Svenskt pumpkraftverk ska byggas i Finland

2019-12-03 07:00  

En av Europas djupaste gruvor ska förses med ett energilager av svenskt snitt. Företaget Pumped Hydro Storage har tecknat avtal om ett pumpkraftverk i Finlands inland.

Det svenska företaget Pumped Hydro Storage utvecklar den gamla metoden att lagra energi med pumpkraft för att kunna använda den i nedlagda gruvor. Tanken är att kostnaden och ingreppet i naturen ska bli mindre om man använder befintliga dammar eller gruvgångar som vattenmagasin.

Pumpkraft innebär att vatten cirkuleras mellan två vattenmagasin på olika höjd. När det finns gott om el i elnätet pumpas vattnet upp till det övre magasinet. När el ska genereras släpps vattnet ned igen och passerar genom turbiner på vägen.

Pumped Hydro Storage har redan långt gångna planer på att genomföra sitt första pilotprojekt i en nedlagd gruva i Ålands skärgård. Nu ser det också ut att kunna bli en demoanläggning på det finska fastlandet, i Pyhäsalmi-gruvan i Norra Österbotten.

Första steget: 2-8 MW

Pyhäsalmi-gruvan räknas som Europas djupaste gruva för basmetaller. Här har kanadensiska First Quantum Minerals brutit zink och koppar, men nu ska gruvverksamheten läggas ned. Pyhäjärvi stad har bildat bolaget Callio för att se till att gruvan kommer till ny användning. Bland förslagen finns ett underjordiskt datacenter, svamp- och växtodlingslaboratorier och fiskodling.

Idén om matproduktion har redan förverkligats. På 660 meters djup odlas växter och alldeles nyligen drog en farm för uppfödning av syrsor igång på 1 430 meters djup.

Läs mer: Betongkula på havsbotten lagrar energi

Nu har Callio också tecknat ett avtal med Pumped Hydro Storage som innebär att gruvan ska upplåtas för en pumpkraftsanläggning. Siktet är inställt på en mindre demoanläggning, mellan två och åtta megawatt, i ett första steg. Längre fram finns möjlighet att skala upp till 50 eller 75 MW.

Söker bidrag från EU

En befintlig damm kommer att tjäna som övre magasin.

– Vi vet inte än vilken nivå det nedre magasinet kommer att ligga på, men det kommer att behövas bergarbeten för att utvidga utrymmet något, säger Raine Vasanoja, marknadschef på Pumped Hydro Storage, till Ny Teknik.

Kostnaden för demoanläggningen beräknas till mellan två och åtta miljoner euro. Hur den ska finansieras är ännu inte klart.

– Det blir baserat på direktinvesteringar men vi har även ansökningar inne för offentliga finansieringsmöjligheter, primärt hos EU, säger Raine Vasanoja.

Frekvensreglering kräver snabb start

Pyhäsalmi-gruvan har annorlunda förutsättningar än Ålandsprojektet. Framför allt är Pyhäsalmi med sina 1,4 km betydligt djupare än Ålandsgruvans 253 meter djupa schakt. I Ålandsprojektet är det också havsvatten som ska pumpas ned i den gamla gruvtunneln, medan det i Pyhäsalmi blir ett slutet system där regn- och grundvatten cirkulerar.

– Det är ett otroligt viktigt steg för oss. Nu kan vi jobba med två olika dimensioneringar där den ena har ett djupare schakt och ett slutet system, säger Raine Vasanoja.

För att pumpkraft ska vara lönsam krävs i allmänhet en stor variation i elpriset. När elen är billig kan vattnet pumpas upp och när elen är dyr kan vattnet släppas ner igen. Men Pumped Hydro Storage räknar med att också tjäna pengar på att anläggningarna ska kunna bistå med frekvensreglering i elnätet, antingen genom att tillföra eller tappa ur effekt. Då krävs att anläggningen kan starta med kort varsel, helst inom tre minuter.

Pumped Hydro Storage hoppas kunna ta pumpkraftverket i Pyhäsalmi i drift under 2022. Ålandsprojektet ser alltså ut att bli först ut, med start under 2021.

Här kan du se Callios film om pumpkraft.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt