Tidigare Spacex-ingenjörerens eldrivna boggi ger autonoma godsvagnar

2022-02-02 14:02  

Glöm lok och godsvagnar. Ett nytt system för självkörande elektriskt drivna underreden för containrar med en räckvidd på 80 mil ska revolutionera transportbranschen.

Bakom konceptet ligger tidigare Spacex-ingenjörer, och Parallel Systems har dragit in 463 miljoner kronor i en serie A-runda. Deras idé är att autonomt system för järnväg som bygger på eldrivna så kallade boggis (underreden).

Systemet utgörs av en container placerad på boggis med inbyggda elmotorer. Den autonoma godsvagnen ska nå sin slutdestination upp till tio gånger snabbare än vanliga tåg.

De är avsedda för att ta en fraktcontainer – därmed rationaliserar man inte bara bort loket utan även hela godsvagnen.

Tanken är att en container ska klara av att på egen hand nå sin slutdestination – men på vägen dit kunna färdas i grupp, och genom så kallad platooning minska energiåtgången. Det rapporterar Electrive.com.

Lastkapaciteten 58 ton

Enligt Parallel Systems ska deras godsvagn kunna avverka sträckan upp till tio gånger snabbare än ett konventionellt tåg. Till detta sägs energiåtgången ligga på 25 procent av vad en lastbil förbrukar för att transportera motsvarande gods.

Drivkällan är en synkron permanentmagnetsmotor (PMSM), men vad den har för prestanda är oklart. Likaså hur stort batteripack som sitter i varje boggi. Däremot ska ett ekipage ha en räckvidd på upp till 800 km. Med dubbla containrar blir lastkapaciteten 58 ton – enligt bolaget är det 2,8 gånger så mycket som en amerikansk långtradare kan ta.

Läs mer: Passar vätgaståget in på den svenska järnvägen?

Nu är planen att bygga en flotta av fordon för avancerade tester, och bolaget har också för avsikt att utöka sin personalstyrka. Men hur attraktivt är det då med godsvagnar som kan färdas individuellt?

Mats Berg är professor i järnvägsteknik på KTH. Han konstaterar att det har funnits tidigare försök med drivna godsvagnar, men Parallel Systems har tagit det ännu ett steg längre – på ett innovativt sätt. 

– Det är ju intressant i och med att man får en större flexibilitet. När man tar containrar så blir det ofta ett ganska brokigt tåg med olika destinationer, vilket ger mycket jobb i terminalerna. I teorin tycker jag att det är attraktivt och en rolig idé som borde kunna testas – men i många länder, som Sverige, är det ju ganska trångt på spåren. Så då försöker man snarare att köra med längre godståg och persontåg för att inte behöva ta så många tidtabell-lägen. Så att det är klart att det kostar på att köra sådana här små enheter till olika destinationer, säger Mats Berg till Ny Teknik.

”80 mil låter som väldigt mycket”

Han ser också ett antal tekniska utmaningar. Allt från hur containern säkras på sina boggis till hur de bromsas.

– För låga hastigheter brukar det vara svårt att få någon bromsverkan och då behöver man ha en mekanisk broms. Traditionellt har man tryckluft i tåg, utöver att man bromsar med motorerna. Så där är lite frågan vad som händer om motorerna inte fungerar, har man någon redundans där?

Han konstaterar att järnvägen lever mycket på sin säkerhet och frågan är hur tillförlitlig fjärrstyrningen är om det autonoma systemet skulle fallera. De få uppgifter som finns om systemet gör samtidigt stora anspråk.

– Jag tycker att 80 mil låter som väldigt mycket, för var ska batterierna få plats? Det är en ganska kompakt lösning, och för att vara en godsvagn så blir det ju ganska korta vagnar. Så det går åt ganska mycket boggi för ett visst antal meter tåg, säger Mats Berg.

John Edgren

Mer om: Autonoma fordon

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt