förvaras i fel temperatur är risken att det ger ett sämre skydd mot sjukdomen covid-19 än förväntat.

– Det är något som inte får hända om vi vill ha ett vaccin som funkar lika bra överallt för alla personer. Om det har frystinats eller förvarats i fel temperatur kommer det inte att innehålla den mängd aktiv substans som de kliniska prövningarna har godkänt vaccinet för, säger Matti Sällberg.

Vaccinationsmålet i Sverige

Vaccination mot covid-19 kommer troligen att inledas i stor skala under det första kvartalet 2021.

Målsättningen är att alla i Sverige som är 18 år och äldre, samt personer som är under 18 år men tillhör en riskgrupp, ska erbjudas vaccinering under det första halvåret 2021.

Staten betalar för vaccinen och vaccinationerna medan regionerna ansvarar för genomförandet.

Vaccinationen kommer att vara avgiftsfri för den enskilde individen.

Temperaturer för de olika vaccinen

Astra Zeneca: Stabilt i minst sex månader i kylskåpstemperatur, 2-8 grader Celsius.

Janssen Pharmaceutica: Stabilt i två år vid minus 20 grader Celsius. Under tre månader av de två åren kan vaccinet förvaras i 2-8 grader.

Pfizer/Biontech: Stabilt i 30 dagar vid minus 70 grader Celsius. Stabilt i fem dagar i kylskåpstemperatur, 2-8 grader Celsius.

Curevac: Stabilt i åtminstone tre månader i fem plusgrader. Stabilt i ungefär 24 timmar i rumstemperatur.

Moderna: Stabil i sex månader i minus 20 grader. Stabil i 30 dagar i normal kylskåpstemperatur, 2-8 grader. Stabil i rumstemperatur i upp till 12 timmar.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt