Trots larmet om byggmetoden: ”Vi har gjort de tester som behövs”

2019-09-12 06:00  

Flera leverantörer säljer fortfarande modifierade versioner av putsfasader utan luftspalt. Men de fyra företag som Ny Teknik har kontaktat oroas inte av det nya larmet om byggmetoden.

Konsulten Olof Mundt-Petersen har på uppdrag av Villaägarnas riksförbund undersökt risken för mögelpåväxt när olika typer av enstegstätade putsade fasader används på träregelstomme. Resultaten visar att mineralull är bättre än cellplast – men båda typerna riskerar att leda till fukt- och mögelskador.

Flera typer av putsfasader som saknar luftspalt finns dock fortfarande på marknaden och marknadsförs för träregelstommar. Ny Teknik har ställt frågor till fyra leverantörer.

Paroc

Isoleringstillverkaren Paroc marknadsför två fasadsystem utan luftspalt, en med tunnputs och en med tjockputs. Båda har stenull, en typ av mineralull, som isolering. Systemen har funnits på marknaden i ungefär fem år.

– Stenull torkar ut snabbt, så de flesta skador har kunnat undvikas. Det här ger en fuktsäker konstruktion om man täcker in hela stommen med en fukttålig skiva. Vi har haft en reklamation på tio år och då gällde det en konstruktion utan stomskyddet, säger Tony Kjellén, teknisk rådgivare på Paroc.

Weber Saint-Gobain

Materialleverantören Weber Saint- Gobain marknadsför ett putssystem utan luftspalt för träregelstommar: Serporoc MK2. Den består av tjockputs och mineralull (antingen stenull eller glasull) och har funnits på marknaden sedan slutet av 1970-talet.

– Vi har sett genom tester hos forskningsinstitutet Rise att minst 95 procent av den fukt som kommer in innanför isoleringen dräneras ut omedelbart. Resterande mängd absorberas i material och diffunderar sedan ut, säger Stefan Kanda, Webers produktchef för putsfasader.

Sto Scandinavia

Fasadleverantören Sto Scandinavia säljer ett putssystem utan luftspalt för träregelstommar, Sto Therm Vario D. Den består av en egenutvecklad variant av cellplast som ska ha en dränerande funktion. Systemet har funnits på marknaden i ungefär sju år, och produktchef Johan Claesson säger att företaget inte har fått in något klagomål.

Finja

Materialleverantören Finja säljer sedan tio år tillbaka ett fasadsystem utan luftspalt för träregelstommar, Iso-Plus, som består av tjockputs på mineralull. Enligt företagets presstalesperson Veronica Jensen har företaget inte haft några fuktproblem så länge entreprenören har följt anvisningarna.

Weber, Sto och Finja kallar sina system för tvåstegstätade, trots att de saknar luftspalt. Företagen menar att benämningen är korrekt, eftersom regn- och vindskydd finns i olika skikt.

Läs mer: Efter domen: JM slutar med fuktdrabbad fasad

Ingen av leverantörerna som Ny Teknik kontaktar blir bekymrade över Villaägarnas konsultrapport. De känner sig trygga på grund av provningar de har gjort på olika institut.

– Vi har gjort tester hos forskningsinstitutet VTT i Finland som visar att stenull är den isolering som torkar snabbast jämfört med andra material, säger Tony Kjellén på Paroc.

”Ändå har fel noterats”

– Verifieringen vi gjorde hos Rise, våra interna tester samt 40 års erfarenhet i fält gör att jag har torrt på fötterna, säger Stefan Kanda på Weber.

– Vi har gjort de tester som behövs hos Rise med bra resultat. Systemet är dessutom märkt med Rises kvalitetsstämpel P-märket, säger Johan Claesson på Sto Scandinavia.

Olof Mundt-Petersen är dock skeptisk till om lösningarna är tillräckligt robusta i verkligheten.

– Jag har själv gått fuktronder på byggen där entreprenören var certifierad och fasadsystemet var P-märkt. Ändå har fel noterats till exempel i de vattenutledande detaljerna, säger han.

Leverantörer med modifierad fasadkonstruktion

Paroc: Två oventilerade fasadsystem, antingen med tjockputs eller tunnputs.

Weber Saint-Gobain: Fasadsystemet Serporoc MK2.

Sto Scandinavia: Sto Therm Vario D.

Finja: Iso-Plus.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt