Svenskutvecklad metod kan ge nya svar om alzheimer

2018-08-27 06:00  

Forskare vid Lunds universitet har lyckats korta tiden för att odla fram funktionella astrocyter från stamceller till ett par veckor. Det kan göra det lättare att reda ut mekanismerna bakom neurologiska sjukdomar som alzheimer, epilepsi och ALS.

Tidigare trodde forskare att de stjärnformade hjärnceller som kallas astrocyter bara hade en stödfunktion. I dag vet man att astrocyter kan kontrollera hur nervceller skickar signaler och att de är involverade i immunförsvaret i hjärnan. De kan utsöndra inflammatoriska molekyler när främmande ämnen tar sig in i hjärnan eller reagera på skador genom att hjälpa till med att bilda ärr.

Astrocyter har visat sig spela en viktig roll vid många neurologiska och neurodegenerativa sjukdomar, som alzheimer, autism och epilepsi. Men de exakta mekanismerna bakom, hur hjärncellstypen i detalj påverkar olika sjukdomstillstånd, återstår att besvara.

Kortade tiden för framodling med ny metod

Forskningsarbetet försvåras av att det har varit krångligt att få tag på hjärnvävnad och celler att studera. Det kan ta uppåt ett år att odla fram funktionella mänskliga astrocyter från embryonala stamceller. En forskargrupp vid Lunds universitet har med en ny metod fått ner tiden till ett par veckor.

– När man odlar fram celler från stamceller försöker man i vanliga fall efterlikna den normala utvecklingen, vilket är komplicerat och tar flera månader. Vad vi har gjort är att applicera en reprogrammeringsteknik som används för att odla fram nervceller på stamceller, vilket har kortat tiden, förklarar Henrik Ahlenius, en av forskarna bakom studien, som har publicerats i Nature Methods.

Forskarna har med hjälp av virus kunnat aktivera de gener i embryonala stamceller som reglerar hur astrocyter bildas. Därmed har de fått fram funktionella hjärnceller betydligt snabbare än tidigare.

Gensaxen Crispr-Cas9 en viktig komponent

För att visa att metoden kan användas för att studera sjukdomar har forskargruppen i studien applicerat den på den sällsynta men svåra Alexanders sjukdom, som orsakar bland annat muskelsvaghet och utvecklingsstörning. Det är känt att sjukdomen beror på mutationer i astrocyterna.

Med hjälp av gensaxen Crispr-Cas9 har forskarna fört in den mutation som kopplas till Alexanders sjukdom i embryonala stamceller. Därefter har de omvandlat friska och muterade stamceller till astrocyter. De har då kunnat se att de muterade cellerna har flera av de defekter som även finns hos personer med Alexanders sjukdom.

– Det viktiga för oss med den här studien är att vi nu på ett snabbt och effektivt sätt kan framställa funktionella mänskliga astrocyter, och att vi kan kombinera Crispr-Cas9 med vår metod för att studera neurologiska sjukdomar närmare. Vidare vill vi se vilken roll astrocyterna spelar vid exempelvis alzheimer, säger Henrik Ahlenius.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt