Tusentals meter djup borrning kan rädda gruvorna: ”Intensiv kampanj”

2021-03-09 06:00  

När LKAB upptäckte att malmreserverna inte var så stora som man tidigare trott tvingades bolaget agera. 700 miljoner kronor och en stor mängd borrande senare har svaret kommit: LKAB har hittat 550 miljoner ton mer järnmalm längre ner i berget. Men att ta sig så långt ner medför stora utmaningar.

2018 upptäckte LKAB att järnmalmsfyndigheterna i Kiruna inte bara fortsatte rakt ner, vilket man tidigare tänkt sig. Den modell som man hade baserat sin tidigare prospektering på stämde helt enkelt inte. Det ledde till en stor satsning på att hitta ny malm.

– Vi har borrat en massa, mot djupet, och det har gett oss goda resultat. Framför allt i Kiruna har vi adderat mineraltillgångar på större djup, säger Pierre Heeroma, direktör för prospekteringar på LKAB.

Inom gruvnäringen pratar man om mineralreserver, alltså sådant som man är säker på att kunna bryta med god lönsamhet, och mineraltillgångar. Förhoppningen är att tillgångarna ska kunna uppgraderas till reserver, men för att det ska ske krävs fler tester och undersökningar.

Målet är att hitta tillgångar som gör det lönsamt att fortsätta bryta malm långt in i framtiden.

– Vi prospekterar för att förlänga livslängden för våra gruvor, och nu finns god potential för att förlänga den bortom 2060.

Läs mer: Efter skalvet 2020: LKAB har lägre produktion

Reserverna väntas ta slut 2032

Det handlar om stora djup. 2013 invigdes dagens huvudnivå för Kirunagruvan på 1 365 meters djup, och malmtillgångarna finns på djup ner mot drygt 2 000 meter. Under det prospekterar bolaget efter nya fyndigheter. Gruvan i Malmberget är inte riktigt lika djup, men även där fortsätter det neråt.

– I Malmberget har vi inte riktigt lyckats ersätta de reserver vi brutit under 2020, men det finns stor potential att göra det framöver.

Vid den tredje gruvan i Svappavaara har LKAB hittills bara haft dagbrott. Men här väntas reserverna ta slut runt 2032. Frågan är om det är värt att gå ner under jord. Svaret på det kan bara fås genom prospektering.

– Vi startar en intensiv kampanj för att borra mot större djup i Svappavaara. Om vi hittar tillräckligt mycket järnmalm kan det finnas underlag för en ny underjordsgruva, säger Pierre Heeroma.

Men det räcker inte att hitta stora mineraltillgångar. Det handlar också om var de ligger. Enkelt förklarat: ju mer malm per meter ner i berget, ju större sannolikhet att den är lönsamt att bryta. LKAB mäter det som hur många ton man kan få per sänkmeter i gruvan.

– Vi har än så länge varit framgångsrika, men vi är bara i början av resan. Det är mycket borrning och många undersökningar kvar.

Läs mer: Elektrolysörer blir nyckeln i LKAB:s omställning

Fakta: Henning Eklund Grafik: Jonas Askergren Foto och Källa: LKAB

Kan borra 2 000 meter ner

Prospekteringen kan delas upp i två huvuddelar: direkta och indirekta metoder. De indirekta metoderna handlar om att mäta berggrundens egenskaper, till exempel hur magnetisk den är eller vilka elektromagnetiska egenskaper den har. Sedan går man över till direkta prospekteringsmetoder, och då är det dags att ta fram borrmaskinen.

De vanliga borriggar som LKAB använder kan komma ner 600-800 meter. Men det finns också kraftigare maskiner som i gynnsamma lägen kan borra 2 000 meter ner i berget. Men det är inte helt okomplicerat att komma så långt ner.

– Allt eftersom du kommer djupare så går det långsammare. Att få borren att börja snurra tar ett tag när den är två kilometer lång, säger Pierre Heeroma.

Borrningarna ger bergstavar från var sjätte meter som den tagit sig genom berget. De samlas i lådor och scannas sedan in av en maskin som mäter och analyserar innehållet. Stavarna studeras också av bolagets geologer. Utifrån dessa data kan geostatistik och haltsamband användas för att räkna ut fyndigheternas storlek och sammansättning.

Förhoppningen är att proverna från de nya fynden ska ha en så hög järnhalt som möjligt.

– Många fyndigheter i världen har en järnhalt på runt 30 procent, medan vi ligger runt 60 procent. Men det finns också andra parametrar. Vi vill inte ha andra mineraler som aluminium, vanadin och sulfider eftersom de skapar problem för stålframställningen.

Läs mer: 50 000 MW vindkraft är på gång i svenska vatten

"Autonom flotta av maskiner"

Att gruvorna kommer att sträcka sig djupare och djupare ner i berget gör att det blir dyrare och dyrare att bryta malmen. I Kiruna blir det också svårare eftersom malmen inte finns över lika stor horisontell yta som man tidigare trott. Det blir alltså mindre bruten malm per sänkmeter.

– Det innebär att vi kommer att behöva bli mer produktiva för att fortsätta vara lönsamma.

En del av det handlar om Sum-initiativet (Sustainable underground mining), där LKAB tillsammans med bland andra ABB och Sandvik arbetar med digitalisering och elektrifiering av gruvdriften.

– Vi tittar på att ha en autonom flotta av maskiner som kör utan personal, säger Pierre Heeroma.

En annan del är att förädla produkten mer innan man säljer den. I dag säljer LKAB pellets med en järnhalt mellan 65 och 68 procent. Nu siktar man på att i framtiden sälja järnsvamp, med över 90 procent järn. 

– Tanken är att kunna ta dubbelt så bra betalt för den som för pelletsen.

Flera projekt för fossilfri stål

Det händer mycket inom den svenska stålindustrin. I projektet Hybrit utvecklar LKAB, tillsammans med SSAB och Vattenfall, en teknik för att framställa järnsvamp med grön vätgas. Och nystartade H2GS fick många att höja på ögonbrynen med sin satsning på storskalig tillverkning av fossilfritt stål. Efterfrågan på LKAB:s produkter är alltså stor.

– Vi producerar det vi kan, det är svårt att göra mer. Om det räcker till alla får vi se, men vi gör vårt bästa, säger Pierre Heeroma.

Läs mer: H2GS satsning på fossilfritt stål ”blixt från klar himmel” 

Fakta: Så mycket ny malm har LKAB hittat

Sedan 2018 har LKAB ökat prospekteringen rejält på sina tre gruvorter: Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Satsningen har kostat 700 miljoner kronor.

Mineralreserverna, alltså sådant som man är säker på att kunna bryta med god lönsamhet, uppgår till 1 093 miljoner ton (Mt). Mineraltillgångarna, alltså det som ännu anses för outforskat för att klassas som mineralreserver, ökade från 1 208 Mt till 1 754 Mt under 2020.

Så här fördelas fynden på gruvorterna:

Kiruna: 737 Mt mineralreserver, 713 Mt mineraltillgångar varav 230 Mt nya under 2020.

Malmberget: 265 Mt mineralreserver, 707 Mt mineraltillgångar varav 219 Mt nya under 2020.

Svappavaara: 91 Mt mineralreserver, 334 Mt mineraltillgångar, varav 88 Mt nya under 2020.

Henning Eklund

Mer om: Järnmalm Gruvor

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt