Svenska succébolaget Renewcell: ”Vi vill skapa en revolution”

2020-09-30 06:00  

Ett litet svenskt bolag med en egenutvecklad process för kemisk återvinning av textilier har väckt modejättarna H&M:s och Levi's intresse. ”Vi vill visa att det finns alternativ till att använda mer av jordens resurser”, säger Renewcells forskningschef Tahani Kaldéus.

(Uppdaterad)

Att köpa ett par nya jeans gjorda av ett par gamla har blivit möjligt – tack vare svensk teknik.

Efter flera år av forskning och utveckling lanserades de första plaggen med svenska Renewcells återvunna material, kallat circulose, i mars i år. Det var en del av klädjätten och delägaren H&M:s Conscious Exclusive-kollektion. Här ingick bland annat en viskosklänning till hälften gjord av circulose.

Några månader senare, i juli, lanserade ett annat välkänt varumärke, Levi's, jeans tillverkade i ekologisk bomull och viskos, gjorda delvis av circulose.

Läs mer: H&M blir först ut med svenska kemiskt återvunna bomullen

Samarbetena med H&M (som äger drygt 10 procent av Renewcell) och Levi's är viktiga för att visa att tekniken kan nå en bred publik, säger Tahani Kaldéus, forskningschef på Renewcell.

– Det här är inget som ska vara begränsat. Vi vill ju skapa en revolution. Samarbetet med H&M och Levi's skapar en genomslagskraft, vilket gör att vi når ut till många, säger hon till Ny Teknik.

Smutsig textilindustri

Textilindustrin är världens näst mest förorenande industri. Att tillverka en t-shirt av jungfrulig bomull beräknas kräva ungefär 2 700 liter vatten och ett kilo kemikalier. Ett par jeans gjord av jungfruliga råvaror kräver drygt 10 000 liter vatten och nästan två kilo kemikalier.

Kan fler gamla plagg få nytt liv behöver belastningen på jordens resurser inte bli lika stor.

– Att slänga kläder ska vara sista utvägen, och det är då Renewcell kommer in i bilden, förklarar Tahani Kaldéus.

Foto: Tobias Ohls

Men mycket av det textilavfall vi producerar i dag tas aldrig om hand utan slängs, förbränns eller hamnar på deponier. Bara i Sverige beräknas vi slänga i genomsnitt åtta kilo textilier per person och år i soporna, detta trots att mycket av det vi slänger fortfarande går att använda.

Renewcell återvinner gamla textilier genom en vattenbaserad kemisk process. Det minskar behovet av vatten och kemikalier vid tillverkningen av nya plagg, och ska också bidra till en nettoeffekt på klimatet om minus 2 kilo koldioxid per kilo återvunnen textil, enligt en oberoende livscykelanalys.

– De kemikalier vi använder är ofarliga och typiska för pappersmassaindustrin. Vi jobbar ständigt med att försöka minimera mängden kemikalier och vatten vi använder. Vi återcirkulerar också vattnet, berättar Tahani Kaldéus.

Renewcells process har tagit avstamp i pappersmassaindustrins metoder, men har sedan utvecklats via forskning på KTH och vidare på KTH Greenhouse labs.

Massan torkas och pressas till ark

Dagens process har fortfarande många likheter med massaindustrin, förklarar Tahani Kaldéus, som är utbildad kemiingenjör och har forskat på cellulosa på KTH. Exakt vilka likheterna är får vi dock inte veta i närmare detalj. Men vi vet att man i vanliga fall tillverkar textilmaterialen lyocell och viskos av ved. Renewcell har utvecklat en metod som i stället utgår från gamla, använda plagg med ett högt bomullsinnehåll, som jeans och t-shirts.

Genom den vattenbaserade, kemiska återvinningsprocessen blir kläderna en massa av cellulosafiber. Massan torkas och pressas till stora, kvadratiska ark som blir råvaran vid tillverkningen av nya textilier.

Därmed kan våra gamla kläder bli nya plagg, av fibrer som ska ha lika bra kvalitet som ursprungsplagget. Och detta utan att mer jungfrulig råvara, farliga kemikalier eller stora landytor och vattenmängder tas i anspråk.

– Modeindustrin behöver revolutioneras. Vi vill visa att det finns alternativ till att använda mer av jordens resurser. Vi jobbar för att öka cirkulariteten, så cirkeln sluts inte bara en utan flera gånger, och hoppas därmed också öka andelen återvunna material som används, säger Tahani Kaldéus.

Renewcells återvunna och regenererade cellulosafiber. Foto: Jörgen Appelgren

Det är inte svårt att se en röd tråd, mellan den äldre pappersmassaindustrin och den nya textilindustrin som nu växer fram. Förutom att industrierna bygger på liknande kemiska processer, har de också det gemensamt att de vill använda en återvunnen produkt.

För pappersindustrin har det länge varit naturligt att tillvarata returmaterial i produktionen, att samla in papper och gör nytt papper av det.

I takt med att behovet av tidningspapper minskar börjar ett nytt kapitel, där en helt annan industri tar vid – textiltillverkning av återvunna textilier. Det är en industri där vi inte alls är lika vana vid att samla in material och göra något nytt av dem, men där man gör sig redo att ta vara på returmaterialen fullt ut.

Bilden förstärks av att Renewcell tittar på att bygga sin nästa anläggning i Ortvikens industriområde i Sundsvall, där SCA nyligen beslutat att avveckla sin tryckpappersverksamhet.

5 000 ton insamlat textilavfall

Demonstrationsanläggningen i värmländska Kristinehamn har en maximal produktionskapacitet på upp mot 4 500 ton producerad dissolvingmassa årligen, vilket motsvarar drygt 5 000 ton insamlat textilavfall.

I nästa fabrik räknar bolaget med att ta hand om uppemot 70 000 ton textilavfall per år, bland annat tack vare mer automatiserade processer. Det blir en markant ökning, men kommer ändå inte att vara ens en bråkdel av allt det textilavfall som finns.

– Vi vet om att vi inte kan hantera stora delar av den här kakan. Mängden textilavfall är alldeles för stort, säger Tahani Kaldéus.

Bolaget är forskningstungt. Det ser Tahani Kaldéus som en stor fördel. Grundarna är fortfarande kvar på KTH och jobbar som professorer och hon själv har nyligen lämnat forskarvärlden för att komma tillbaka till ett yrkesliv inom industrin.

Det ska inte finnas ett gap mellan forskning- och utveckling och produktion, tycker Tahani Kaldéus.

– Jag gillar interaktionen mellan akademin och industrin, att vi kan jobba med nya banbrytande saker som är coola på labbet men som faktiskt också är coola i industriell skala. Vi har en process som är under ständig utveckling, och gör ständiga förbättringar. Vi får idéer vid försök på labbet som vi ber produktionen testa, men det kommer också från andra hållet, att produktionen ber labbet hitta lösningar på problem som har dykt upp, berättar hon.

Renewcell återvinner och regenererar bomullsfibrer så att de kan bli kläder på nytt. Foto: Jörgen Appelgren

Under första halvan av 2022 räknar Renewcell med att ha sin andra, betydligt större, fabrik på plats. Med en optimerad process kommer den nya anläggningen att kunna hantera kläder med en bomullshalt ända ned till 90 procent, att jämföra med dagens 98 procent. Det är ett viktigt steg framåt.

Att kategorisera, karaktärisera och sortera materialen som kommer in till fabriken i Kristinehamn har nämligen visat sig vara knepigt. Lappen på ett plagg eller informationen från en leverantör kan vara missvisande och därför gör bolaget egna stickprov och analyser av materialen.

Sorteringen kräver mycket jobb och mycket skulle underlättas om det fanns bättre metoder för att hålla koll på vad det faktiskt är som kommer in, säger Tahani Kaldéus.

– Det finns mycket därute som kan återvinnas, men eftersom det har saknats ett syfte med att använda klädavfall så har det inte heller funnits ett driv att kategorisera eller karaktärisera vad det är för något man stoppar in i en sådan här process. Det är ett behov som även andra har. Jag tror att det är något vi kommer att jobba mycket med i framtiden, säger Tahani Kaldéus.

Mer om Renewcell

Metoden bakom Renewcell, som grundades i början av 2012, uppfanns av KTH-forskarna Gunnar Henriksson, professor i träkemi, och Mikael Lindström, professor i massateknologi. Den har därefter vidareutvecklats, bland annat i samarbete med forskare vid Greenhouse Labs i Stockholm. Renewcell återvinner och regenererar cellulosafiber från bomull. Cellulosafibern i en använd bomullströja eller ett par jeans kan med företagets metod lösas upp och regenereras för att bli nya fibrer, med egenskaper som liknar bomull.

Ania Obminska

Mer om: H&M Återvinning

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt