Tekniken får Nobelpris – men EU bromsar grödor

2020-10-23 06:00  

Med Crispr kan växtförädling ske enklare, snabbare och bli mer stabil än någonsin tidigare, enligt experterna. Men ett EU-beslut har försvårat möjligheten för ”gensaxade” grödor att nå marknaden. Kan Nobelpriset ändra på det?

Vetenskapssamhället har för länge sedan konstaterat att det inte finns någon anledning att förvänta sig några allvarliga risker med Crispr-grödor. Det säger Torbjörn Fagerström, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och professor emeritus i teoretisk ekologi vid Lunds universitet. Han sitter i KVA:s GM-grupp, vars syfte är att följa utvecklingen av genmodifierade organismer, GMO, och folkbilda om dessa.

– Det är så remarkabelt att det har blivit en politisk fråga, fast det är en vetenskaplig fråga. Crispr är en mycket mer specifik teknik för att åstadkomma mutationer än andra metoder. Riskerna med Crispr är mycket mindre och man vet precis vad man gör, säger han till Ny Teknik.

Crispr-Cas9, ”gensaxen”, har revolutionerat växtförädling jorden runt. Den relativt unga tekniken har gjort det möjligt att framställa grödor som kan stå emot både skadedjur och torka. Men i Europa har metoden stött på ett rejält hinder. Bakgrunden är ett två år gammalt EU-beslut.

Läs mer: Nobelpriset i kemi för Crispr-Cas9 – ”gensaxen”

I juli 2018 slog EU-domstolen fast att moderna genredigerade grödor ska behandlas som GMO. De omfattas därmed av hårda lagar och krav. För att få odla eller importera GMO kommersiellt krävs ett särskilt godkännande.

”Vi behöver ställa om våra jordbrukssystem”

Upphovspersonerna bakom Crispr-Cas9 Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier fick årets Nobelpris i kemi. Det kanske kan förändra situationen.

Torbjörn Fagerström hoppas att priset ska bli ett så tungt inlägg i debatten att det inte längre är möjligt att argumentera emot tekniken utan att veta vad det är man pratar om.

Torbjörn Fagerström, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och professor emeritus i teoretisk ekologi vid Lunds universitet. Han sitter också i KVA:s GM-grupp. Foto: Malin Lindgren

– Vi behöver mat och vi behöver ställa om våra jordbrukssystem så de blir mer hållbara. Då behöver vi också få fram till exempel resistensegenskaper i grödor, i stället för att använda oss av biocider (bekämpningsmedel, reds. anm). Det är det här som vi måste ha i åtanke när vi diskuterar Crispr. Att inte göra någonting för att förbättra våra jordbrukssystem är inget alternativ i det här sammanhanget, säger Torbjörn Fagerström.

Läs mer: Genmodifierat vete får grönt ljus

Sveriges Stärkelseproducenter hoppas också på en lättnad i synen på Crispr-grödor. Att de ska räknas som GMO är inte självklart. I till exempel USA är det inte så.

– Det är vansinne att vi inte ska kunna konkurrera med andra på samma villkor. Grödor som är gjorda med Crispr kommer att komma in i EU ändå. Det går inte att se någon skillnad på sådana grödor och andra, säger Mathias Samuelsson, forskningschef på Sveriges Stärkelseproducenter.

För fyra år sedan presenterade bolaget tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en ny potatis som tagits fram med hjälp av just Crispr.

Sveriges Stärkelseproducenters odling av Crispr-potatis i Skåne. Foto: Mats Nordström/Sveriges Stärkelseproducenter

Crispr-potatis minskar kemikaliebehovet

Genom att stänga av en gen som ansvarar för bildandet av en stärkelsekomponent, amylos, bildar potatisen enbart den andra stärkelsekomponenten: amylopektin. Det här gör att potatisen får betydligt bättre lagringsegenskaper. Detta bidrar i sin tur till att man kan minska användningen av insatskemikalier.

– Baserat på den produktion som finns i Europa kan den här potatisen minska mängden insatskemikalier som används med tusentals ton per år, säger Mathias Samuelsson.

Läs mer: ”Många har väntat på årets kemipris – men var det för tidigt?”

Det kan handla om mellan 4 000 och 5 000 ton mindre kemikalier per år, baserat på att Sveriges Stärkelseproducenter odlar cirka 80 000 ton potatis (vilket ger 20 000 ton stärkelse).

Hittills har företaget odlat 50 ton av sin Crispr-potatis i Sverige, som alltså hanteras som GMO-gröda. Men när det blir dags för kommersiell lansering, om cirka fem år om allt går vägen, hoppas man att den inte längre ska räknas som GMO. Alternativet skulle kunna vara att det undantas i nuvarande lagstiftning, precis som strålning.

Strålning är en metod som har använts inom växtförädling sedan 1930-talet. Den går ut på att behandla frön av den gröda man vill förädla med strålning, sedan sår man fröna och letar efter de plantor som har den egenskap man vill förädla på. Man vet dock inte säkert vilken eller vilka förändringar som har orsakat den önskade egenskapen, och det kan uppstå okända mutationer.

”Vi är i en gråzon”

Om EU inte lättar på reglerna räknar Sveriges Stärkelseproducenter med att förlägga produktionen utanför EU:s gränser.

– Vi är i en gråzon. Vi stoppar ju inte in något externt dna i potatisen, utan vi har gått in och gjort en mutation, det vill säga stängt av ett enzym, säger Mathias Samuelsson.

Mariette Andersson är forskare vid institutionen för växtförädling på SLU i Alnarp och en av dem som har lett samarbetsprojektet med Sveriges Stärkelseproducenter. Hon förklarar att EU-beslutet från sommaren 2018 inte har påverkat forskares möjligheter att använda gensaxen på grödor. Det är först när en produkt ska kommersialiseras som hinder kan uppstå.

Mariette Andersson, forskare vid institutionen för växtförädling på SLU i Alnarp och en av dem som har lett samarbetsprojektet med Sveriges Stärkelseproducenter. Foto: Viktor Wrange

På SLU pågår just nu en rad olika projekt där Crispr är inblandat. Att använda gensaxen på potatis är bara ett exempel. Men det är också en väldigt fördelaktig gröda att använda tekniken på, berättar Mariette Andersson.

– För potatis har vi utvecklat en metod som fungerar jättebra. Vi kan med hög precision och frekvens förändra en specifik gen, till exempel släcka ut den som i samarbetet med Sveriges Stärkelseproducenter. Lång erfarenhet av att ha jobbat med andra biotekniska metoder på potatis är anledningen till att vi var så tidiga med att utveckla Crispr-potatisen, säger hon.

Med Crispr kan man inte bara släcka ner ett enzym, utan också göra mindre ändringar samt enzym mindre aktiva. Det öppnar för att förändra egenskaper på ett sådant sätt att grödor blir mer hälsosamma, till exempel.

– När vi tidigare har använt andra gentekniska metoder har vi fått sätta in något i dna:t, antingen för att uttrycka en gen eller för att bromsa en gens funktion. Då har vi inte kunnat precisera var dna:t satts in. Nu kan vi gå in direkt i genomet och släcka ner ett enzym helt och hållet, veta att det blir så och att inget annat händer. Ur acceptanssynpunkt är det lättare att argumentera för en sådan teknik, eftersom vi inte sätter in något nytt, säger Mariette Andersson.

Gensaxen öppnar för minskat matsvinn

Forskare vid SLU har med hjälp av gensaxen även tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index, GI. Just nu jobbar man tillsammans med en forskargrupp vid SLU i Uppsala också på att sänka halten av glykoalkaloider i potatis med hjälp av Crispr.

Glykoalkaloider är ett toxiskt ämne, där gränsvärdena för vad som är giftigt är ganska lågt. Vissa potatissorter kan inte längre odlas av det skälet, berättar Mariette Andersson.

Genom att minska halten av glykoalkoloider skulle man kunna tillvarata sidoströmmar i stärkelseproduktionen som innehåller protein som lämpar sig för humankonsumtion. Som det är nu är det för svårt att rena sidoströmmarna från det giftiga ämnet.

I samarbete med forskare i Argentina jobbar SLU-forskare också med att ta fram en potatis som inte oxiderar och då blir brun. Det kan minska mängden potatis som slängs.

– Vi står inför en tid där vi kommer att behöva jobba mycket med växtförädling, både för att säkra livsmedelsproduktionen i Sverige och för att hantera de stora globala utmaningar vi står inför. Crispr kan inte ensamt lösa problemen, men den kan bidra till lösningar på både nationell och internationell nivå, säger Mariette Andersson.

Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet, odlade 2016 en Crispr-kål som fick stor medial uppmärksamhet. Foto: Gustaf Klarin/SR

Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet, odlade 2016 en Crispr-kål som fick stor medial uppmärksamhet.

– Jag såg direkt när Crispr kom fram kring 2013 att det här var något som var viktigt att använda i forskningen. Men jag såg ju att än viktigare var att det här måste förändra GMO-diskussionen. Då gällde det att få fart så fort som möjligt.

Enklare, snabbare och mer stabil förändring

Vid Umeå universitet och Umeå Plant Science Centre görs mycket grundforskning på träd med hjälp av Crispr. Man försöker till exempel begripa hur årsrytmen styr trädet, tittar närmare på vedegenskaper och trädens metabolism.

– Vad man än är intresserad av, där använder man Crispr, sammanfattar Stefan Jansson.

Läs mer: Ny Teknik Insight: Gensaxen Crispr

Men han menar också att det mesta som är gjort på grödor med Crispr i dag, det har vi också kunnat göra tidigare med traditionell GMO-teknik. Skillnaden är att det går enklare och snabbare nu, och att effekten av en förändring är stabilare. Och att man lättare kan ge exempelvis en majsplanta flera nya egenskaper på en och samma gång. Men det kallar Stefan Jansson inte för en artskillnad, mer en gradskillnad, jämfört med andra metoder.

– Växtförädling i sig är inget kontroversiellt och har aldrig varit det. Människoförädling däremot är ytterst kontroversiellt och inget vi vet om det kommer bli något av. Men inom växtförädling diskuterar vi inte ens om man ska ändra på saker och ting. Det har vi gjort i tio tusen år, fast i 9 900 av de åren visste vi inte att vi gjorde det och hade inte ens ett namn på det.

Enligt Stefan Jansson kan huvudsyftet med växtförädling vara att ta fram bättre grödor som ger bättre avkastning, är nyttigare och orsakar mindre belastning på miljön. Därför hoppas han att Crispr-grödor där ingen nytt dna tillförts inte ska räknas som GMO inom EU.

– Det är det som är min förhoppning. Situationen nu är ohållbar. Nu kan två växter vara identiska, alltså omöjliga att skilja på, men en är förbjuden att odla och den andra får odlas utan reglering. Det går inte i längden att upprätthålla.

Nya besked om Crispr kan komma nästa år

I juli 2018 kom ett beslut från EU-domstolen: organismer som förändrats med moderna metoder för mutagenes (metoder som gör det möjligt att på konstgjord väg framställa mutationer i dna) ska räknas som GMO, genetiskt modifierade organismer. Dessa omfattas av hårda lagar och krav. Det här blev ett hårt slag mot dem som hade hoppats kunna kommersialisera Crispr-grödor inom EU.

Bakgrunden till beslutet var en process mellan den franska staten samt det franska lantbrukarfacket Confédération Paysanne och åtta andra organisationer. Lantbrukarfacket ifrågasatte att organismer som förändrats medmutagenesenligt fransk lag av princip inte skulle betraktas vara ett resultat av genmodifiering.

I det specifika fallet ville facket se ett förbud mot odling och marknadsföring av en raps som genom mutagenes blivit resistent mot ogräsmedel. De menade att sådana grödor utgör en risk för miljön och hälsan.

För att få odla eller importera GMO kommersiellt krävs i dag ett särskilt godkännande.

Innan EU-beslutet kom hade svenska Jordbruksverket bekräftat en tolkning som innebar att vissa grödor framtagna med Crispr Cas9 inte faller inom EU:s GMO-lagstiftning.

I april 2021 ska Europeiska kommissionen presentera en studie av nya gentekniker. Syftet är att minimera de juridiska osäkerheter som finns på området. Många hoppas att det här ska underlätta vägen för utvecklingen och kommersialisering av Crispr-grödor inom EU.

Ania Obminska

Mer om: Crispr SLU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt