Tidsplanen för Sydvästlänken kan spricka igen: ”Ett misslyckande”

2020-10-05 10:46  

Drygt 25 procent mer el kan överföras till det elhungrande Sydsverige norrifrån när Svenska kraftnäts mångmiljardsatsning sydvästlänken står klar. Efter fem års förseningar ska driften vara i gång den 18 december – men projektledaren är långtifrån säker på att det inte spricker igen.

– Vi är varken mer eller mindre övertygade än vid andra tillfällen, säger Sverker Ekehage till TT.

Han är en luttrad man – projektet har gång på gång drabbats av förseningar.

Har det här blivit ett sorgebarn för Svenska kraftnät?

– Det är klart att det är ett misslyckande. Vi skulle ha varit i drift 2015. Det är klart att det inte är bra att vi har hamnat i en sådan här situation.

Läs mer: Utmaningen: Hur ska elnäten räcka till för hela Sverige?

Sydvästlänken kan beskrivas som en ny, stor motorväg för el, som börjar i Närke och slutar i Skåne. När den fungerar i sin helhet minskar risken för extrema pristoppar i elpriset i Sydsverige.

Tio gånger dyrare

Just en sådan topp kom i somras. Stundtals var elen uppemot tio gånger dyrare i södra Sverige jämfört med priset längst upp i norr.

– De prisskillnader vi haft i år hade inte varit alls så omfattande om sydvästlänken hade varit klar vill jag påstå. Men exakt hur mycket mindre de hade varit är väldigt komplext att svara på, säger Christian Holtz, elanalytiker på konsultföretaget Sweco.

När sydvästlänken tas i bruk kommer elpriserna att utjämnas mellan södra Götaland och norra Götaland/Svealand, förutspår han.

Svenska kraftnät plöjer ner 7,3 miljarder kronor på denna efterlängtade förbättring av stamnätet, pengar som alla elkonsumenter är med och betalar via nätavgiften. Men varför blir den aldrig färdig?

Grafik: Jonas Askergren

Projektledare Sverker Ekehages förklaring är att det handlar om en modern och avancerad teknik – och de tekniska utmaningarna var större än vad man förutspådde, då projektet utformades. Det var framför allt entreprenören som underskattade problemen, men även Svenska kraftnät, påpekar han.

– Det är väldigt, väldigt avancerad teknik.

Det som skiljer sydvästlänken från det övriga svenska stamnätet är att dess södra del byggs för likström. I hela det övriga stamnätet överförs elenergin i form av växelström och den tekniken är äldre och mer beprövad.

Likström komplicerar

Att som i sydvästlänken ha ett 25 mil långt parti med likströmsledningar kan ge fördelar, men problemet för leverantören GE har varit att få omriktarstationerna i varje ände av likströmssträckan att fungera. Två sådana byggs i skånska Lyby och två i småländska Barkeryd.

– Det här bygger på avancerad datorkraft, vilket skapar möjligheter, men det har också visat sig vara väldigt svårt att få att fungera fullt ut, innan man är färdig med utvecklingen, säger Sverker Ekehage.

Läs mer: Professor om Sydvästlänken: ”Pinsamt att ingen förutsåg problemet”

Vad är förklaringen till den femåriga förseningen?

– Man underskattade den tekniska utmaningen på detaljnivå.

Vad hade man kunnat göra annorlunda för att det inte skulle bli så här?

– När man tog beslutet så är det nog min uppfattning att det var rätt beslut, men vi underskattade den tekniska utmaningen att realisera det här. Det är leverantören som äger detaljutvecklingen av det. Jag har svårt att se vad vi skulle ha gjort annorlunda där och då egentligen.

Kritik mot upphandlingen

Christian Holtz vill inte uttala sig om det var ett misstag att satsa på likström i sydvästlänken, men han påpekar att det förekommit kritik både mot Svenska kraftnäts upphandling och mot leverantören GE:s arbete med den här tekniken.

– När det har blivit så här försenat så är det uppenbarligen någonting som har gått snett. Om det är för att man valt fel teknik vid upphandlingen eller om det är för att leverantören underpresterat, det vågar jag inte säga.

Kraftsystemanalytiker Katarina Yuen pekar på flera fördelar med likström jämfört med växelström. Det är ett effektivt sätt att flytta el längre sträckor med låga förluster.

– Om du tänker som tunneln under engelska kanalen. Trafiken bara flödar igenom där, det är inte några hinder, men samtidigt kan du inte ha så mycket på- och avfarter.

Minskad trafikstockning

Med hjälp av kraftelektronik går det att styra spänning och ström på ett helt annat sätt i en likströmsledning vilket stöttar hela elsystemet och kan minska ”trafikstockningen” i andra delar av stamnätet, framhåller Katarina Yuen.

Snart inleds en sexveckorsperiod då mjukvaran i likritarstationerna ska genomgå hundratals tester, hittills har de bara testats i fabrik. Sedan är planen en månads provdrift innan allt ska vara klart den 18 december.

– Det är det vi eftersträvar så innerligt. Vi har kämpat i många år, säger Sverker Ekehage.

Hur kommer du att fira det om det går i lås?

– Jag kommer att andas ut.

Fakta: Sydvästlänken

När kontrakten för Sydvästlänken skrevs 2011 var det den största satsningen på stamnätet för el någonsin.

Kostnaden för hela projektet är 7,3 miljarder kronor.

Syftet är att öka möjligheten att överföra el till Sydsverige norrifrån. Kapaciteten att överföra el från Mellansverige och söderut kommer att öka med 25 procent när den tas i bruk.

Sydvästlänken norra del går från Hallsberg i Närke till Barkeryd i Småland. Den är 18 mil lång och byggd för växelström. Den delen av projektet blev klar april 2015 som planerat.

Den södra delen av sydvästlänken består av 6 mil likströmsledning och 19 mil likströmskabel. Även denna del skulle ha varit klar 2015, men först december 2020 väntas den vara klar för drift – och även det är osäkert.

Källa: Svenska kraftnät

Cecilia Klintö/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt