Tre projekt: Smarta fönstren gör det svalare inomhus

2021-11-24 07:30  

NTU i Singapore har utvecklat fönstret som blockerar värme utan att det påverkar rutans toning. I Uppsala har svenska Chromogenics inlett tillverkningen av dynamiska fönster i sin nya fabrik.

I många länder går en god del av elanvändningen till att kyla byggnader. En lösning för att minska elförbrukningen är smarta fönster som reglerar ljus- och värmeinsläppet – och det kommer allt fler alternativ.

Nanyang Technological University i Singapore har tidigare presenterat en hydrogel-lösning mellan rutorna som dessutom lagrar värmen så att den kan frigöras ut i rummet på kvällen när utetemperaturen har sjunkit.

Nu kommer NTU med ett elektrokromt fönster som blockerar värmeöverföringen utan att påverka rutans toning. Det skriver universitetet i ett pressmeddelande. Man lägger ström på materialet mellan transparenta elektriskt ledande skikt – och med en knapptryckning blockerar NTU:s glas den infraröda strålningen.

Deras kompositmaterial har en nanostruktur som består bland annat av titandioxid, volframtrioxid, neodym-niob samt tennoxid. I simuleringar har fönsterrutan kunnat blockera upp till 70 procent av den infraröda strålningen, samtidigt som upp till 90 procent av det synliga ljuset har släpps igenom.

Universitetetatt hävdar att deras teknik är 30 procent mer effektiv än existerande elektrokromt glas på marknaden när det gäller att reglera värmeinstrålningen. Samtidigt ska NTU:s lösning vara ett mer kostnadseffektivt alternativ tack vare en längre hållbarhet.

Chromogenics har starta tillverkningen i nya fabriken

En annan men liknande lösning kommer från Uppsalabaserade Chromogenics. 2016 började företaget tillverka en plastfilm som gör att fönstren blir tonade av solljus, och därmed släpper in mindre ljus. Företaget har även tagit fram ett fönster med inbyggda solceller i fönsterbågen och en mikroprocessor som sköter justeringen.

Chromogenics självreglerande fönster kan nu drivas av egen el. Små solceller är integrerade i fönsterbågen. Foto: Staffan Claesson

Deras film följer samma princip som ett batteri – man minskar genomströmningen av ljus genom att lägga på en svag ström som gör ytan mörkare. När strömmen går åt andra håller blir fönstret ljusare igen. Batteriet används bara vid själva skiftningen vilket gör tekniken energisnål.

Tillverkningen av plastfilmen sker i renrum. Det gäller att inga partiklar eller hårstrån förstör ytan. Foto: Staffan Claesson

Chromogenics har investerat 80 miljoner kronor i sin nya fabrik i Uppsala. Nu har man fått igång utrustningen och inlett tillverkningen. Långtidstester pågår fortfarande, men enligt bolagets vd Leif Ljungkvist är resultaten positiva. Framledes siktar man på att få upp hastigheten på produktionen.

MIT:s lösning: Luft-gelé

Ett exempel på en annan tekniklösning visade forskare vid teknikuniversitetet MIT förra året. Deras Aeroshield är en isolerande, genomskinlig kisel-aerogel som till 95 procent består av luft.

Materialet väger mindre än marshmallows och nanopartiklarna absorberar värmen för att sedan skicka den utåt. Det ska ge en 50 procent högre isolering än konventionella fönster.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt