Svenske polarforskaren driver med packisen i Arktis

2020-05-04 07:36  

Långt bort från coronapandemin, infrusen i Arktis, driver den svenske forskaren Adam Ulfsbo med packisen. Ombord på forskningsfartyget Polarstern hoppas han kunna samla data som ska bidra till forskningen om klimatförändringarna.

Coronapandemin vänder upp och ner på vardagen för de flesta av oss. Men knappast för Adam Ulfsbo från Göteborg, forskare på isbrytaren Polarstern som sedan flera månader ligger infrusen i packisen.

– Livet och arbetet ombord är gott och vi jobbar på utan restriktioner och social distansering, förutsatt att väder, is och isbjörnsvakterna tillåter, berättar han för TT.

En bister vardag

Planen är att isbrytaren ska driva med isen i ett år. Under tiden avlöser forskare från 20 länder varandra. Det är omkring 60 forskare och 40 besättningsmän ombord på fartyget under varje etapp. Adam Ulfsbo anlände i slutet av februari, till en minst sagt bister vardag.

– Då var det polarnatt och riktigt kallt med temperaturer runt 40 minusgrader. Tar man hänsyn till vindens kyleffekt var det närmare minus 62. Då gäller det att klä sig varmt och inte lämna någon bar hud till vinden.

Läs mer: Kapten Scotts tragiska sydpolsexpedition

Polarnatt innebär att solen aldrig går upp – det är mörkt dygnet runt. Sedan Ulfsbo gick ombord har det blivit mer behagligt. Nu ligger temperaturen på mellan 10 och 30 minusgrader.

– Övergången från polarnatt till dag med solens återkomst var fantastisk att uppleva i denna karga men vackra miljö, säger han.

Infrysta i packisen

Expeditionen är ett enormt projekt, den största arktiska expeditionen hittills. Forskarna lät fartyget frysas in i packisen utanför Sibirien i september förra året. Sedan har det drivit med packisen.

Isbrytaren Polarstern är sedan flera månader infrusen i packisen i Arktis. Planen är att fartyget ska driva med isen i ett år. Foto: Lukas Piotrowski/Alfred-Wegener-Institut

Arktis är centrum för den globala uppvärmningen och forskarna hoppas att arbetet på fartyget ska bli en nyckel till att bättre förstå den globala klimatförändringen. Förhoppningen är att de data som samlas in ska kunna användas världen över för att ta forskningen till en ny nivå.

Läs mer: Polarforskarna ska frysa in sitt fartyg i 13 månader

Adam Ulfsbo arbetar till vardags vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. På expeditionen studerar han det marina koldioxidsystemet i Arktiska oceanen och i havsisen. Koldioxid är en av de gaser som bidrar till växthuseffekten och den gör också att havet blir allt surare.

Samtidigt nyttjar växtplankton i haven och i havsisen koldioxid för sin tillväxt. Ulfsbo tar prover på havsvattnet ner till 4 000 meters djup och borrar iskärnor för att mäta halten av bland annat koldioxid och klorofyll.

– Min forskning bidrar med ny kunskap och data om bland annat koldioxidsystemet och havsförsurningen.

Forskning med risker

Men det är forskning som har sina risker. Bryggan på fartyget har isbjörnsvakt dygnet runt, vilken förstärks dagtid av forskare i entimmesskift. Arbetet ute på isen säkras också av beväpnade isbjörnsvakter.

– För en vecka sedan, tidigt på morgonen, hade vi besök av vår första isbjörn. Först efter ett par timmar var den tillräckligt långt borta för att vi åter skulle kunna arbeta ute på isen, säger Adam Ulfsbo.

Dygnet runt har besättningen isbjörnsvakt vilken förstärks dagtid av forskare i entimmesskift. Arbetet ute på isen säkras också av beväpnade vakter. Foto: Lukas Piotrowski/Alfred-Wegener-Institut

Speciellt betydelsefullt med expeditionen är att man tidigare gjort den här typen av mätningar i Arktis under sommarhalvåret. Nu samlar forskarna för första gången in uppgifter under polarvintern.

Coronapandemin får praktiska konsekvenser även ute i Norra ishavet. Adam Ulfsbo skulle ha avlösts på fartyget i början av april, men så blev det inte.

– Tanken var att jag skulle flyga hem via Svalbard. Nu är planen istället att bryta sig ner genom isen till isfjorden i Svalbard i slutet av maj för att bunkra och rotera expeditionsdeltagare och besättning inför nästa etapp.

Övervakad karantän

Det är först efter rigorösa säkerhetsåtgärder som nya forskare kommer att kunna mönstra på. I början av maj kommer deltagarna i nästa etapp att påbörja en övervakad karantän med återkommande virustester.

Adam Ulfsbo beräknar att han ankommer till Bremerhaven med ett tyskt forskningsfartyg först i början av juni, medan isbrytaren Polarstern går tillbaka norrut genom packisen för att fortsätta expeditionen. Den planeras pågå fram till i mitten av oktober.

Fakta: Mosaic-expeditionen

Expeditionens namn:Multidisciplinary drifting observatory for the study of Arctic climate (Mosaic).

Expeditionens längd:390 dagar.

Total distans som fartyget driver med isen:2 500 kilometer.

Isens förflyttning:I genomsnitt sju kilometer per dag.

Forskare:Från 20 olika länder, och under året beräknas sammanlagt 600 forskare arbeta på fartyget.

Antal fartyg:Förutom Polarsten även fyra mindre isbrytare, bland dem svenska Oden.

Längd på polarnatten under expeditionen:150 dagar.

Kostnad för expeditionen:200 000 euro, motsvarande 2,2 miljoner kronor (plus kostnaden för instrument och forskare).

Istjocklek:Måste vara minst 1,5 meter för att man ska kunna sätta upp utrustningen ute på isen.

Fakta: Polarnatt

Polarnatt, som innebär att solen aldrig går upp, förekommer norr om norra polcirkeln och söder om södra polcirkeln.

Under polarnatten befinner sig solen under horisonten under hela dygnet. Polarnatten kallas även midvintermörker.

Även om det formellt är polarnatt är det på alla platser inte mörkt. Det beror på att solljuset bryts när det passerar genom jordens atmosfär. Man måste befinna sig norr om ungefär 72:a breddgraden för att det ska upplevas som helt mörkt mitt på dagen. Fartyget Polarstern befinner betydligt längre norrut än så.

Jonas Dagson/TT

Mer om: Arktis Forskare

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt