Svensken som låg bakom krypteringssuccén

2020-02-12 10:28  

Under andra världskriget hade del allierade trupperna 140 000 svenska kodmaskiner. Mannen bakom var Boris Hagelin – en svensk världskonstruktör. I bakgrunden fanns familjen Nobel.

Reportaget publicerades i Teknikhistoria nr 1, 2010.

I en tågkupé på väg genom Tyskland sitter den svenska ingenjören Boris Hagelin och hans hustru. Han reser på diplomatpass, utsänd som kurir av svenska UD. Det är strax efter den tyska invasionen i Danmark och Norge i april 1940. 

Boris Hagelin på 1940-talet. Foto: Wikimedia

I kurirsäcken finns inte bara den vanliga diplomatposten. Paret Hagelin har med sig en hemlighet som kommer att få avgörande betydelse i kraftmätningen mellan de olika underrättelsetjänsterna under andra världskriget.

I flera år har Boris Hagelin försökt intressera de amerikanska myndigheterna för sina avancerade krypteringsmaskiner, men utan resultat. När nyheten om den tyska inmarschen når honom, sitter han i en stuga i Dalarna. Tillsammans med sin fru bestämmer han sig för att göra ett sista försök i USA.

– Det var omöjligt att få tag i ett vanligt visum, men jag lyckades få UD att skicka mig som kurir. Vi åkte tåg genom Tyskland till Genua med ritningar och två sönderplockade krypteringsmaskiner i bagaget, berättade Boris Hagelin, när Ny Teknik intervjuade honom på 1970-talet.

– Tre dagar senare steg vi ombord på sista båten till Amerika.

Boris Hagelins krypteringsmaskiner har använts över hela världen

Boris Hagelin är en av världens mest kända konstruktörer av krypteringsmaskiner. Hans konstruktioner kom med tiden att användas av storföretag, diplomatiska beskickningar, militärer och underrättelsetjänster i över 60 länder.

Men egentligen hade han siktat in sig på ett jobb i oljebranschen. Han föddes 1892 i Azerbajdzjan av svenska föräldrar, hans far var en av familjen Nobels närmaste medarbetare. Efter examen från KTH praktiserade Boris Hagelin vid Standard Oil i USA, hela tiden med sikte på anställning hos Nobel vid oljefälten i Baku.

Läs mer: Svensk krypteringsmaskin bakom ”århundradets informationskupp”

Men 1921, när det stod klart att den ryska revolutionen var ett definitivt faktum, fick Boris Hagelin i stället ett helt annat uppdrag av Alfred Nobels brorson Emmanuel. Han hade några år tidigare satsat pengar i AB Cryptograph, som bildats för att tillverka och sälja krypteringsmaskiner konstruerade av Arvid Damm.

Denne hade goda kunskaper i kryptoteori, ett intresse han odlat länge tillsammans med sin bror, läroverkslektor i matematik i Gävle. Tillsammans skrev bröderna det lilla häftet Kryptografins grunder, som kom ut 1918.

Men Arvid Damm var också en bohem och äventyrare med elastisk moral. Vid ett tillfälle, när Damm arbetade som ingenjör på en textilfabrik i Finland, förälskade han sig i en ungersk cirkusprinsessa, Mademoiselle Budjats de Mikusotzy. Hon förklarade för Damm att hon inte var intresserad av någon relation, om han inte gifte sig med henne. Damm samtyckte och ordnade giftermålet. Men prästen som förrättade vigseln var falsk, en av brudgummens kompisar som klätt ut sig i kyrklig ämbetsdräkt.

Hagelin fick uppdraget av familjen Nobel

Arvid Damm hade försökt sälja in sina maskiner hos brittiska amiralitetet, men fick aldrig någon order. Nu var Cryptograph närmast konkursmässigt, Damms maskiner visade sig lika otillförlitliga som upphovsmannen själv. Boris Hagelin fick i uppdrag att bevaka Nobels intressen i firman. Han förenklade maskinen och förbättrade mekaniken, trots Damms protester.

1926 kom den första framgången, då Hagelin lyckades sälja en maskin med förenklad konstruktion till det svenska försvaret. Året därpå dog Damm och Hagelin tog över ledningen.

Läs mer: Utmaning: Kan du lösa FRA:s krypto?

Bolaget hankade sig fram, men den verkliga framgången dröjde ända tills den franska militära säkerhetstjänsten Deuxième Bureau begärde det omöjliga: en krypteringsmaskin som var liten nog att rymmas i en rockficka – och som dessutom tryckte texten.

– Jag började med att tälja en träbit så att den passade lagom i en ficka. Det gav de yttre dimensionerna jag måste hålla mig inom, berättade Boris Hagelin.

Deuxième Bureau hade rykte om sig som Europas bästa kodknäckare, under första världskriget dechiffrerade byrån de tyska diplomatiska telegrammen snabbare än de avsedda mottagarna.

Mini-maskinen föddes ur en biljettautomat

Med andra ord, en kund som visste allt om styrkor och svagheter i olika krypteringssystem. Det stod snart klart att det inte räckte med att anpassa någon av Damms gamla maskiner för att uppfylla Deuxième Bureaus önskemål. I stället utgick Boris Hagelin från en helt annan konstruktion.

– Den mekaniska principen fick jag från ett räkneverk jag några år tidigare gjort för en biljettautomat. Beställarna kunde aldrig betala mina konstruktioner, så jag fick överta rätten till dem.

M-209, krypteringsmaskin konstruerad av Boris Hagelin. Från National Cryptologic Museum. Foto: Mike Newton/Wikimedia

Maskinen, Modell C, blev klar 1934. Den blev den första i den serie C-maskiner som gav Boris Hagelin världsrykte som konstruktör.

På resan till USA 1940 har han med sig tredje generationen C-maskin, med ännu starkare kryptering, ännu fler teoretiskt möjliga krypteringsnycklar. Den kan mäta sig med den tyska Enigmamaskinen, men är betydligt enklare och robustare i sin uppbyggnad.

Intresset i Amerika är större denna gång än vid Hagelins tidigare försök. Försvaret beställer 50 maskiner för utvärdering och tecknar sedan ett avtal för att tillverka den på licens. Under krigsåren produceras och sprids 140 000 Hagelinmaskiner, med amerikansk militärbeteckning US M-209, till allierade trupper runt om i världen.

Japanska attachén köpte 20 maskiner som roddes ut

Men inte bara de allierade använder Hagelins modell C under andra världskriget. Italienska flottan skaffade 20 maskiner och den japanska marinattachén i Stockholm köpte ett antal. Dem lät han ro ut till en ubåt som väntade utanför den svenska territorialvatten-gränsen. Endast några få av de maskinerna nådde fram till Japan.

Kontraktet med den amerikanska militären gjorde Boris Hagelin förmögen, enligt historikern David Kahn ”den ende kryptouppfinnare som lyckats bli rik på sina maskiner”.

Den amerikanska militärens manual hjälpte soldaterna att hantera M-209. Foto: Från Teknikhistoria

Han blir kvar i USA ända till 1944, då han får följa med en lejdbåt tillbaka till Sverige. Efter krigsslutet byter han inriktning och köper ett tegelbruk. I en ny, fredlig värld, finns det inte samma behov av att hålla saker hemliga, föreställer han sig.

Men tiden som tegelfabrikör blir kort. I och med det kalla kriget ökar efterfrågan på kryptomaskiner på nytt.

Cryptograph flyttar till Schweiz och blir Crypto AG

I Sverige betraktas krypteringsteknik som militär hemlighet och omfattas av sträng exportlagstiftning. För att kringgå kontrollen startar den nu 60-årige Boris Hagelin ett nytt företag, Crypto AG, i Zug, Schweiz som tar över all utvecklingsverksamhet. Några år senare förs även tillverkningen över till det schweiziska företaget.

1952 lanseras fjärde generationen av C-maskinen, med ännu större variationsmöjligheter. Den blir en världssuccé bland alla som har behov av avancerat hemlighetsmakeri. Men samtidigt närmar sig slutet för mekanisk krypteringsteknik, 1957 lanserar företaget sin hittills minsta och mest kompakta mekaniska maskin, men därefter består maskinerna i stället av alltmer elektronik.

Reportaget publicerades i Teknikhistoria nr 1, 2010.

Crypto AG likviderades 2018, och delar av företaget köptes upp av Crypto International. Flera av produkterna från Crypto AG är fortfarande i bruk runt om i världen, enligt ett avslöjande i Washington Post 11 februari 2020.

Enligt tidningen tog tyska underrättelsetjänsten BND och amerikanska CIA i hemlighet ägandet av Crypto AG i Schweiz under det kalla kriget. Krypteringsutrustning manipulerades på ett sådant sätt att information som krypterades av olika kunder, det vill säga länder, kunde dekrypteras av amerikanska underrättelsetjänsten NSA som därmed under decennier fick tillgång till hemlig information i stora mängder.

Den 15 oktober i år var det tänkt att Sverige och Schweiz skulle ha firat hundra år av diplomatiska förbindelser. Middagen ställs nu in på grund av en konflikt kring Crypto AG.

 

---

Det här är en artikel ur tidingen Teknikhistoria. Prenumerera på den här!

Gilla Teknikhistoria på Facebook

Så fungerar C-maskinen

  • När man krypterar ett meddelande på Hagelins maskin matas klartexten in bokstav för bokstav med en ratt. För varje bokstav vevas maskinen runt ett varv, som en gammaldags räknesnurra. Då trycks både klartext och kryptotext på en pappersremsa.
  • Inuti maskinen finns dels ett ”ekorrhjul”, en cylinder med antal metallstänger som kan skjutas i sidled, dels bokstavshjulen för nyckelordet. De består av sex pinnhjul, som kopplas samman via kugghjul.
  • Hjulen har olika antal pinnar, valda så att de inte innehåller några gemensamma primfaktorer: 26, 25, 23, 21, 19, 17. För varje varv stegas pinnhjulen fram ett steg. För en given inställning dröjer det över en miljon varv innan hjulen återkommer till utgångspositionen.
  • I ”neutralläge” byter maskinen ut klartextbokstaven mot dess motsvarighet i ett spegelvänt alfabet med 25 bokstäver. A blir Z, B blir Y och så vidare. Men i praktiken förskjuts alfabetena i förhållande till varandra efter ett extremt oregelbundet mönster. Förskjutningen styrs av hur många av stängerna i ekorrburen som vid varje givet tillfälle är i vänsterläge. Deras ändar sticker ut och bildar ytterligare ett pinnhjul som bestämmer hur många steg framåt hjulet med spegelvända alfabetet ska flyttas.

Erik Mellgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt