SVK om nya Gotlandskabeln: ”Inte en självklarhet vi ska betala”

2020-09-04 06:00  

Det behövs en ny elkabel mellan fastlandet och Gotland. Men om det blir likström eller växelström är oklart. Flera andra viktiga frågor väntar också på svar.

Det finns i dag två förbindelser för högspänd likström mellan fastlandet och Gotland, men de har inte bedömts räcka för den framtida vindkraftsutbyggnaden på ön. Under flera år planerade Svenska kraftnät, SVK, därför att en ny elkabel skulle byggas.

Men i maj 2017 kom beskedet att planerna avbröts. Stamnätsägaren ansåg inte att det var samhällsekonomiskt motiverat att bygga den nya elförbindelsen.

Det ledde till många upprörda känslor. Centerpartisten Lars Thomsson har till exempel beskrivit det som en ”total chock”.

Då var Svenska kraftnäts bedömning att kostnaden, två miljarder kronor, väsentligt skulle överstiga nyttan med en ny elkabel.

”Cementa kommer att dubbla hela förbrukningen på Gotland”

Men nu är det annorlunda ljud i skällan. Svenska kraftnät har fått i uppdrag av regeringen att analysera Gotlands elförsörjning på kort och lång sikt. Och de preliminära resultaten visar att det på lite längre sikt, omkring år 2030, behövs en ytterligare förbindelse till Gotland.

Vad är det som gjort att ni har ändrat er?

– Ändrat oss kanske inte är en helt korrekt beskrivning. Vi har aldrig sagt att det aldrig kommer att behövas en ny förbindelse till Gotland. De två befintliga förbindelserna faller för åldersstrecket runt 2035 så senast då behövs en förnyelse. Nu har vi fått ett uppdrag att se över försörjningstryggheten på Gotland och ser behov av en ny förbindelse redan 2030, framför allt kopplat till Cementas planer på att bli koldioxidneutrala, säger Erik Böhlmark, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät.

Cementa siktar på att använda el för att värma sina ugnar och har bland annat gjort tester med plasmateknik, som ses som lovande. Men bolaget har konstaterat att dagens elförbindelser till fastlandet inte räcker till för omställningen, vilket Ny Teknik tidigare har rapporterat.

Cementas fabrik i Slite på Gotland. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Nu har Svenska kraftnät dragit samma slutsats.

– Cementas process kommer att dubbla hela elförbrukningen på Gotland. Då räcker inte dagens två länkar till, säger Erik Böhlmark.

”Växelström är enklare och mer robust teknik”

Nästa steg blir, enligt Erik Böhlmark, att klargöra ansvarsfördelningen. De två befintliga elförbindelserna till Gotland ägs och drivs av Vattenfall Eldistribution och ingår i regionnätet. Elnätet på Gotland ägs och drivs av Geab.

Förra gången var det Svenska kraftnät som planerade att bygga den nya förbindelsen, är det inte ni som ska ta kostnaden den här gången?

– Nej, det ser jag inte som en självklarhet. Avsikten då var att det fanns goda vindlägen på Gotland och vi studerade om det var samhällsekonomiskt motiverat att samhället tar kostnaden för en tredje förbindelsen. I dag är det Vattenfall Eldistribution som har ansvaret för matningen till Gotland från fastlandet, säger Erik Böhlmark.

Enligt Svenska kraftnäts analys bör den nya elförbindelsen finnas på plats till 2030.

– Därför bör planeringen påbörjas ganska snart och klara ut vilken typ av teknisk lösning som är lämplig och vem som ska ansvara för den, säger Erik Böhlmark.

Likströmsförbindelsen byggdes på 1950-talet. Här pågår kabelläggning. Foto: Vattenfall

Blir det en likströmskabel?

– Det tycker jag man bör låta vara osagt än så länge. Hittills har vi bara tittat på behovet. Tekniken bör man titta på i en fördjupad studie. Tidigare var det växelströmsförbindelse man ansåg vara bäst, men det är inte säkert att behoven är desamma nu, säger Erik Böhlmark.

Blir den nya elförbindelsen en del av stamnätet?

– Jag misstänker att den lösning som bedöms som tekniskt bäst kommer att ha en inverkan på ansvarsfördelningen. Kommer vi fram till att det ska vara en växelströmsförbindelse på 220 kilovolt eller mer pekar det mot oss, men kommer man fram till att det ska vara en förbindelse på regionnätsnivå pekar det mer mot Vattenfall Eldistribution. Svenska kraftnäts växelströmsnät har 220 eller 400 kilovolts spänning och när vi tittade på frågan 2016 såg vi att förbindelsen till Gotland var precis på gränsen av vad man klarar med en 220-kilovoltskabel. Man får vissa problem när man ska bygga långa växelströmskablar med hög spänning så kanske är det bättre med en lägre spänningsnivå och fler kablar, säger Erik Böhlmark.

Vad talar emot en likströmsförbindelse?

– Växelströmsförbindelser är generellt sett enklare och mer robust teknik. Gotland har ett strategiskt läge och är intressant ur ett totalförsvarsperspektiv. Det är lättare att få fram reservdelar till en växelströmsförbindelse. Sen har vi också frekvensregleringsfrågan. Gotland är ett separat system och frekvensregleringen sköts i dag av likströmslänkarna. Det är en ganska ovanlig konfiguration. Bygger du växelströmsförbindelse får du per automatik samma frekvens som det övriga nordiska området, säger Erik Böhlmark.

Gotlandslänken var den första kommersiella förbindelsen med högspänd likström. Foto: Vattenfall

Räcker det med en ny kabel eller kan det behövas flera?

– Tills den nuvarande förbindelsen går ur tiden räcker det med en ny förbindelse enligt vår analys. Men vad som behövs på längre sikt beror på den tekniska utvecklingen, säger Erik Böhlmark.

Hur stor kapacitet måste den nya kabeln ha?

– Det är något man får titta närmare på i detalj senare, men vi har räknat med 300 MW, säger Erik Böhlmark.

Har ni tagit höjd för en ökad vindkraftsutbyggnad på Gotland i analysen, utöver Cementas ökade elbehov?

– Ja, vi har tittat på olika scenarier, ett grundscenario med en hel del vindkraftsutbyggnad och ett scenario för mycket mer vindkraft, säger Erik Böhlmark.

Vad händer härnäst?

– Dels så ska vi gå i mål med analyserna, dels ska vi parallellt inleda dialog med Vattenfall och Geab om ansvarsfördelningen, säger Erik Böhlmark.

Elsystemets olika nivåer

Elnäten är uppdelade i stamnät, regionnät och lokalnät.

Stamnätet håller 220 eller 400 kilovolts spänning och ägs av staten via Svenska kraftnät.

Regionnäten håller mellan 40 och 130 kilovolts spänning och förbinder stamnätet med lokalnäten.

Lokalnäten håller lägre än 40 kilovolts spänning och överför el från regionnät till hushåll.

Numera kallar Svenska kraftnät stamnätet för transmissionsnät.

Linda Nohrstedt

Mer om: Elkabel Gotland

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt