Svenska kraftnäts nya grepp ger nätet mer kapacitet

2019-03-13 06:00  

Storstäderna behöver mer effekt, men det tar lång tid att bygga nya elledningar. För att snabbt lösa problemet testar Svenska kraftnät därför två nya grepp: högtemperaturlinor och dynamisk ledningskapacitet.

Det kan ta upp till tio år – ibland längre – att bygga nya elledningar. För att ändå snabbt kunna möta önskemål om ökat effektuttag i storstäderna ska stamnätsägaren Svenska kraftnät i pilotprojekt använda sig av två tekniker som är nya för det svenska stamnätet. Båda teknikerna har dock tidigare testats på annat håll.

Norr om Uppsala ska en sträcka om 32 kilometer mellan Valbo och Untra förses med så kallade högtemperaturlinor som ska göra det möjligt att överföra högre strömstyrkor. Där går i dag en 220-kilovoltsledning som byggdes 1947.

Linan är den ledare där elektriciteten transporteras. I högtemperaturlinor används en styvare kärna än i de linor som traditionellt används. Det gör att de inte expanderar lika mycket vid höga temperaturer. Nedhänget riskerar därför inte att bli så stort att linorna kommer för nära marken trots att temperaturen är hög.

Läs mer: Elnäten kring storstäderna räcker inte till

Och klarar linan högre temperatur går det att öka strömstyrkan och överföra mer effekt. Svenska kraftnät räknar med att linorna kan ha hela 70 procents högre kapacitet än de befintliga linorna.

– Men vi kommer inte att överföra 70 procent mer ström. Vilken ström som går på ledningen beror på driftsituationen. Men ledningen är en flaskhals och nu kommer det att kunna gå mer ström på den här, säger Axel Näverfors, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät.

Ambitionen är att de nya linorna ska vara på plats 2021. Då ska Västerås kunna ta ut 100 MW mer från stamnätet än i dag. Efter vissa ytterligare förstärkningar ska även Uppsala kunna ta ut 100 MW till år 2023.

Tekniken ska testas i tio år

Högtemperaturlinor har dock vissa nackdelar. Den mest uppenbara är att tekniken är dyr. Beroende på materialval kan den kosta två till sju gånger mer än traditionella linor. Andra nackdelar är att energiförlusterna är stora och att hållbarheten över tid troligen är sämre än stamnätets vanliga linor.

Mellan Valbo och Untra ska linorna monteras på de befintliga stolparna och sitta uppe under en tioårsperiod. Om utvärderingen faller väl ut kan tekniken komma att användas på fler sträckor framöver.

– Det är en teknik som vi inte har testat tidigare så vi vill se hur den fungerar. Om det verkligen går att föra över mer ström, hur installationen fungerar, och hur hållbar den är över tid, säger Axel Näverfors.

Därefter ska sträckan byggas om. Stolparna ska bytas ut och ledningen ska uppgraderas till 400 kilovolts spänning inom ramen för investeringspaketet Nordsyd.

Den andra tekniken som Svenska kraftnät testar som en kortsiktig åtgärd för att råda bot på kapacitetsbristen handlar om att utnyttja de befintliga ledningarna maximalt.

Läs mer: Eon satsar på digital felsökning av elnätet

Normalt har luftledningar en maxgräns för hur mycket effekt de kan överföra utan att de töjs ut för mycket på grund av värmeutveckling. Men när det är kallt ute eller blåser mycket klarar ledningen att föra över mer effekt.

Genom att mäta temperatur och nedhäng på ledningen går det att anpassa elöverföringen till hur mycket ledningen för tillfället klarar av. Tekniken kallas för dynamisk ledningskapacitet.

Kan följa informationen i realtid

På en hårt belastad ledning, drygt tre mil lång, i norra Stockholm ska metoden testas under ett år. Mätningen görs av fyra instrument, som vardera väger sju kilo, som nyligen har monterats på ledningen. Utifrån mätvärdena ska sedan beräkningar göras för hur mycket av ledningens kapacitet som är tillgänglig.

– Leverantörerna säger att det är vanligt att mellan 10 och 25 procents kapacitet finns kvar, men det är en av parametrarna som vi vill identifiera med forskningsprojektet, säger Conny Nikolaisen, projektledare på Svenska kraftnät.

Läs mer: ”Ville jag störa ut Sverige skulle jag välja att attackera elnätet”

Operatörerna i Svenska kraftnäts kontrollrum ska få ta del av informationen i realtid. I dag är uppskattningen av hur mycket kapacitet som finns kvar i ledningarna grov eftersom kontrollrummet inte har koll på lokala förhållanden.

Genom att kombinera informationen med väderprognoser kan kontrollrummet få en bra bild av hur mycket det går att belasta en ledning under de närmaste dygnen.

– På det sättet kan vi undvika onödiga motåtgärder som att be regionnätsföretagen att koppla bort elanvändning, säger Conny Nikolaisen.

Högtemperaturlina och dynamisk ledningskapacitet

Högtemperaturlina kallas HTLS efter engelskans High Temperature Low Sag.

Dynamisk ledningskapacitet kallas även dynamisk belastbarhet.

Tekniken med dynamisk ledningskapacitet används redan i vissa svenska regionnät.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt