Svenska kraftnät: 1700 MW saknas i vinter

2020-11-19 15:00  

Det kommer att saknas 1 700 MW i det svenska elsystemet under den timme i vinter när elanvändningen är som störst. Det spår Svenska kraftnät – som ändå inte tror att det blir aktuellt att koppla bort elkunder.

Den timme under året när elanvändningen är som störst brukar kallas för topplasttimmen. Den infaller vanligtvis i januari eller februari, när det är riktigt kallt ute.

Varje år gör Svenska kraftnät, affärsverket som är ansvarigt för det svenska elsystemet, en prognos över Sveriges effektbalans. För vintern 2020/2021 säger prognosen att det vid en normalvinter kommer att uppstå ett underskott på 1 700 MW under topplasttimmen. Det är en försämring med cirka 700 MW jämfört med prognosen för förra vintern.

Men förra årets prognos, ett underskott om 1 000 MW under topplasttimmen för en normalvinter, visade sig inte stämma. Vintern var mild och elen räckte under årets alla timmar.

Ännu större underskott för en tioårsvinter

Den kommande vintern ska dock ytterligare en kärnkraftsreaktor, Ringhals 1, stängas. Samtidigt ökar den installerade effekten från vindkraft, men den kommer inte att väga upp produktionsbortfallet när det är som kallast. Endast en liten andel av vindkraften, nio procent, bedöms vara tillgänglig under topplasttimmen.

– Tyvärr sammanfaller det ofta att när det blir riktigt kallt så är det också låg vind. Det ser vi i statistik som vi hämtar från olika källor. Andra länder har liknande siffror, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät, till Ny Teknik.

Ringhals 1. Foto: Johan Pettersson

Prognosen om 1 700 megawatts underskott under topplasttimmen bygger på att det blir en normalvinter. Blir det en så kallad tioårsvinter, en riktigt kall vinter som statistiskt sett bara inträffar var tionde år, blir situationen än värre. Då ligger prognosen på ett underskott om 2 900 MW under topplasttimmen.

Underskottet innebär att Sverige behöver importera el från grannländerna.

– Vi har under åren stärkt våra förbindelser med andra länder för att minska sårbarheten. Men i en situation där det är kallt och vindstilla i hela norra Europa så finns det inte el att importera, säger Pontus de Maré.

Karlshamnsverket utgör effektreserven

Även Danmark och Finland har underskott i sina prognoser för en tioårsvinter, på 1 600 MW respektive 4 300 MW. Norge spår ett överskott på 1 000 MW.

– Om topplasttimmen inträffar ungefär samtidigt i större delen av Norden och det samtidigt är relativt vindstilla i området blir möjligheten att importera el från Finland och Danmark begränsade, säger Pontus de Maré.

Snö på ledningar. Foto: Marit Hommedal/TT

För att möta det ökade behovet av el under vintern handlar Svenska kraftnät upp en effektreserv mellan den 16 november och den 15 mars. Den har funnits tillgänglig med olika volymer genom åren, men har aldrig behövts aktiveras. Det har dock hänt att den har satts i beredskapsläge.

I år består effektreserven av 562 MW elproduktion från Unipers oljeeldade kraftverk Karlshamnsverket.

Tidigare har Svenska kraftnät även haft reduktion av elförbrukning med i reserven, i form av särskilda avtal med olika industriföretag. Det har handlat om avtal som tecknas långt i förväg och där industrierna får betalt för sin beredskap för att minska elanvändningen vid behov. Förra året fanns 190 MW i reserven i sådana avtal.

Men i år har möjligheten att teckna sådana avtal försvunnit, i och med övergången till en ny EU-förordning om den inre marknaden för el. Om några år kanske avtalen kan komma tillbaka, men först måste Energimarknadsinspektionen ta fram mål för elsystemets leveranssäkerhet.

Om elimport och effektreserv inte räcker till kommer troligen priset på el att stiga. Då kan vissa stora elanvändare, till exempel industrier, välja att stänga av eller minska sin elkonsumtion.

Roterande strömavbrott i Kalifornien

Om det i sin tur inte räcker kan Svenska kraftnät vidta en åtgärd som hittills aldrig har använts i Sverige. Det kallas för manuell frånkoppling och innebär att strömmen stängs av i en del av elsystemet.

Med tanke på prognosen om underskott, tror du att det blir manuell frånkoppling i vinter?

– Nej, det tror jag inte. Men det kan inträffa. Jag tror dock att manuell frånkoppling kommer att göras i Europa inom ett eller två år, säger Pontus de Maré.

En manuell frånkoppling skulle gå till så att Svenska kraftnät beordrar regionnätsägare att koppla bort användning av en viss mängd effekt. Sedan blir det upp till regionnätsföretaget att besluta i vilka delar av regionnätet som strömmen ska stängas av. Sannolikt görs i så fall en så kallad roterande frånkoppling, som innebär att några elanvändare i taget kopplas bort från elnätet.

Så gjordes till exempel i Kalifornien i somras, när en värmebölja ledde till att luftkonditioneringen gick för fullt i bostäder och lokaler. Då initierades tillfälliga strömavbrott om ungefär en timme i taget i mer än 400 000 hem.

Svk: Danmark var nära effektbrist

Effektmarginalerna minskar i Nordeuropa på grund av en ökande andel förnybara energikällor, som ger en ojämn elproduktion. De senaste veckorna har till exempel National Grid, motsvarigheten till Svenska kraftnät i Storbritannien, varnat för effektbrist i systemet på grund av låga vindhastigheter och oplanerade stopp i kraftverk.

– En liknande utveckling som i Storbritannien kan på sikt även ske här, säger Pontus de Maré.

Flera västeuropeiska länder hade också ett ansträngt läge i mitten av september. Då var temperaturerna höga och luftkonditioneringen gick på högvarv, samtidigt som flera kraftverk låg nere på grund av underhåll och vindkraften gav en låg elproduktion. Bland annat Danmark var nära effektbrist, enligt Svenska kraftnät.

Linda Nohrstedt

Mer om: El Förnybar el

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt