Svenska algfabriken ska ge bättre batterier och solceller

2022-08-31 06:00  
Swedish Algae Factory inviger sin första storskaliga fabrik i september, i Kungshamn. Foto: Swedish Algae Factory

Bolagets material förstärker solskydd och kan i framtiden ge effektivare solceller och batterier. Snart kör produktionen i Swedish Algae Factorys första storskaliga fabrik igång.

Swedish Algae Factory odlar kiselalger som hämtas från lokala vattendrag och får växa klart i växthus. När algerna skördas separeras skalet på algerna. Det är skalen som har huvudrollen i algfabriken.

Skalets egenskaper gör materialet bra på att fånga in synligt ljus, blockera uv-strålning samt ta upp och avge kemiska substanser. Det gör det möjligt att använda för att förstärka solskydd och minimera skadliga uv-filter i hudvårdsprodukter, men också för att få effektivare batterier och solceller.

För fem år sedan utnämnde Världsnaturfonden bolaget till en klimatlösare, då man tror att de genom att öka effektiviteten på solceller kan bidra till att minska utsläppen av koldioxid med miljontals ton per år.

Läs mer: De vill fånga in koldioxid med hjälp av algodlingar

Sedan 2018 har Swedish Algae Factory tillverkat sitt material i pilotskala, och säljer det redan till hudvårdsmarknaden. I september inviger bolaget sin första storskaliga fabrik, och fortsätter samtidigt arbetet mot att materialet, som kallas algica, ska användas för att ge effektivare solceller och batterier.

– Det har varit trögt på solsidan på grund av covid. Vi har fått stänga ner vissa samarbetsprojekt, men vi har jobbat på internt och försöker nu få igång ett lite större projekt kring solceller med en kund. Det tar dock några år att nå marknaden eftersom det kräver att man bygger upp ett nytt system kring vår produkt, förklarar Sofie Allert, medgrundare och vd.

Sofie Allert, medgrundare och vd för Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory

Swedish Algae Factory undersöker också möjligheten att använda materialet i anoden i batterier, för att på så sätt öka lagringskapaciteten. Bolaget uppger att labbtester har visat på positiva resultat, och att man inom ramen för ett EU-projekt ska leverera material för att göra försök i större skala.

Läs mer: Lista: Svenska hoppen blev dagens techstjärnor (2008-2021)

I den nya fabriken ska bolaget i ett första steg tillverka 250 kilo av algica per år. Mot slutet av oktober väntas man ha nått upp till ungefär hälften av den produktionskapaciteten, och komma upp till hela den mängden framåt årsskiftet, när fabrikens andra modul är färdigbyggd.

Svårt att få tag på komponenter

Att tidplanen har blivit något försenad och fördröjd beror bland annat på att det har varit svårt att få tag på vissa komponenter och viss utrustning. Nu ligger fokus på att försöka möta det behov bolaget ser på hudvårdsmarknaden, och samtidigt komma vidare med sol- och batteridelen.

– Solceller och batterier är områden där vi ser att vi kan bidra till än mer minskade koldioxidutsläpp. Inom dessa områden behöver vi jobba vidare en del med produktutveckling tillsammans med potentiella kunder innan vi når marknaden.

Kiselalger under mikroskop. Foto: Swedish Algae Factory

I dagsläget har Swedish Algae Factory 13 anställda och har inga planer på ytterligare rekryteringar närmaste året. Det kan förstås ändras beroende på intresse och efterfrågan, precis som produktionskapaciteten.

– Vi har möjlighet att bygga upp fabriken successivt på samma sajt i Kungshamn ända upp till 2 tons årlig produktion. Det bygger på efterfrågan. Men vi vill också göra tekniska lärdomar av de första modulerna som kommer på plats, säger Sofie Allert.

Mer om processen

Swedish Algae Factory odlar kiselalger. Kiselalger isoleras från lokala vattendrag och odlas sedan upp i växthus på land i så kallade biofilmsystem, där de växer på horisontella ytor. När det är dags för skörd skrapas algerna av från ytorna.

Efter skörd separeras algernas nanoporösa kiseloxidskal från den resterande organiska biomassan.

Det är nanoporositeten i materialet som skapar dess egenskaper, och som gör att materialet tar upp och avger olika kemiska substanser på ett effektivt sätt. Det bidrar också till att materialet blir en slags fotonisk kristall som gör att det fångar in synligt ljus bra, men blockerar uv-strålning.

Den organiska biomassan används i ett första skede till att skapa energi och gödningsmedel i en biogasanläggning några hundra meter från algodlingen. I framtiden skulle biomassan även kunna användas för produktion av fiskfoder och för mänsklig konsumtion.

Algerna kan få näring från avfallsvatten från en närliggande industri, vilket gör att algerna i produktionsprocessen kan rena vatten.

Mer om Swedish Algae Factory

Swedish Algae Factory började som ett forskningsprojekt 2014, av Chalmers-alumnen Sofie Allert och Angela Wulff, professor i marinekologi. 

Samma år erhöll de Zennström Green Mentorship Award, ett pris som tilldelas svenska entreprenörer som arbetar för att hejda klimatförändringarna.

2017 utnämnde Världsnaturfonden Swedish Algae Factory till en klimatlösare, då man tror att bolaget kan bidra till att minska utsläppen av koldioxid med miljontals ton per år genom att göra solceller mer effektiva.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt